Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalufs - Kaluga - Kalumbarot - Kalumet - Kalundborg - Kalusj, Kaluš - Kaluv - Kalv - Kalv (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALV
Kalundborg. I bakgrunden Vor Frue Kirke.
Kalufs’, se Kaluv.
Kaluga [kulo’gu], stad i Kalugaområdet, RSFSR,
vid Oka 160 km s.s.v. om Moskva; 89,484 inv.
(1939). K., som omnämnes f.g. 1389, är
ändstation för ångbåtstrafiken på Oka samt har
tillverkning av jordbruksmaskiner, elektromekanisk,
tändsticks-, läder- och spritindustri. Slott från
1600-talet, nu museum. 1941—42 hölls K. besatt
av tyskarna.
Kalum’barot, art av släktet Jatrofrhiz’a*.
Kalumet f-lymä’] (fra. calumet), fredspipa*.
Kalundborg [-onbårr’], stad på n.v. Själland,
Danmark, längst in i Kalundborg Fjord mellan
halvöarna Rösnæs och Asnæs; 7,875 inv. (1945),
ändpunkt för järnvägarna Köpenhamn—Holbæk
—K. och Slagelse-Værslev—K. samt överfartsort
till Samsö och Aarhus. Industrien omfattar
tillverkning av svavelsyra, superfosfat och
skepps-motorer. K. har näst Köpenhamn den största
hamnen på Själland och anlöptes 1947 av 1,452
fartyg på sammanlagt 195,000 nettoton.
Maximi-djup vid kaj 9 m. Radiostation på halvön
Gisselöre (1,250 m våglängd, 60 kW). Staden
domineras av Vor Frue Kirke, uppförd o. 1170 av
Es-bern Snare. Byggnaden har 5 torn: i mitten ett
fyrkantigt torn, höjande sig upp från ett mittrum,
varifrån 4 korsarmar utgå, vardera uppbärande
ett 8-kantigt torn. Invid kyrkan ha påträffats
rester av Kalundborg slott o.a.
befästningsanlägg-ningar. I staden finnas några medeltida stenhus
och korsvirkeshus från renässansen, bland dessa
Lindegaard, numera museum. — K. var urspr.
ett fiskläge, men o. 1170 uppförde Esbern Snare
förutom kyrkan även ett slott, där danahov
höl-los och som senare blev fängelse (Kristian II
satt fängslad här 1549—59). Under medeltiden
var K. en betydande stad med flera kyrkor, ett
franciskankloster och S:t Jörgens hospital. 1568
intogs staden av svenskarna, vilka sprängde
slottet i luften. Trafik på Norge och Västeuropa
betydde uppsving för staden, men efter 1830 gick
handeln tillbaka, och först efter 1880 skapade
förbättrade hamnförhållanden och uppkomsten av
industrier åter nya utvecklingsmöjligheter. V.Hn.
Kalusj [kaH’oJ], K a 1 u s, po. Kalusz, stad i ö.
Galizien inom Stanislavområdet i v. Ukraina;
14,699 inv. (1938/39). K. ligger vid en biflod till
Dnjestr vid Dolina-Stanislav-järnvägen.
Vidsträckta kainit- (halitkainit-) och sylvinitförekomster,
kalisaltverk, utvinning av pottaska; likör- och
läderindustri. Vid Polens 4:e delning mellan
Sovjetunionen och Tyskland 1939 tillföll K.
Sovjetunionen och införlivades 1945 efter den ryska
segern med Ukrainska sovjetrepubliken.
Kalu’v (möjl. förk. av äldre sv. pickaluw, en
ombildning av pickelhuvd), vardagligt: huvud,
huvudhår, i t.ex. hugga i kaluven, ”på nykter kaluv”.
Nyare omdaning: kalufs.
Kalv. 1) Zool. K. benämnas ungarna till vissa
idisslare, ss. nötkreatur, hjortar och antiloper. —
Ang. gräskalv, gödkalv etc. se Slakt.
2) Fiskeriv., säcken på en not (se Fiskredskap,
sp. 825, fig.).
3) Krigsv., beslag på vissa art.-pjäser (se
Bröstkalv).
4) Sjöv., en smäcker, löst slagen lina, som
anbringas i mitten av fyrslagen tross och i stållina
för att göra trossens rundning jämn.
Kalv, socken i Kinds hd i Västergötland,
sydligaste delen av Älvsborgs län, och församling i
Kalvs, Håcksviks, Mårdaklevs och ö. Frölunda
pastorat i Kinds kontrakt av Göteborgs stift;
128,18 km2, därav 105,70 land; 810 inv. (1949; 8 inv.
pr km2). K. omfattar skogs- och mossmarker
kring Kalvsjön (130 m ö.h.), och sjön Fegen, som
bildar gräns mot Jönköpings län. Huvudbygden
— 633 —
— 634 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
