Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammarkollegiet - Kammarladdningsgevär - Kammarlås - Kammarmusik - Kammarmusiker - Kammarmusikföreningen i Stockholm - Kammarorgel - Kammarorkester - Kammarpage - Kammarpatron - Kammarpiano - Kammarplankton - Kammarpresident - Kammarrevisionen - Kammarråd - Kammarrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMMARRÄTTEN
vattenmål m.m. Genom instruktionen 27/e 1929
genomfördes en målmedveten inskränkning av det
kollegiala systemet. Avgörandet av de viktigaste
ärendena — dessa uppräknades i instruktionen —
samt av besvärsmål skulle fortfarande vara
underkastat kollegial handläggning, de förra i s.k.
stort plenum, de senare jämte vissa kamerala
frågor i s.k. litet plenum. Alla övriga ärenden, d.v.s.
huvudmassan av desamma, skulle avgöras av
generaldirektören i närvaro av vederbörande
ledamot.
Det är emellertid ej endast utbrytningen tid
efter annan av ärenden från K. till andra
ämbetsverk, som varit av betydelse. Väl så mycket ha
de rubbningar betytt, som tidsutvecklingen själv
medfört betr, de behållna ärendenas innehåll.
Grundskatternas avskrivning och skatteväsendets
omläggning ledde sålunda till en väsentlig
omdaning av K:s arbetsförhållanden. Därigenom
bortföll praktiskt taget verkets gamla arbete inom
den svenska finansförvaltningen. Det nutida K:s
arbetsuppgifter synas huvudsaki. kunna
sammanfattas på följande sätt: de förr talrika kamerala
ärendena, d.v.s. frågor rörande jorden åvilande
besvär, liksom ärenden rörande ”den allmänna
hushållningen” ha väsentligen fallit bort. Sedan
gammalt åligger K. vården om rikets regalier m.m.
Av viss betydelse äro K:s uppgifter som
förvaltare av en del av Kronans fastigheter. 1
anslutning till den historiska utvecklingen har K.
alltmer blivit ett organ för utredningar i jordfrågor.
K. har ock att bevaka det allmännas rätt och
intressen ang. vissa grupper av fastigheter samt
i vattenmål. Vidare handlägger K. som central
ämbetsmyndighet kyrkligt-ekonomiska ärenden
samt frågor om ändringar i rikets indelning. Slutl.
bevakas genom K. arvsfondens rätt till egendom
i dödsbo. Det arbete, som sålunda tillkommer K.,
är fördelat mellan fyra byråer och
generaldirektörens avd. samt advokatfiskalsämbetet och arkivet
med registratorskontoret. — Litt.: N. Edén, E.
Schalling & L. Berglöf, ”K:s historia” (1941). H.Ci.
Kammarladdningsgevär, en övergångsform
mellan framladdnings- (mynningsladdnings-) och
egentliga bakladdningsgevär. Vid k. inlades
krutet och kulan framifrån i en vid pipans bakre del
anbragt, svängbar ”kammare”, som vid stängd
mekanism låg i pipans förlängning. K. förekommo i
Sverige i mitten av 1800-talet. — Ett slags k. från
1300-talet upphittades 1828 i havet utanför Calais,
vikt 32 kg, kulvikt c:a 100 g.
Kammarlås, tekn., se Lås.
Kammarmusik, urspr. beteckning för musik,
avsedd varken för kyrkan el. teatern utan för den
furstliga ”kammaren”, som alltså skrivits av
musiker i kammartjänst. Den kunde vara vokal,
can-tata da camera, el. instrumental, sonata da camera,
och skriven för solo el. ensemble. J. S. Bach skrev
sina Brandenburgkonserter som kammarmusikdir.
i Köthen. K:s karaktär var utpräglat världslig,
kammarsonatan med danskaraktär i mots. till
kyr-kosonatans stränga stil. Vid det offentliga
konsertväsendets uppkomst på 1700-talet fann även
k. vägen från de privata gemaken till de offentliga
konsertsalarna. Den har dock behållit sin intima
stil. Som k. räknas huvudsaki. musik med ett
begränsat antal solistiskt besatta stämmor (solo,
duett, trio, kvartett, kvintett, sextett, septett o.s.v.,
dock stundom även kammarorkester). Den
moderna, huvudsaki. instrumentala k. grundlädes av
Haydn och Mozart och tog sin ädlaste gestalt i
stråkkvartetten. K. har odlats av de flesta mera
betydande instrumentalkompositörer. S.W.
Kammarmusiker, numera av konungen tilldelad
hederstitel, eg. K u n g 1. k., för vissa medl. av
Hovkapellet.
Kammarmusikföreningen i Stockholm, en
1911—27 verksam förening, grundad av bl.a. Erik
Lidforss och Sven Kjellström, med uppgift att
förmedla bekantskap med såväl klassisk som
modern kammarmusik. K., vars verksamhet
företrädesvis var förlagd till huvudstaden, gav årl. ett
tiotal konserter.
Kammarorgel, se Orgelharmonium.
Kammarorkester, se Orkester.
Kammarpage, vid hovet från Krigsskolan
uttagna kadetter, som tjänstgöra vid högtidliga
tillfällen på slottet, följa konungen el. uppbära
drottningens släp etc. K. ha som ersättning en
del förmåner på Krigsskolan.
Kammarpatron, se Korthållsskjutning.
Kammarpiano, se Piano.
Kammarplankton, biol., se Planktonkammare.
Kammarpresident, se Kammarkollegiet.
Kammarrevisionen, se Kammarrätten.
Kammarråd, se Kammarkollegiet.
Kammarrätten, ett under Finansdep.
sorterande centralt ämbetsverk med dömande myndighet.
Dess uppgift är enl. instruktion 18/i2 1942 i
huvudsak att behandla och avgöra besvär i
beskatt-ningsmål, besvär över länsstyrelsernas beslut i
mål, som röra debitering av utskylder,
beskatt-ningsförfattningarnas tillämpning och
verkställighet samt fattigvårdsmål och mål om samhällets
barnavård, besvär över
förvaltningsmyndigheternas och Riksräkenskapsverkets beslut i
anmärk-ningsmål, besvär i mål om avlöningsförmån,
resekostnads- och traktamentsersättning,
delaktighet i el. avgift till pensionsinrättning el. annan
sådan anstalt, orätt förvaltning av el. bristande
redovisning för kyrkors och allmänna lärov:s
medel samt mantalsskrivning och
kyrkobokföring. Inom en särskild avd. av K. handläggas
mål ang. fastighets- och virkestaxering. — K. är
uppdelad på 8 divisioner samt består av 1 president
och 26 kammarrättsråd. Dessutom tjänstgöra
14 assessorer som adjungerade led. och ett antal
särskilda led. vid handläggning av mål rörande
fastighets- och virkestaxering. Vid K:s kansli
äro anställda sekr., byråsekr., fiskaler,
amanuenser m.fl. Målen avgöras efter sin beskaffenhet i
olika ordning, vanl. av en avd. inom K. och med
3 led. närvarande. — Den gren av den kamerala
förvaltningen, som bestod i granskning av
myndigheters och ämbetsmäns räkenskaper,
kammarrevisionen, tillhörde i sin helhet urspr.
Kammarkollegiet. Då detta verks arbetsbörda oavlåtligt
ökades och revisionsmålens snabba avgörande
därigenom äventyrades, samtidigt som denna
verksamhet under Karl XI:s regering fick vidgad
omfattning och betydelse, överfördes revisionen
till en särskild avd. inom Kammarkollegiet,
Kammarrevisionen, där ett av de kungl.
råden förde presidiet. Denna avd. utbröts 1695
— 669 —
— 670 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
