Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamomillte, ka(mo)millblommor - Kamos - Kamouflage - Kampagnan - Kampala - Kampanien - Kampanil - Kampanj - Kampanjflagg - Kampanjsal - Kampegrässläktet - Kampen - Kampen för tillvaron - Kampenhofs ab. - Kampera - Kampeschträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPESCHTRÄD
del även i Skandinavien. K. innehåller 0,1—o,6 °/o
mörkblå, flyktig olja, garvämne och bitterämne.
Det användes mest i folkmedicinen som
svettdrivande medel, till gurgelvatten, som fördelande
medel i kryddpåsar m.m.
Kamos, moabiternas huvudgud, se Kemos.
Kamouflage [-fla’J], se Camouflage.
Kampagnan [-pan’jan] (ital. campagna, slätt, fält),
i) Campagna di Roma, se Romerska kampagnan. —
2) Campagna felice (den lyckliga k.), se Kampanien.
Kampala, stad i Uganda, nära nordkusten av
Victoriasjön. K. har hamn i Port Bell och
sedan 1931 järnväg till Mombasa. Det är Ugandas
förnämsta handelsort, stadd i snabb utveckling.
Flera missionsstationer.
Kampa’nien, ital. Campania, landskap i s. Italien,
omfattande prov. Napoli, Benevento, Avellino
och Salerno; 13,505 km2; 4,240,000 inv. (1948).
K:s huvuddel utgöres av Neapelslätten, ett av
flodavlagringar och vulkaniska tuffer utfyllt
sänk-ningsfält. över denna slätt resa sig Flegreiska
fälten och Vesuvius. Slätten inramas av
Rocca-monfina, s. Kalkapenninerna och Sorrentohalvöns
berg. S. därom ligger Salernoslätten.
Neapelslätten (Campagna felice) är utomordentligt bördig
och dess klimat mycket gynnsamt. Genom K.
gå här de stora trafiklederna från Rom till
Sicilien och från Neapelbukten till Apulien. Tack
vare de goda hamnförhållandena finns här sedan
gammalt en stark kommersiell koncentration. På
gr. av alla dessa faktorer har på Neapelslätten
framvuxit Europas tätast befolkade
jordbruks-och trädgårdsbygd med 250—300, närmare Neapel
t.o.m. 1,000 inv. pr km2.
Landskapet kring Neapelgolfen tilldrog sig
redan på 700-talet f.Kr. grekernas uppmärksamhet,
och här grundades under detta årh. Kyme
(Cu-mae), den äldsta grekiska kolonien vid v.
Medelhavet, moderstad för flera andra grekiska städer
i närheten, främst Neapolis, som torde ha
grundats o. 600 f.Kr. De bördiga bygderna innanför
golfen beboddes under denna äldsta tid av
stammar, vilkas språkliga och etniska sammanhang
äro okända, ausoner och opiker. Under loppet
av 500-talet f.Kr. uppträdde norrifrån kommande
etrusker, vilka grundade flera städer, bl.a. Capua,
och hotade grekerna men besegrades av dessa vid
Cumae 474 f.Kr. Ung. en generation senare
dukade etruskerna under för en samnitisk stam, som
underlade sig större delen av K. och o. 425 f.Kr.
erövrade även Cumae; endast Neapolis förblev
fritt. Nykomlingarna gjorde Capua till sin
huvudstad, dess invånare kallades Campa’ni, dess område
ag’er Campa’nus; det härur avledda
landskapsnam-net Campa’nia började emellertid användas först
under sista årh. f.Kr. Kampanernas språk var
os-kiska. Kulturellt kommo de tidigt under stark
påverkan av sina grekiska grannar och blevo före
de övriga italiska stammarna delaktiga av den
högre hellenistiska civilisationen. 343 f.Kr. anslöto
de sig till Rom, och det rika K. blev omedelbart
ett av det romerska förbundets viktigaste områden.
Hit ledde också den första stora romerska
härvägen, den ryktbara, 312 f.Kr. anlagda Via App’ia
mellan Rom och Capua. Bland viktigare städer
i K. utom de nämnda märkas Nola, Pompeji och
Puteoli. Under kejsartiden förenades K. med La-
SU 15. — 673 —
22 — Red. avsl. 23/s 50.
tium till en region, och namnet Campania
utsträcktes i senantiken till att omfatta även landsbygden
kring Rom, den romerska kampagnan. Det
egentliga K. upplevde under den äldre medeltiden en
rik blomstring, då Neapel, Capua, Amalfi, Salerno
och Sorrento utgjorde betydande politiska,
merkantila och kulturella centra. Fr.o.m. uoo-talet
sammanfaller dess historia i stort sett med
Neapels. J.F.;K.H.
Kampani’1 (ital. campanile, av campana, klocka),
vanl. fristående klocktorn, som haft till
föregångare vakttornet och fyrtornet; jfr de runda tornen vid
S. Apollinare in Classe och S. Apollinare nuovo i
Ravenna. I Italien förblev klocktornet under hela
medeltiden skilt från kyrkan, med fyrkantig el.
rund grundplan. De mest berömda äro k. vid
domen i Pisa och vid domen i Florens (se bild 5 vid
d.o.) samt den vid San Marco i Venedig, som
störtat ned och åter uppbyggts. Jfr Klockstapel.
Kampanj’ (fra. campagne, fälttåg, fält, av lat.
campus, fält; etymol. samma ord som champagne
och Kampanien), fälttåg; i överförd bemärkelse, t.ex.
valkampanj, annonskampanj; säsong
(för arbetet vid sockerfabriker, brännerier o.d.).
Kampanjflagg, sjöv., äldre tiders benämning på
den flagg, som vid strid fördes, ofta fastspikad,
på en akterut upprest spira,
kampanjflagg-stocken. K. motsvarade nuv. örlogsflagg.
Kampanjsal, officerarnas samlingsrum i övre,
aktra delen av de seglande örlogsskeppen.
Kampegrässläktet, se Timotejsläktet.
Kampen, stad i prov. Overijssel i
Nederländerna, vid IJssel nära mynningen; 23,321 inv.
(1948). K. blev stad 1236, tillhörde Hansan och
hade sin blomstringstid på 1400-talet men gick
tillbaka på gr. av flodmynningens igensandning.
Staden har många vackra, äldre byggnader, ss.
S:t Nikolaikyrkan i gotik (1300—1500-talen),
rådhuset, ombyggt efter eldsvåda 1543, samt
stadsportar. Krigsskola och prästseminarium;
skeppsbyggen, cigarr- och maskinindustri.
Kampen för tillvaron (eng. struggle for life), ett
uttryck, som vunnit spridning genom titeln på
Ch. Darwins ”On the origin of species by means
of natural selection or the preservation of favoured
races in the struggle for life” (1859); i sin tur efter
ett liknande uttryck (struggle for existence), som
1798 användes av Th. R. Malthus i dennes ”An
essay on the principle of population”. Se
Utvecklingsläran.
Kampenhofs ab., Uddevalla, grundat 1856, äger
bomullsspinneri och -väveri, blekeri, färgeri,
vaddfabrik och konfektionsfabrik (Kamko ab.).
Tillverkningen utgöres av garn samt blekta och
oblekta, färgade och kulörta vävnader av
bomull och cellull, täckvadd och härjämte
bomulls-konfektion till ett sammanlagt produktvärde av
c:a 5,5 mkr pr år; aktiekapital 0,9 mkr,
omslutning c:a 4 mkr; antal arbetare o. 380.
Kampe’ra (fra. camper, av lat. campus, fält), ligga
i läger ute i det fria; uppehålla sig; bo. —
Kampera i h o p, bo tillsamman, dela ljuvt och lett.
Kampesch’träd, Haematox’ylon campechia’num,
av fam. Caesalpinia’ceae, ett i Mellanamerika
inhemskt, inom tropiska områden flerstädes odlat träd
med parbladiga blad, oftast till tornar omvandlade
stipler och små, gula, i klasar ordnade blommor.
— 674 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
