Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampeschträd - Kampffront Schwarz-weiss-rot - Kampfiskar - Kamph, Therese - Kampidanska - Kampidrott - Kampimeter - Kampmann, Hack - Kampsax - Kampsport - Kamptull - Kampylotropt fröämne - Kamrat - Kamraterna, Idrottsföreningen - Kamratföreningar, Militära - Kamrerare el. kamrer - Kamråtta el. tukotuko - Kams - Kamskiva - Kamstjärna - Kamstång - Kamtandade hajar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPFFRONT SCHWARZ-WEISS-ROT
Hack Kampmann m.fl.: Politigaarden, Köpenhamn.
Se även bild 8 å pl. vid Danmark, konst.
Trädets kärnved, som i friskt tvärsnitt är rödbrun
el. blodröd men senare övergår till brunviolett el.
svart, är en viktig export- och handelsvara, k a
m-p e s c h t r ä, blodträ, blåträ, blåholts, som
användes till möbler och parkett samt till blå-,
violett-och svartfärgning (jfr Bresiljelag). Veden, som
innehåller färgämnet hematoxyli n*, har även
medicinsk användning. A.V e.
Kam’pf front Schwarz-weiss-rot [f varts’-vai’s-
rå’t], se Deutschnationale Volkspartei.
Kampfiskar, se Stridsfiskar.
Kamph, T h e r e s e, pedagog (1836—84). Efter
studier i Hamburg 1852—54 startade K. tills,
med sina systrar en flickpension i Karlstad 1854.
Sedan denna av ekonomiska skäl nedlagts, gjorde
K. försök med en liknande skola i Kristinehamn
1865—70. Sedan även detta försök måst uppges,
genomgick K. 1870—72 Högre lärarinneseminariet
och blev 1872 föreståndarinna för Kjellbergska
flickskolan i Göteborg, som under hennes
ledning kom att inta en rangplats bland skolor av
denna art. K. prövade olika pedagogiska
metoder och ivrade bl.a. för handarbete och övningar
i instrumentalmusik. K. tog även initiativ till ett
lärarinneseminarium i anknytning till Kjellbergska
flickskolan. E.Bng.
Kampida’nska, dialekt, se Sardiska språket.
Kampidrott, se Kampsport.
Kampime’ter (till lat. campus, fält, och grek.
metron, mått), anordning för uppmätning av ögats
synfält och defekter i detsamma.
Kampmann, Hack, dansk arkitekt (1856—1920),
prof, vid konstakad. i Köpenhamn 1908—18, var
jämte Nyrop den nationella tegelarkitekturens
främste företrädare kring sekelskiftet. K:s verk
från denna tid, t.ex. teatern i Aarhus samt
tullhus o.a. byggnader i jylländska städer, äro fria
omskapelser av dansk tradition, känsligt
utformade och med tidstypiska växt- och djurornament
av högsta kvalitet. K:s tillbyggnad för
antiksamlingarna i Köpenhamns Glyptotek (1906) präglas
av stram arkaisk klassicism. Under starkt
inflytande från några unga medhjälpare, främst Aage
Rafn samt sönerna Hans Jörgen K. (f. 1889)
och Christian K. (f. 1890), slog K. o. 1918
in på nyklassicismens vägar. Bland deras
gemensamma arbeten märkes denna stils främsta verk
i Norden, Politigaarden (polishuset) i
Köpenhamn (1919—24), en jättelik, grå, utåt sluten
byggnadsvolym, som inåt öppnar sig mot
storslagna, kolonnadförsedda gårdar. S.Re.
Kampsax, kortnamn för Kampmann, Kjerulff &
Saxild A/S, entreprenadfirma i Köpenhamn, vars
verksamhet bl.a. omspänner anläggande av vägar,
järnvägar, hamnar etc. K. är i Sverige mest
bekant för sina i samarbete med Nydqvist & Holm
m.fl. svenska firmor utförda stora
järnvägsbyggen i Turkiet och Persien.
Kampsport, idrotter, där tvekampsmomentet är
förhärskande (brottning, boxning m.fl.).
Kamptull, tull, som pålägges varor från vissa
länder i handelspolitiskt syfte. K. användes ofta
av ett land mot stater, som behandla landets varor
ogynnsammare i tullhänseende än andra stater.
K. har karaktären av differentialtull.
Kampylotropt fröämne [-å’pt], se Fröämne.
Kamra’t, från äldre Ity. el. äldre ty., jfr ital.
ca-marata, av lat. cam’era, varifrån ytterst sv.
kammare, alltså eg. om personer, som bo i samma rum.
Kamraterna, Idrottsföreningen, se
Idrottsföreningen Kamraterna.
Kamratföreningar, Militära. K:s allmänna
uppgift kan sägas vara att vidmakthålla
kamratskap mellan dem, som ha tjänstgjort vid samma
förband (truppslag, vapenslag), samt att stärka
deras samhörighet med detta. Den första k., som
bildades (1899), var Vapenbröderna vid
kustartilleriet. Tanken att bilda k. slog dock ej
igenom förrän efter 1925 års nedrustning. De flesta
k. bildades sålunda i slutet av 1920-talet och
början av 1930-talet. Under 2:a världskrigets
beredskap bildades ytterligare k. och ökades
medlemsantalet betydligt. K. finnas nu vid nästan
varje förband. K. anordna årl. (sedan 1938) i
Stockholm en ”vårparad” till Skansen. Enda
villkor för att bli medl. i k. brukar vara att ha
tjänstgjort vid förbandet o.s.v. i fråga. Jfr
Flottans män. S.E.B.
Kamre’rare el. kamrer (senlat. camera’rius, av
cam’era i bet. räkne- el. skattkammare),
kassaförvaltare el. räkenskapsförare i ämbetsverk, större
affärsföretag, banker o.d.
Kamråtta el. t u k o t u k o, Cteno’mys
magella’-nicus, art av fam. skenråttor. Kroppen är kort och
tjock, benen korta och försedda med kraftiga
gräv-klor. Längd 25 cm. Färgen är brungrå, fötter och
svans vita. K. lever på torra och ofruktbara
slätter i s. Sydamerika. Den gräver underjordiska
gångar efter födan, som utgöres av rötter.
Kams, norrländsk rätt av rågmjöl och kokt
potatis, som formas till bullar, vilka kokas i vatten
och fyllas med tärningar av fläsk och fårfett. K.
ätes vanl. med smör.
Kamskiva, maskintekn., se Kam.
Kamstjärna, zool., art av klassen sjöstjärnor*.
Kamstång, tekn., se Kam järn.
Kamtandade hajar, Notida’nidae, fam. av ordn.
hajar med vidsträckt utbredning i de tropiska och
— 675 —
— 676 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
