Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanalöarna, Normandiska öarna - Kananéer - Kananeiska språk - Kananeisk religion - Kanangaolja - Kanapé - Kanara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANANÉER
Badorten Gorey på Jersey med ruinen av slottet Mont Orgueil från 900—1500-talen.
blommor). Andra näringsgrenar äro
boskapsskötsel (jerseyboskap), stenindustri och fiske. K.
besökas mycket av turister. Den gamla
normandiska dialekten lever alltjämt, franskan är
officiellt språk på Jersey, men engelska brukas
allmänt. Regelbundna båtförbindelser upprätthållas
med Southampton och Weymouth, Granville och
S:t Malo, flygtrafik med såväl England som
Frankrike. — Ehuru K. lyda under engelska
kronan, bilda de två fristater (bailiwicks), Jersey
och de övriga öarna. De ha egen normandisk
sedvanerätt, egen mynträtt och nästan
fullständig tull- och skattefrihet. Engelska parlamentets
lagar gälla för K., endast då detta uttryckligen
anges. Kronan utser lieutenant-governor
(ståthållare och militär överbefälhavare). — K. äro
förenade med England, alltsedan Vilhelm Erövraren,
hertig av Normandie, genom slaget vid Hastings
1066 blev konung av England. När unionen
mellan Normandie och England bröts, förblevo näml.
K. under den engelske konungen men åtnjöto
vidsträckta särrättigheter. 1940—45 höllo tyska
trupper K. besatta. — Litt.: E. Foord,
”Chan-nel Islands” (ny ed., 2 bd, 1928); R.
Durand, ”Guernsey, past and present” (1933); ”Nos
lies” (1944)- P.;Æ
Kananéer, se Kanaan.
Kanane’iska språk, den gren av de semitiska
språken, som vi känna främst från Kanaan, d.v.s.
nuv. Palestina. Äldsta språkminnen äro
omfattande texter, funna vid Ras Schamra i Nordsyrien
(från I5:e årh. f.Kr.) och enstaka ord i de eljest
på akkadiska skrivna Amarnabreven (från I4:e
årh.). Senare dial. äro moabitiska, känd från
Mesa-stenen, hebreiska och feniciska.
Kanane’iskreligion. Spår av försemitisk religion
i Kanaan ha vi i de ännu bevarade s.k. cromlechs*,
runda stensättningar, och i m e n h i r e r*, grovt
tillspetsade el. upprättstående stenblock. Den
kult, som förekommit här, torde ha varit förbunden
med tro på andar, och man har utsatt gåvor inom
det ingärdade området el. smort stenpelarna med
offerdjurens blod el. med
vin och olja. Sedan
semiterna bosatt sig i Kanaan,
fortsatte de med dessa
kultbruk, vilka även
övertogos av israeliterna
(Dom. 6:11 ff.). De
offrade även på kullar och i
lundar; riktiga tempel
med gudabilder uppstogo
först jämförelsevis sent.
— Gudomarna i k. voro i
allm. svagt personifierade
och hade mera sällan
verkliga egennamn. De
voro huvudsaki.
stamgudar och naturgudar.
Stamgudarna benämndes el*.
De tänktes som stammens
fader och ledare; alla
framgångar och segrar
tillskrevos dem (Dom.
it:24ff.). Naturgudarna
voro framför allt jordens
fruktbarhetsgudar; de
be
nämndes baal*. Andra benämningar voro melek,
konung, adon (grek. Ado’nis), herre, och dan,
domare. Egennamn uppstodo genom att ett
stadsnamn el. attribut fogades till dessa
benämningar, t.ex. Baal-Peor, Baal-Hermon, Baal-Zebub
(NT:s Beelsebub*). De kvinnliga gudomarna
kallades även Astarte* och voro utpräglade
moder-och fruktbarhetsgudinnor. Under det att gudarna
tänktes förbundna med heliga stenstoder, m a s s
e-b o r*, voro gudinnorna förknippade med träpålar,
a s e r o r. — Tre stora högtider firades årl., vilka
sedan övergingo i den israelitiska religionen: på
våren, då första skörden ägde rum, på sommaren,
då veteskörden skedde, och på hösten vid
vinskörden. Man offrade då åt baalerna som tack för
grödan och höll allmän glädjefest. — F.ö.
utmärktes k. liksom den feniciska av människooffer, särsk.
av barn, varom utgrävningarna i Geser, Megiddo
och Taanak burit vittnesbörd. — Litt.: J.
Lindblom, ”Israels religion” (1936); E. Leslie, ”Old
Testament religion” (s.å., med bibliogr.). Jfr litt. till
Kanaan. Efr.B.
Kanan’gaolja, se Cananga.
Kanapé (fra. canapé, av grek, konopei’on, myggnät
kring säng; sedan: med dylikt nät försedd
vilobädd). 1) Vilbänk, ofta med stoppad rygg och
sits samt vanl. även sidostöd, lik en dubbel el.
tredubbel länstol, vann sin största spridning under
1700-talet. Möbeltypen kallas numera allmänt soffa.
2) K. (betydelseövergången av oviss anledning),
smördegsbakelse, som efter vikning av smördegen
enl. vissa principer samt sockring mellan
vikning-arna under gräddningen antar formen av ett
fler-flikigt blad.
Ka’nara, landskap på Malabarkusten i Indien,
uppdelat på 2 distrikt: Nordkanara
(huvudstad Karwar) i prov. Bombay har en areal av
10,250 km2 och 441,150 inv. (1941), och S y
d-k a n a r a (huvudstad Mangalore) i prov. Madras
har en areal av 10,475 km2 och 1,523,500 inv.
Kustslätten har välskötta risodlingar och
kokos-plantager, medan V. Ghats’ nedre sluttningar
— 687 —
— 688 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
