Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanara - Kanareser - Kanaresiska språket el. kanari - Kanari - Kanariefrö - Kanariefågel - Kanariegrässläktet - Kanarieharts - Kanarieklocka - Kanarienötter - Kanarieströmmen, kanariska strömmen - Kanarieöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANARIEÖARNA
Kanapé.
upptagas av kaffe- och pepparplantager. Högst
upp på bergssidorna är monsunskogen
förhärskande. P.Hn.
Kanare’ser, ett av dravidafolken, bosatt i s.v.
Främre Indien från ung. Nilgiri i s. till ung.
trakten av Kolhapur i n., där de täml. tvärt avlösas av
maratterna. De äro huvudbefolkningen i Mysore
och Kanara och synas utbreda sig bl.a. i
Hydera-bad, Madras och Centralprov. Antal c:a ii—12
mill.
Kanare’siska språket el. k a n a r i, det av
kana-reserna talade språket, tillhörande den dravidiska
språkfamiljen, inom vilken det närmast hör
samman med tamuliskan och malayalam. Det är
tidigast belagt i en av Oxyrhynchus-papyrerna från
100-talet e.Kr. Från 500-talet och framgent finnes
ett täml. stort antal inskrifter. Betydande och
mångskiftande litteratur från 900-talet ända fram
till vår tid. — Litt.: F. Kittel, ”A Kannada-English
dictionary” (1894), ”A grammar of the Kanarese
language” (1903); E. P. Rice, ”A history of
Kanarese literature”
(2 ed. 1921). C.F.
Ka’nari, se
Kana-resiska språket.
Kana’riefrö, se
Ka-nariegrässläktet.
Kana’riefågel,
Se-ri’nus cana’ria, art av
släktet
gulhämpling-ar, vår vanligaste
och mest omtyckta
burfågel. På
Kanarieöarna, Madeira och
Kap Verdeöarna
lever flockvis i
skogsområdena upp till
1,500 m höjd den
vilda k., som blir
13 cm lång och ovan
är gulbrun med
breda, gråa
fjäderkanter, på undersidan
ljusare gul. Födan
utgöres av frön och
saftiga frukter,
framför allt fikon. K.,
som lätt kan fångas
och tämjas, kom re-
Kanariefågel av till
kroppsformen i Norden och Tyskland
vanlig typ. Färgteckningen
skiftar avsevärt.
Axvippa av kanariegräs.
dan 1478 till Europa och blev stamform
för den tama k. (jfr Burfåglar), som
skiljer sig från den vilda genom renare gul
fjäderdräkt och vackrare sång. Förr levererades
de flesta tama k. från Tyskland, efter 2:a
världskriget har Danmark i större utsträckning
ägnat sig åt uppfödning av k. Numera finnas ett
stort antal raser, som kunna indelas i tre grupper:
tyska raser, till vilka den för sin sång
utmärkta harzsångaren hör, holländska raser,
utmärkta av smäckrare kroppsform och delvis
uppslitsade fjädrar, samt engelska raser, bland
vilka några, ss. lancashire-rasen, äro mycket
stora. [H.Bn]H.
Kana’riegrässläktet, Phal’aris, av fam. gräs,
omfattar 10 arter, 1- el.
fleråriga, de flesta inom
Medelhavsområdet,
några få i Nordeuropa och
Amerika. Ph.
canarie’n-sis, kanariegräs,
inhemsk i Sydeuropa
och införd till Sverige,
är ett i-årigt, 0,3— 1 m
högt gräs med c:a 2,5
cm lång, äggformig,
axlik vippa, vars frukter,
kanariefrö, äro
ett utmärkt fågelfoder.
Ph. CBaldinge’ra el.
Dig’raphis) arundina’cea,
r ö r f 1 e n, är ett i
Sverige vid stränder allmänt,
flerårigt, 1—2 dm högt,
bredbladigt, strävt gräs
med c:a 1 dm lång, gre-
nig vippa; odlas ibland som foderväxt.
Huvudarten jämte var. picta, bandgräs, randgräs,
med vitstrimmiga blad, äro omtyckta
prydnadsväxter. A.Ve.
Kanarieharts, se Canarium.
Kanarieklocka, bot., art av släktet Canari’na*.
Kanarienötter, se Canarium.
Kana’rieströmmen, kanariska strömmen,
se Atlantiska oceanen, sp. 689.
Kana’rieöarna, spa. Islas Canarias (till lat.
Pnsu-lae cana’riae, ”hundöarna”, efter en storväxt
hundras, som funnits på K.), spansk ögrupp utanför
Afrikas n.v. kust, mellan 27°3Ö’ och 29°24’ n.br. och
mellan I3°25’ och i8°I3’ v.lgd, 7,543 km2; 687,937
inv. (1941; 95 inv. pr km2). K. bestå av öarna
Lanzarote (836 km2), Fuerteventura (1,731), Gran
Canaria (1,532), Tenerife (2,058), Gomera, Hierro
(Ferro) och La Palma. — K. voro sannol. kända
av kartagerna, återupptäcktes under medeltiden av
genuesiska sjörövare, lydde en tid under J. de
Béthencourt* och erövrades 1478—96 definitivt
av Spanien. Urinvånarna, guancherna*, blevo
assimilerade el. utrotade. Sedan 1928 bilda K. 2
spanska provinser, Santa Cruz de Tenerife och
Las Palmas.
Fuerteventura skiljes av en blott 115 km bred
och 1,600 m djup havsarm från den närmaste
punkten (Kap Yubi) på Afrikas fastland. Först v. om
K. stupar havsbottnen ned till större djup än 4,000 m.
K. stå alltså på kontinentalsockelns sluttning. De
äro höga vulkaniska öar, men på de flesta finnas
— 689 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
