Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanaris, Konstantinos - Kanat - Kanazawa - Kancell - Kancellationstest - Kancelleringsklausul - Kancellåda - Kancer - Kancerogena substanser - Kanchenjunga, Kanchanjanga - Kanchipuram - Kandace - Kandahar, Qandahar - Kandahartävlingen - Kandalaksja - Kandalaksjaviken - Kandar - Kandelaber - Kandera - Kandersteg - Kan-det-nytte-politik - Kandh - Kandia - Kandidat - Kandidatur - Kandidera - Kandinskij, Vasilij Vasiljevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANDINSKIJ
ny författning genomfördes, slutl. även kort före
sin död, maj—-sept.. 1877, då han förestod en
allmän nationell samlingsregering under
rysk-turkiska krigets för Grekland kritiska
inledningsskede. — K. var farfar till den tyske amiralen W.
Canaris. B.
Kana’t, se Kan.
Kanazawa, stad i Japan på mell. Honshu nära
Japanska havet; 191,600 inv. (1938). Fabrikation av
lackarbeten, keramik, bronsvaror och porslin.
Under feodaltiden var K. säte för en mäktig daimyo
och är numera huvudstad i prefekturen Ishikawa.
Kancell’, mus., se Registerlåda.
Kancellatio’nstest (till lat. canceWi, galler),
psykol., ett skriftligt uppmärksamhetsprov, vid
vilket figurer, siffror el. bokstäver skola strykas
enl. vissa givna regler. Snabbhetsgraden och
riktighetsgraden vid dyl. uppgifter bruka visa hög
korrelation med intelligensen, men i kombination
mäta de ofta uppmärksamhetsfältets vidd
(”simultankapaciteten”). Mycket använda k. ha utarbetats
av bl.a. B. B. Bourdon och O. H. Sterzinger.
Kancelle’ringsklausu’l, överenskommelse i
certe-parti, som medger rätt för befraktaren att häva ett
befraktningsaytal viss dag, om fartyget
dessförinnan ickè ankommit till lastningsplatsen.
Kancellåda, mus., se Registerlåda.
Kancer (cancer), med., se Kräftsjukdomar.
Kancerogena substanser [-je’na], med., se
Kar-cinogena substanser.
Kanchenjunga [kancanjaij’a], Kanchanjanga,
en av de högsta topparna i Himalaya (se d.o.,
sp. 453). .
Ka’nchipuram, stad i Indien, se Conjeeveram.
Kandace [-a’ke], titel på drottningen i Etiopien
(Apg. 8:27).
Kandahar [eng. utt. kändaha’], Qandahar,
stad i prov. Kandahar, s.ö. Afghanistan, ligger
på en fruktbar slätt mellan floderna Tarnak och
Argandab, 1,053 m ö.h.; 30,000 inv. (inkl,
förstäder 60,000). K. omges av en mur, har
regelbundna men trånga gator. Flera praktbyggnader
finnas från Ahmed schahs tid, nu delvis
förfallna. K. är en strategiskt viktig plats, huvudort
för handeln med Herat, Kabul, Persien och
Be-luchistan. Tillverkning av filtar. I den
omgivande trakten odling av vete, ris, tobak, frukt
och vin. [O.S.lV.Hn.
Kandahartävlingen [kändaha’-], en av de första
tävlingarna i den på senare tiden populära
utförs-löpningen på skidor. K. har fått sitt namn efter
den pokal, som 1911 uppsattes av Lord Roberts
av Kandahar. 1928 ändrades namnet till Arlberg-K.
efter orten S:t Anton am Arlberg, dit tävlingen
sedan vartannat år förlagts. Jfr Arlbergskolan.
Kandala’ksja, fi. Kantalahti, stad i
Murmansk-området, RSFSR, ovanför polcirkeln vid
Kan-dalaksjaviken och Murmanjärnvägen; 17,000 inv.
(1935). K. är stadd i snabb tillväxt tack vare
bergsbrukets utveckling (jfr Kirovsk) och den
nya järnvägen till Kuolajärvi vid finska gränsen.
Stadens viktigaste näringsgrenar äro fiske och
träindustri.
Kandala’ksjaviken, vik av Vita havet mellan
Karelen och Kolahalvön: längd 160 km, bredd
intill 100 km, djup ställvis över 300 m.
Kanda’r (ung. kantar, töm), se Betsel.
Kandela’ber (lat. candela’brum, av cande’la, ljus),
stor ljusstake*.
Kande’ra (av fra. candir; jfr Kandisocker), sockra
sig, kristallisera (om t.ex. honung); överdraga med
socker, så att detta i kristaller täcker ytan.
Kan-dering av t.ex. frukt sker genom att hastigt
ned-doppa den i stark sockerlag och sedan låta den
torka. I överförd betydelse: överdraga, inpudra.
Kan’dersteg [-Jtek], översta byn i Kandertal i
Berner Oberland, Schweiz, vid Lötschbergbanan,
1,169—1,200 mö.h.; c:a 800 inv. Turistort.
Kan-det-nytte-politik, urspr. om dansk radikal
försvarspolitiks hävdande, att freden bäst säkras
med andra medel än militära rustningar, vilka
bedömas som otillräckliga gentemot potentiella
fiender bland stormakterna; senare även om
liknande inställning i andra länder. Uttrycket går
tillbaka på det av V. Hörup skapade slagordet
”Hvad skal det nytte?” (Vad tjänar det till?).
Kandh, folkslag, se Khond.
Kan’dia. 1) Italienska namnet på Kreta. — 2) Stad
på Kreta, se Herakleion.
Kandida’t (lat. candida’tus*), sökande el. påtänkt
till något ämbete, någon syssla e.d. (t.ex.
riks-dagsmannakandidat; jfr Kandidatur); som titel
(förk. kand.): den som avlagt kandidatexamen (fil.,
jur., med., teol. kand.-examen vid univ., Stockholms
högsk. el. Göteborgs högsk.; farmacie, odontologie,
veterinärkand.-examen vid resp. Farmaceutiska
inst., Tandläkarinst. och Veterinärhögsk., se dessa
ord); även om studerande (utan examen) vid dylik
högsk. el. univ. — Sportv., se Simpromotion.
Kandidatu’r, förhållandet att uppställa el. anmäla
sig som kandidat till förtroendeuppdrag el. tjänst;
uppsättande på förslag. — Verb: k a n d i d e’r a.
Kandide’ra, se Kandidatur.
Kandinskij [kBndji’nskaj], V a s i 1 i j V a s i 1 j
e-vitj, rysk målare och konstteoretiker (1866—
1944), avbröt sin juridiska karriär i Ryssland
för att studera måleri för v. Stuck i München,
där han jämte F. Marc 1912 startade
konstnärs-rörelsen Der blaue Reiter. I denna hävdades
bl.a. konstnärens suveräna frihet gentemot all
verklighetsförebild, en tes, som K. s.å. framlagt
i den konstfilosofiska skriften ӆber das Geistige
in der Kunst”. Återvänd till Ryssland fick K.
efter revolutionen en dominerande ställning inom
ryskt konstliv, kallades till universitetslärare och
grundade 30 provinsmuseer i sitt hemland.
Sedan han av politiska skäl ånyo måste bege sig
till Tyskland, blev han 1922 ledare för
undervisningen i dekorativ konst (väggmåleri) och
lärare i färg- och formteori vid Staatliches
Bau-haus i Weimar. Sina teorier utvecklade K. även
i läroboken ”Punkt und Linie zu Fläche” (1926).
Sedan nazisterna stängt Bauhaus 1932, slog sig
K. ned i Paris. K. nådde i sitt måleri redan
1910 fram till en föremålsfri, musikaliskt
improviserande färgstil (”Komposition I”, 1910) och
har fått stor betydelse som en av de första i
europeiskt 1900-tal, som tillämpat en rent abstrakt
konst. I kontakt med Bauhaus fick hans måleri en
fastare uppbyggnad av rytmiskt grupperade,
huvudsaki. geometriska former. Färgen verkade med allt
klarare klanger och kunde ibland bli något gräll.
Under 1930-talet utvecklade K., icke utan
impulser från J. Mirö, en organisk formvärld av
— 693 —
— 694 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
