Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanelväxter - Kaneläpple - Kanem - Kanes - Kanfas, kanvas - Kangaroo Island, Känguruön - Kangasala - Kangchendjönga, Kanchenjunga - Kangerdlukfjorden - Kang-hi - Kangro, Bernard - Kang-teh - Kanholmsfjärden - Kaniasmör - Kanik - Kaniker, kanik(e)äpple - Kanin - Kanin (halvö) - Kanin, Garson - Kaninavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANINAVEL
fam. CanelVa alba (vit kanel) och Cinnamoden’dron
cortico’sum (jamaicakanel). Kanel lämna därjämte,
av fam. Magnolia’ceae Drimys WintVri (magelhansk
kanel), av fam. Myrta’ceae (myrtenväxter)
Syzy’-gium caryophylla’tum (indisk nejlikkanel) och
Pi-menta acris (västindisk nejlikkanel). —
Cinnamo-mum-arterna, vilka för produktion av handelns kanel
äro de viktigaste, ha läderartade, glatta blad, vita
el. gulgröna blommor i knippen och tunnväggig,
bärlik frukt. G.
Kaneläpple, se Annona.
Kanem, landskap i Franska Ekvatorialafrika, n.ö.
om Tchadsjön, c:a 300 m ö.h., är delvis stäpp,
delvis öken. Av befolkningen, c:a 80,000, är den
viktigaste delen, k a n e m b u, en blandning av från
det ”vita” Afrika tidigt invandrade element och
su-dannegrer. De äro muhammedaner och idka
åkerbruk och boskapsskötsel. Huvudort är Maö. K.
lydde under olika negerriken, tills det genom en
fransk-engelsk konvention 1899 tilldelades
Frankrike, som 1903 införlivade det med sina besittningar.
Kanes, forntida stad i Kappadokien, Mindre
Asien, vars ruinkulle, nu kallad K ü 1 t e p e,
ligger c:a 20 km n.ö. om Kayseri. K. var en
betydande stad redan i 3æ årtusendet f.Kr., och o.
1900 f.Kr. fanns här en stor assyrisk
handels-koloni. Dokument från denna koloni,
”kappado-kiska tavlor”, ha här påträffats i stort antal, bl.a.
av B. Hrozny vid hans undersökning av Kültepe
1925. Efter 2:a världskrigets slut ha
forskningarna i K. återupptagits under ledning av turkiska
arkeologer. K.H.
Kanfas, k a n v a s (fra. canevas, eng. canvas*, av
lat. cann’abis, hampa), tuskaftat, grovt och glest,
vanl. oblekt och genom stark appretering styvat
tyg av linne, hampa el. bomull, som användes som
mellanlägg i slag, kragar o.s.v. inom skrädderiet
(s 1 a g 1 ä r f t), i batonger, pneumatiska ringar m.m.
Kangaroo Island [käijgaro’ ai’lond],
Känguru-ö n, ö, tillhörande Sydaustralien, utanför
mynningen av S:t Vincentviken; 4,350 km2; c:a 700 inv. K.
täckes av ganska ofruktbar laterit med busk- och
eucalyptusvegetation. ön upptäcktes 1802 av M.
Flinders och uppkallades efter sina talrika, nu
utrotade känguruer.
Kan’gasala, kommun i Tavastehus län, Finland,
ö. om Tammerfors; 356 km2; 9,773 inv. (1948; 27
inv. pr km2), finsktalande. Akern upptar 69 km2
(19% av arealen), skogsmarken 242 km2. I K.
finns en orgelfabrik. Livligt besökt turistort
med vacker ås- och insjönatur. Bland historiska
gods märkes Liuksiala, änkesäte för Karin
Månsdotter, senare tillhörande släkten Tott, numera
släkten Meurman.
Kangchendjönga, K a n c h e n j u n g a, en av de
högsta topparna i Himalaya (se d.o., sp. 453).
Kangerdlukfjorden, fjord ung. mitt på Grönlands
västkust, nära Umanak, 1,123 m djup, det största
hittills kända djupet i någon grönländsk fjord. K:s
djup överträffas endast av Messierkanalens,
Baker-fjordens och Sognefjords.
Kang-hi, kejsare av Kina (se d.o., historia).
Kangro, Bernard, estnisk författare (f. 1910).
K. blev fil. mag. 1938 och doc. i
litteraturhistoria vid univ. i Dorpat 1943. 1944 kom han som
politisk flykting till Sverige. K. debuterade 1935
med ”Sonetid”, en samling landskapsskildrande
sonetter i romantisk anda med realistiska inslag,
och utgav sedan en rad diktsamlingar i
romantisk-symbolistisk stil, ss. ”Reheahi” (1939;
”Ri-ugnen”), där han bl.a. med utnyttjande av
folk-loristiskt stoff i drömbilder sökte sig tillbaka
till gamla tider och forntida livsåskådning.
Sedan K. kom till Sverige, har han publicerat
diktsamlingarna ”Pölenud puu” (1945; ”Bränt
träd”), ”Pühapäev” (1946; ”Helgdagen”),
”Seits-mes öö” (1947; ”Den sjunde natten”) och
”Tu-lease” (1949; ”Eldstaden”); i formsäkra dikter
tolkar han här en stark hemlängtan, en
brännande frihetskänsla och en framstegstro trots
allt. Av K:s romancykel ”Igatsetud maa” (”Den
efterlängtade jorden”), som skildrar det estniska
folkets frihetskamp och politiska utveckling
under det sista årh., ha hittills utkommit två delar
(1949—50). E.
Kang-teh, kinesisk kejsare, se Hüan-tung.
Kanholmsfjärden, i Stockholms yttre skärgård,
mellan Vindö, Harö och Runmarö. 96 m djup. Hit
förläggas Sandhamnsregattornas
inomskärskapp-seglingar.
Kan’iasmör, se Pentadesma.
Kani’k (lat. canon’icus’), medl. av ett medeltida
dom- el. kollegiatkapitel. Jfr Domkapitel.
Kan’iker (plur. lika), k a n i k(e)ä p p 1 e, se Äpple.
Kani’n, se Kaniner.
Ka’nin, halvö i n. Sovjetunionen mellan Vita
havet och Tjesjskaviken av Barents’ hav; c:a
10,500 km2, c:a 1,700 inv. K. genomdrages i n.
av de 150—200 m höga utlöparna av
Timanbergen, återstoden är tundra. I de inre delarna av
K. bedrives renskötsel av samojeder, vid kusterna
fiske av ryssar.
Kanin [kä’-], G a r s o n, amerikansk
filmproducent, regissör och komediförfattare (f. 1912). K:s
genombrott som filmregissör kom 1940 med ”Min
favorithustru”. Han regisserade efter kriget den
allvarliga ”Din nästas hustru” men har framför
allt gjort sig känd som regissör för kultiverade
filmkomedier, ss. ”Om tycke uppstår”. En
komedi av K., ”Född igår” (”Born yesterday”), har
blivit en världssuccé och bl.a. uppförts på ett
flertal scener i Sverige.
Kaninavel. Vid vilken tidpunkt kaninen tämjdes
och blev husdjur, vet man icke, men säkert är, att
de gamla romarna hade stora kaningårdar för
köttproduktionens skull. Sedan spreds intresset för k.
över hela Europa. Under medeltiden odlades
kaninen i klostren och användes till föda under fastan.
Numera har k. störst utbredning i Frankrike och
Belgien, där kaninkött spelar en stor roll i
hushållningen. Efter i:a världskriget stegrades
intresset, och i Skandinavien understödes arbetet på
k:s förbättring med statsmedel. I vår tid lägger
man i allm. an på pälsproduktionen, ehuru köttet
kan tillredas smakligt och har stort näringsvärde.
Den som med framgång vill driva k., måste ha
kännedom om åtm. de enklaste lagarna i den
moderna ärftlighetsläran. De flesta raser äro näml,
korsningsprodukter och sällan konstanta, varför
urvalet av avelsdjur fordrar omdöme. När man
bestämt sig för en ras, inköpas några 3—4 mån. gamla
ungar el. ett par dräktiga honor och en med dem
obesläktad ung hanne. Skickliga uppfödare
experimentera med inavel och korsningsmetoden, men
— 697 —
— 698 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
