Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kansli - Kanslideputerade - Kansliet - Kansliexamen - Kanslihuset - Kanslijunkare - Kansli-kollegium, -ordning, -president - Kansliråd - Kanslirätt - Kanslisekreterare, förste och andre - Kanslist - Kanslistil - Kanslistyrelsen - Kansu - Kant (geometri) - Kant, Immanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANT
uppsätter och expedierar skrivelser etc.; även
sammanfattande benämning på den härmed sysselsatta
personalen. Jfr Kunglig majestäts kansli. E.Spr.
Kanslideputerade, 4 riksdagsmän (2 utsedda inom
vardera kammaren), som ha inseende över svenska
riksdagens kansli och jämte talmännen och vice
talmännen tillsätta dess tjänstemän.
Kansliet, i historisk litt. vanlig kortform för
Konungens kansli el. Kunglig majestäts kansli*.
Kansliexamen, en lägre jur. examen vid de akad.
högskolorna i Sverige 1905—37. K. infördes genom
1904 års stadga ang. jur. examina och efterträdde
då examen till K. m:ts kansli, som trätt
i st.f. den 1863 avskaffade kameralexamen.
K. har i viss mån från 1936 ersatts av
statsvetenskaplig examen.
Kanslihuset, beläget vid Mynttorget och
Myntgatan i Stockholm, har sitt namn av K.m:ts
kansli, som har sitt säte där. K. uppfördes från
början som mynthus, vilken funktion det fyllde
1696—1849. Dess ursprungliga utseende ändrades
under en ombyggnad, som Gustav III lät företa
på 1780-talet, bl.a. genom den ännu befintliga
doriska tempelgaveln vid huvudingången, trol.
ritad av O. Tempelman och uppförd 1790. En
fullständig ombyggnad genomgick K. 1930—35.
Det erhöll då en modern klassicistisk prägel av
arkitekterna G. Clason och W. Gahn och
smyckades med reliefer av S. Blomberg och B. Hjorth.
Ett annex till K. byggdes efter ritningar av A.
v. Schmalensee 1945—49 s. om Myntgatan.
Byggnadstomtens äldre byggnader av antikvariskt
värde bevarades delvis och samordnades med
nybyggnaden, liksom kvarterets tre gränder, vilkas
resterande delar mynna i dennas runda,
arkadom-givna gård. S.Re.
Kanslijunkare, under 1600—1700-talen titel för
ung adelsman med underordnad befattning i Kungl.
kansliet.
Kansli-kollegium, -ordning, -president, se
Kunglig Majestäts kansli.
Kansliråd, titel på vissa högre ämbetsmän inom
statsdep. Ett k:s främsta uppgift är att bereda de
ärenden, vilka tilldelats den under honom lydande
byrån, föredraga dem inför vederbörande statsråd
samt därvid i regel tillika avgiva förslag till beslut.
I Utrikesdep. bäres titeln endast av chefen för
dess arkiv. Understundom tilldelas
karaktärsfull-makt å titeln kansliråd i K. m:t s kansli,
varmed således icke något på dep:s stat uppfört
ämbete är förenat. — Den nuv. titeln k. infördes
1878, då den avlöste titeln expeditionssekreterare.
Jfr Kunglig Majestäts kansli. E.Spr.
Kansiirätt, se Kunglig Majestäts kansli.
Kanslisekreterare, förste och andre k.,
titel på vissa tjänstemän inom statsdep., utom
Utrikesdep. Ämbetet tillkom 1878, dess uppdelning
i två grader genomfördes 1917. Enl. gällande
instruktion för nämnda statsdep. åligger förste
k. bl.a. att biträda vid beredning av ärenden och att
biträda statssekr. m.fl. k. överordnade ämbetsmän
inom dep. vid fullgörandet av dem åliggande
uppgifter. Andre k. åligger bl.a. att i Statsrådet
föra protokoll och ansvara för dess riktighet, att
ombesörja det till protokollet hörande
registra-turet och ansvara för dess riktighet och att föra
Kanslihuset.
protokoll i Regeringsrätten. Förste k. på
Justi-tiedep:s lagavd. åligger ock att föra protokoll i
Lagrådet. F.Lth.
Kanslist’, eg. tjänsteman vid ett kansli, titel
för åtskilliga tjänstemän av lägre grad, t.ex. vid
beskickningarna, vid riksdagens utskott och vid
K.m:ts orden.
Kanslistil, språkv., det stela och invecklade
framställningssätt, som ofta kännetecknar
ämbetsverkens skrivelser. Denna stil, som särsk. utbildades
under Gustav Vasa och, utom av fornsvenska,
kameral- och lagspråk, är starkt påverkad av tyska
och latin, har utövat ett ofördelaktigt inflytande
på det svenska skriftspråket (normalprosan). I ett
kungl. cirkulär 22/s 1907 anbefalldes vissa
förenklingar i k. — I samma betydelse brukas k u r i a
1-s t i 1, ävensom i huvudsak juridisk stil. Jfr L.
De Geer, ”Om den juridiska stilen” (i hans ”Valda
skrifter”, 1892); B. Wedberg, ”Lagstil” (1928). E.H.
Kanslistyrelsen, se Kunglig Majestäts kansli.
Kansu, provins i n.v. Kina invid gränsen till
Mongoliet och v. delen av kinesiska muren; 391,355
km2, 6,256,000 inv. (1948). Huvudstad Kao-lan
(Lan-chou). K. genomflytes från s.v. till n.ö. av
floden Huang-ho. På dess v. sida ligga
Nan-shan-bergen, på h. sida ligga Si-king-shan och
Min-shan, utlöpare av Kun-luns huvudkedja. N.
om Si-king-shan och Min-shan sträcka sig stora
lössplatåer, men även ofruktbara sandslätter
finnas där. Vs av befolkningen äro muhammedaner
av turkisk el. persisk härkomst. De viktigaste
kulturväxterna äro vete, majs, hirs och bomull.
K. var förr Kinas huvudleverantör av opium. —
Sidenvägen gick i forna tider genom K. En
våldsam jordbävning 1920 medförde förlusten av
246,000 människoliv till följd av sekundära
jordskred inom lössområdets terrasser. V.Hn.
Kant. Geom., skärningslinje mellan två ytor i en
polyeder. — Fys. Brytande k., se Prisma.
Kant, Immanuel, tysk filosof (22A 1724—12/2
1804), född i Königsberg, där han, som studerande,
— 725 —
— 726 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
