Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapillärelektriska fenomen - Kapillärelektrometer - Kapillär elevation - Kapillärer - Kapillärkemi - Kapillärkraft - Kapillärrör - Kapillärt vatten - Kapital (fullständig) - Kapital (penningsumma) - Kapitalbalans - Kapitalbildning - Kapitalbock - Kapitalbolag - Kapitalbudget - Kapitalexport och -import - Kapitalflykt - Kapitalfond - Kapitalföremål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITALFÖREMAL
Blodkapillärer, A med
långsträckta maskor från
muskelvävnad, B med runda maskor
från fettväv.
a artär, v ven.
kapillärelektrometern (se Elektrometer).
Helmholtz har givit en teori för dessa k.,
enligt vilken i kvicksilverytan vid beröring med
elektrolyten bildas ett skikt av positiv elektricitet,
omgivet av ett skikt av negativa joner. Härigenom
minskas kvicksilvrets ytspänning, då de mellan
laddningens olika delar verkande
repulsionskraf-terna motverka kohesionskrafterna i ytan. När en
elektrisk ström flyter i riktning från elektrolyten
till kvicksilvret, vandra de positiva jonerna
(vätejonerna) till kvicksilvret, varigenom
kvicksilverytans laddning minskas och ytspänningen ökas.
Andra teorier för fenomenen ha utvecklats av
särsk. Warburg och Nernst. Re.
Kapillärelektrometer, se Kapillärelektriska
fenomen och Elektrometer.
Kapillär elevation, fys., se Kapillaritet.
Kapillä’rer. De mycket fina kärlgrenar, som ute
i kroppen förbinda artärer och vener, kallas k.,
blodkapillärer, hårkärl el. hårrörskärl. Sådana
ge-nomsätta mycket
tätt i form av ett
fint nätverk med
alltefter vävnadens
byggnad
långsträckta el. rundade
maskor (se fig.)
varje minsta del av
kroppens vävnader
och organ;
undantag utgöra endast
brosk samt ögats
hornhinna och lins.
Genom dessa k.
kommer således
blodet i intim
kon
takt med cellvävnaden, och ett utbyte av olika
substanser, ss. syre, kolsyra, näringsämnen och
hormoner, kan äga rum. K. utgöras av fina,
rörlika bildningar, vilkas väggar bestå av ett enda
lager platta celler, endotelceller (se Endotel).
Rörens vidd kan ändras. När blodtillförsel till en
plats behövs, kunna de vidga sig, så att
blodströmmen obehindrat kan komma fram; i motsatt fall
kontrahera de sig, så att blodströmmen minskas
el. upphör. Man har antagit, att denna
kontrakti-litet betingas ant. av endotelcellerna själva el. av
speciella, utanför k. liggande, omvandlade, glatta
muskelceller, de rougetska cellerna, vilka med
kon-traktila protoplasmautskott omsluta k. K.
innerve-ras av det autonoma nervsystemet, och deras vidd
regleras ytterst av detta. Detta är orsaken till att
ett kapillärsystem kan fyllas, resp, tömmas på gr.
av psykiska inflytanden (t.ex. rodnad, bleknande).
Om lymfkapillärer se Lymfkärl. T.Hn.
Kapillärkemi, se Ytkemi.
Kapillärkraft, fys., se Kapillaritet.
Kapillärrör, fys., se Kapillaritet.
Kapillärt vatten, det i de fina hålrummen mellan
jordpartiklarna i ytlagren förefintliga vatten, som
växterna upptaga med sina rötter. Detta vatten,
som nedåt står i förbindelse med grundvattnet,
kvarhålles genom kapillaritet* och genomtränger
jorden till olika mäktighet, kapillärzonen,
alltefter vidden av de kapillära hålrummen. I styv
lera, där denna vidd är utomordentligt ringa,
sti
ger k. över 2 m högt, i sand, där den är större,
endast några dm. Stighastigheten förhåller sig
omvänt och avtager, i samma mån som
hålrummens vidd minskas. [G.]Mhn.
Kapita’1 (av lat. capita’lis, huvud-), vardagligt:
väldig, fullständig.
Kapita’l (mlat. capita’le, av capita’lis, huvud-),
från början benämningen på en utlånad
penningsumma (huvudstolen) i mots. till den ränta
summan inbringade. Då penningsumman
emellertid på ett el. annat sätt ”anlades” i vinstgivande
föremål el. företag, överfördes benämningen k.
efter hand till de reella föremål, vari penningarna
omvandlats. K. kan ta olika former. Det kan
utgöras av naturtillgångar i form av jord,
vattenfall, mineralfyndigheter m.m., realkapital i form
av jordförbättringar, byggnader, maskiner, fartyg,
varulager etc., immateriellt k. i form av rätt till
patent, varumärke o.d., ideella andelar i ett
företag i form av andel i t.ex. dess aktiekapital,
fordringar på pengar i form av obligationer,
banktillgodohavanden m.m., fordringar på att få varor
levererade, rätt till naturaförmåner i form av
undantag etc. I vidsträcktare mening kan man
beteckna en persons kunskaper, arbetsförmåga
etc. som ett k. Gemensamt för dessa olika
former av k. är, att de ge sin ägare en avkastning,
även om denna, ss. vid möbler och annat
kon-sumtionskapital, blott består av en nyttjanderätt.
I flertalet fall bestämmes ett k:s värde av det
efter gällande räntefot diskonterade nuvärdet av
denna avkastning. Särsk. klart är detta vid t.ex.
aktier och obligationer. Vid t.ex. en livränta
existerar över huvud taget ingen huvudstol, utan
denna kan blott beräknas genom en
kapitalise-ring av dess avkastning. Vid realkapital, ss.
byggnader, vilket kan produceras, är man dock ej
villig att erlägga mer för detsamma, än vad som
motsvarar dess reproduktionskostnader, även om
det skulle ge en högre avkastning. Vid ett
företag kan man skilja mellan fast k. el.
anläggningskapital och
rörelsekapital el. driftskapital. Till det förra höra
naturtillgångar, byggnader, maskiner och övriga
inventarier. Gemensamt för dessa är, att de skola
behållas i företaget. Äga de ej obegränsad
användbarhet för detta, få de avskrivas efter en
plan, vid vars uppgörande man vanl. ej kan ta
mycket hänsyn till deras marknadsvärde. Till
driftskapitalet höra lager av råvaror, halvfabrikat
och färdigprodukter, kontanter,
banktillgodohavanden och fordringar. Vid dessas värdering
utgår man från marknadsvärdet, ehuru varulager
ofta nedskrivas långt under detta. Ur hela
landets synpunkt är k. lika med realkapital plus
tillgodohavanden på utlandet (jfr
Nationalförmögenhet och Realkapital). C.Wr.
Kapitalbalans, nationalek., se Betalningsbalans.
Kapitalbildning, se Realkapital.
Kapitalbock, råbock med väl utbildade horn.
Kapitalbolag, se Bolag.
Kapitalbudget, nationalek., se Budget.
Kapitalexport och -import, se Betalningsbalans.
Kapitalflykt, nationalek., se Valutapolitik.
Kapitalfond, ekon., se Fond, sp. 125g ff.
Kapitalföremål, nationalek., se Realkapital.
— 749 —
— 750 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
