Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karbunkel - Karburator - Karburera - Karbylaminer - Karcag - Karcer - Karchedon - Karcinofobi - Karciogena substanser, kancerogena substanser - Karcinom, kräftsvulst - Karda (botanik) - Karda (teknik) - Kardan-axel, -knut - Kardansk ring, kardansk upphängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARBURATOR
löoo-talen) förstod man därmed en röd ädelsten,
som hade egenskapen att i mörker lysa som
brinnande kol. Man kom emellertid i tvivel om
tillvaron av självlysande ädelstenar och gav då
namnet k. åt röda ädelstenar i allm., företrädesvis
ru-biner och granater.
Karbura’tor (jfr Karburera). i)
Bränsleförgasare till explosionsmotorer. Se Automobil, sp. 882.
2) Metall., anordning för att höja
koloxidhalten hos en koldioxidhaltig gas. K. är vanl.
anordnad så, att generatorgas el. avgas från en
ugn ledes genom ett glödande kollager, varvid
koldioxid och vattenånga i gasen överföras till
koloxid och väte. Gasens sammansättning
bestämmes av temp. K. är vanl. elektriskt
upphettad, och bränslet är träkol el. koks. K.
användes bl.a. vid Wibergs järnsvampsprocess (se
Järnsvamp) och vid vissa system för framställning
av skyddsgas vid värmebehandlingsugnar. L.Vr.
Karbure’ra (av lat. carbo, kol), ”göra kolrik”,
bemänga med kolhaltiga gaser el. öka kolhalten
hos en gas. 1) Karburering av luft sker genom
tillsättande av bensin, bensol el. andra
förgas-ningsbara kolväten till densamma. I
explosions-motorn sker karbureringen i en karburator
(förgasare, se Automobil, sp. 882). För framställning
av 1 u f t g a s, som huvudsaki. användes för
la-boratorieändamål, sker k. i enkla gasgeneratorer.
Se Benoidgas och Gasolingas. — 2) Karburering
användes också för att öka värmevärde el.
ljusstyrka hos lysgas el. vattengas. Detta sker
genom tillsats av bensolånga. — 3) Karburering av
koldioxid till koloxid sker genom att den förra
stryker genom ett glödande kolskikt och upptar
kol. Detta utnyttjas vid framställning av
generatorgas och förekommer vid många tekniska
processer, t.ex. i masugnen. Karburering kan även
företagas i särskild ugn, karburator (se d.o. 2). El.
Karbylami’ner, kem., se Isonitriler.
Karcag [kar’tsag], stad i ö. Ungern, 55 km
v.s.v. om Debrecen vid järnvägen till Budapest;
25,327 inv. (1941). Kvarn- och läderindustri.
Karcer (lat. carcer, fängelse), pedag., benämning
på tidigare vid gymnasier och univ. befintliga
ar-restlokaler.
Karchedo’n [-k-], grekiska namnet på Kartago.
Karcinofobi’ (till grek, karkinos, kräfta, och
fob’os, fruktan), psykol., rädsla att drabbas av
kräftsjukdom (cancer).
Karcinogena substanser [-je’na] (till grek,
kar-kin’os, kräfta, och gen’os, härkomst), k a n c e r
o-gena substanser. Upptäckten, att vissa
ämnen äro karcinogena, d.v.s. ha förmåga att
framkalla kräfta, kan ledas tillbaka till Percival
Pott, kirurg vid Bartholomew’s Hospital i
London, som 1775 beskrev skorstensfejarcancern, en
hudcancer, lokaliserad till de yttre könsorganen
och lårens insida hos sötare, särsk. hos dem, som
börjat i yrket vid unga år. Liknande former av
yrkescancer beskrevos under 1800-talet hos
arbetare i tjär- och paraffinfabriker, bomullsspinnerier
o.a. industrier, där arbetarna kommo i nära och
långvarig kontakt med mineraloljor.
Experimentellt underlag fingo dessa iakttagelser emellertid
först 1915, då japanerna Yamagiwa och Ichikawa
lyckades framkalla hudcancer hos kaniner genom
långvarig pensling med tjära. Än känsligare
vi
sade sig möss vara. Att sot var bärare av ett
cancerframkallande ämne, kunde senare också
visas experimentellt. Utforskandet av tjärans
karcinogena komponent och framställandet av en
rad besläktade ämnen med samma effekt äro
väsentligen engelska kemisters förtjänst. Den
kräftframkallande fraktionen av tjäran visade ett
karakteristiskt fluorescensspektrum, angivande
släktskap med antracen. Med ledning härav
framställdes ämnet 1,2,5,6-dibensantracen, som var
den första kända, rena, kemiska substansen med
kräftframkallande förmåga. Tjärans effekt visade
sig vara betingad av det förut okända ämnet
3,4-benspyren. Senare ha framställts en
mångfald olika aromatiska kolväten, besläktade med
bensantracen och med en växlande
cancerframkallande verkan hos olika djur, framför allt möss.
Ett av de starkaste är 20-metylkolantren,
intressant på gr. av sin kemiska frändskap med
gall-syrorna. Några hållpunkter för att dyl.
cancerframkallande ämnen skulle bildas inom den
levande organismen finnas emellertid icke. — Den
kräftframkallande förmågan är icke bunden enbart
till de aromatiska kolvätena. Arbetare i
anilin-fabriker få ej sällan cancer i urinblåsan, beroende
på inverkan på biåsslemhinnan av anilinets
ned-brytningsprodukter. Ett härmed besläktat ämne,
2-aminofluoren, som använts som insektdödande
medel, har, tillblandat i försöksdjurens föda, visat
sig kunna framkalla cancer i flera olika organ.
Azofärgämnen, av vilka ett under namn av
smör-gult en tid använts som färgämne inom
livsmedelsindustrien, har likaledes en svulstframkallande
verkan framför allt på lever och urinblåsa, när
det tillföres med födan. Av stor principiell
betydelse är, att uppkomsten av dessa tumörer kan
förhindras, resp, påskyndas genom växlande
sammansättning av försöksdjurens kost i övrigt. Slutl.
kan påpekas risken för kräfta vid oförsiktig
användning av radioaktiva substanser: hudkräfta hos
många av radiologiens pionjärer och bensarkom
hos arbetare, sysselsatta med framställning av
självlysande urtavlor. Den nutida ökade
användningen av radioaktiva isotoper och ev. framtida
användning av atomkraften kan måhända öka
dessa risker. — Flera hundra cancerframkallande
substanser äro f.n. kända, och nya beskrivas varje
år. Mekanismen för deras verkningssätt är
emellertid ännu okänd. Försök
att för dem alla finna en
gemensam, utlösande faktor
ha ännu visat sig fruktlösa.
Framhållas skall också, att
endast ett fåtal av de
beskrivna ämnena kunna förmodas
ha cancerframkallande effekt
på människan. C.G.A.
Karcinom [-å’m],
kräftsvulst, se Kräftsjukdomar.
Karda, bot., namn på
arter av kardtistelsläktet*.
Karda, tekn., se Kardning.
Karda’n-axel, -knut, mek.,
se Axelkoppling, sp. 982, och
bild 12 å pl. vid Automobil.
Karda’nsk ring,
kar-dansk upphängning,
Kardansk
upphängning av en ljusstake.
— 799 —
— 800 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
