Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kardansk ring, kardansk upphängning - Kardbenedikt - Kardborresläktet - Kardebenedikt - Kardel - Kardelj, Edvard - Kardell, Sven Johan - Kardemumma, malabarkardemumma, indisk kardemumma - Kar de Mumma - Kardgarn - Kardia - Kardial - Kardialgi - Kardiazol, pentametylentetrazol - Kardinal (präst)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARDINAL
av italienaren G. Cardano konstruerad anordning,
avsedd att användas för upphängning av föremål
vid ett stöd för att bibehålla föremålet i oförändrat
läge oberoende av stödets rörelser, t.ex.
skepps-kompasser, skeppslampor, gyroskop etc. Vid en k.
är föremålet rörligt kring två diametralt motsatta
tappar, lagrade i en cirkelring, vilken senare
återigen är rörlig kring två tappar, vinkelräta mot de
förra och lagrade i stödet.
Kardbenedikt’, se Benedikttistel.
Kardborresläktet, AFctium (Lappa), av fam.
korgblommiga växter, omfattar 6 arter, inhemska i
Europa och Asien, införda i Nordamerika, 2-åriga,
höga, greniga örter med stora, brett hjärtlika blad,
mer el. mindre klotrunda, rödblommiga korgar,
samlade i kvast el. klase, samt holkfjäll, som i
spetsen äro utdragna i en krokudd, som
underlättar spridningen. I Sverige förekomma 4 arter,
småkardborre, A. min’us, allmän i större delen
av landet, ullkardborre, A. tomento’sum, med
ulliga korgar och spridd norrut till Norrbotten,
storkardborre, A. Lappa (A. major), med
intill 4 cm vida korgar och växande norrut till
Dalarne. Dessa förekomma på odlade ställen,
vägkanter och tomter. I lundar och skogsbryn växer
lundkardborre, A. vulgäre (A. nemoro’sum)
till Uppland i n. Roten av A. Lappa och A. minus
har medicinsk användning som urin- och
svettdrivande, blodrenande medel under namn av radix
bar’danae, kardborrerot. [A.VejW.
Kardebenedikt’, se Benedikttistel.
Karde’l, se Kabelslaget.
Kardelj, Edvard, jugoslavisk politiker (f.
1910), tidigt medl. av en illegal kommunistisk
ungdomsorganisation, hölls i fängelse 1930—32
och var i landsflykt 1934—37. Som en av de
främsta männen i Titos partisanrörelse blev K.
v. president i nationella befrielsekommittén 1943
och v. president i Titos provisoriska regering 1945.
Han var v. ministerpresident och chef för
kontrollkommissionen 1945—48, tog stor del i
utri-kesärendena och var Jugoslaviens delegationschef
vid fredskonferensen i Paris 1946. I aug. 1948
blev K. utrikesminister. S.Br.
Kardell’, Sven Johan, skolman (1842—
1923), fil. dr i Uppsala 1866, lektor i historia och
latin i Östersund 1868—-1907. Som led. av A.k.
1888—1901 (liberal) intog K. en framskjuten
ställning, men sin förnämsta insats gjorde han som
bibliotekarie vid Jämtlands bibi. 1876—1921, vilket
han ordnade och katalogiserade. K. utgav
”Katalog öfver Jämtlands bibl:s småskrifter”, 1 (1885
—88), ”Östersunds stads uppkomst och
utveckling” (1920), ”Jämtlands läns k.
hushållningssällskap 1817—1917” (1917) samt offentliggjorde flera
i bibi, befintliga handskrifter. Han var en av de
ledande i Jämtlands läns fornminnesförening 1887
—1921 m.fl. kulturella sammanslutningar. C.V.J.
Kardemumm’a (av österländskt ursprung), m
a-labarkardemumma, indisk k., fructus
cardamo’mi, frökapseln av Eletta’ria cardamo’mum.
De något kantiga, bruna fröna ha en av flyktig olja
angenäm doft och utgöra en värdefull krydda i
hushållet. I medicinen användes k. mest som
smakförbättrande medel i mixturer och pulver. —
Siamkardemumma, javakardemumma
SU 15. — 801 —
26 — Red. avsl. 6/s 50.
Storkardborre (t.v.) och småkardborre samt blomkorg
av storkardborre i genomskärning.
och bastardkardemumma erhållas från
arter av släktet Amo’mum*.
Kar de Mumma, pseud. för förf. Erik
Zetter-ström.
Kardgarn, se Streichgarn.
Kardi’a (grek.). 1) Hjärta*. — 2) övre
mag-munnen, området kring matstrupens inträde i
magsäcken. K., som nedåt övergår i fundusdelen, är
rikligt försedd med magsaftavsöndrande körtlar
av samma typ som i fundusdelen (funduskörtlar)
utom på ett litet område kring matstrupen, där
körtlarna mera likna pyloruskörtlarna.
Kardia’l, hänförande sig till hjärtverksamheten.
Kardialgi’ (till grek. kardi’a [se d.o. 2] och algos,
smärta), smärta i maggropen, se Magkramp.
Kardiazol [-å’l], pentametylentetrazol,
ett 1925 upptäckt kamferersättningsmedel, som fått
stor medicinsk användning som kraftigt
stimulerande medel för hjärtat, resp, centralnervsystemet.
K. har flera fördelar framför kamfer, främst
vattenlösligheten.
Kardina’1 (av lat. cardina’lis, förnämst, eg. som
rör huvudpunkten, av cardo, huvudpunkt, vändtapp),
urspr. titel på en vid kyrka fast anställd präst, i
Rom använd från slutet av 5:e årh. om de
förnämsta prästerna (presbyterer och diakoner) vid
Roms huvudkyrkor (tit’uli) och biskopar i närheten
av Rom, alltså samma k.-grader som nu: k a r d
i-nalp r esby t er e r, -diakoner och -biskopar.
Till k. utnämnas sedan 1200-talet även präster
utanför Rom på så sätt, att de få en titulär
befattning vid någon av Roms kyrkor, där
k.-värdig-het medföljer. 1150 bildades ett kardinalko
1-1 e g i u m, vars medl. 1586 fixerades till 70. Under
det att tidigare i allm. ett stort antal platser
stått obesatta, var k.-kollegiet 1946, då Pius XII
på en gång utnämnde 32 k. i det närmaste
fulltaligt. Genom senare vakanser har emellertid
antalet k. åter sjunkit (1949 57 k., därav 21
italienare). För första gången ha k. utnämnts från de
katolska kyrkorna i Kina, Holland, Chile och
Afrika. Genom de nya utnämningarna, som avse
att styrka kyrkans internationella uppgifter, har
den italienska representationen beskurits. I kurian
äro emellertid alltjämt alla k. utom en italienare.
K:s försök under medeltiden att beskära påvens
— 802 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
