Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kardinal (präst) - Kardinal (fåglar) - Kardinal- - Kardinaldygder, huvuddygder - Kardinal-infanten - Kardinalkongregation - Kardinalpunkter - Kardinalsafter - Kardinalstreck - Kardinaltal - Kardiner, Abram - Kardiograf - Kardioid - Kardiologi - Kardioskleros - Kardiospasm - Kardis - Kardit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARDINAL
makt tillbakavisades. Deras uppgift har
begränsats till att biträda påven vid liturgiska
handlingar samt vara hans rådgivare.
Kardinalkonsistorier kallas påven och k. församlade till
rådslag; deras egentliga uppgifter ha dock mest
övertagits av kongregationerna (se Kuria), där k. äro
chefer och medl. Ordf, i k.-kollegiet är biskopen
av Ostia, dess kassa förvaltas av en camerlengo* •,
kardinalstatssekreterare var under
Kyrkostatens tid påvens utrikesminister, sedan 1870
leder han påvliga diplomatien;
kardinalvikarien (vica’rius urbis) är påvens ställföreträdare i
hans åliggande som biskop av Rom. Vid en
påves död övertages den kyrkliga styrelsen av
k.-kol-legiet, ny påve väljes av alla till Rom församlade
k. (i Rom och dess närhet bosatta k. kallas
cardina-les in cu’ria, de andra cardinales extra cu’riam, jfr
Kuria). Sedan 1500-talet har alltid en k. valts till
påve. K. utnämnas av påven ensam. Alla s.k.
katolska nationer skola vara företrädda i
k.-kollegiet. Tidigare utnämndes till k. landsbiskoparna i
Frankrike, Portugal, Spanien och Österrike på
resp, regerings anhållan (k r o n k a r d i n a 1). K.
dömas endast av påven (ehuru de moderna staterna
ej alltid respekterat denna bestämmelse), ha säte och
röst på allmänna kyrkomöten, titeln eminens och i
Italien furstlig rang. — K.-dräkten är röd, med
hermelinsmantel om vintern (vid påvevakans
saff-ransgul). K.-hatten, som inom ett år skall hämtas
i Rom av den nyutnämnde k., är ej avsedd som
huvudbonad (som sådan bäres en kalott el.
fyrkantig mössa, berretta) utan upphänges i k:s
titelkyrka och medföres i graven. — Litt.: V. Martin,
”Les cardinaux et la curie” (1930). S.N.
Kardina’l (med namn efter den praktfulla
fjäderdräkten). 1) Cardinalis cardinalis, fågelart av fam.
finkar, stor som en sångtrast med mycket stor
och grov näbb samt tofs på huvudet. Färgen är
övervägande scharlakansröd, vid näbbroten och
på strupen svart. Födan utgöres av frön och
frukter. K., som har en omväxlande sång, förekommer
allmänt i USA:s ö. delar och hålles ofta som
burfågel.
2) Grå kardinal, Paroa’ria cuculla’ta,
fågelart, nära släkt med föreg., ovan grå, under vit,
med lysande röd tofs och huvudet och halsen av
samma färg. Denna art är sällsyntare och
förekommer i de torra och heta inre delarna av s.ö.
USA och Mexico men hålles också som burfågel.
— Bild se färgpl. vid Burfåglar.
KardinaT-, huvud-, förnämst, ypperst.
Kardinaldygder, huvuddygder, se Dygd.
Kardinal-infanten, se Ferdinand, Spanien 4).
Kardinalkongregation, se Kuria.
Kardinalpunkter, biol., se Optimumkurva.
Kardinalsafter, de 4 k. el. kroppsvätskorna, se
Humoralpatologi.
Kardinalstreck, kompassens* huvudstreck, nord,
syd, öst och väst.
Kardinaltal (lat. cardina’ lid), matem., grundtal (se
Räkneord); i mängdläran* även beteckning för
mäktigheten av mängder, bestående av oändligt
många element.
Kardiner [ka’dina], A b r a m, amerikansk
psy-kiatriker och sociolog (f. 1891), assistant prof,
i psykiatri vid Columbia Univ. 1944, praktiserande
psykoanalytiker. K., som i sin psykologi utgår
från S. Freud, har givit psykoanalysen en
sociologisk orientering, och i samarbete med ledande
amerikanska kulturantropologer, bl.a. Ralph
Linton, har han undersökt de psykologiska
grundvalarna för olika kulturer. Han utgår från att
varje kultur har sin mentala egenart, att varje
samhälle har sin grundläggande personlighetstyp,
utformad på grundval av gruppmedlemmarnas
likartade erfarenhet i en likartad social och
kulturell miljö. Tills, med Linton m.fl. har han utg.
”The psychological frontiers of society” (1945).
övriga viktigare arbeten av honom äro ”The
in-dividual and his society” (1939) och ”War stress
and neurotic illness” (1947). B.Pf.
Kardiogra’f (till grek. kardi’a, hjärta, och
graf’ein, skriva), apparat, med vilken
hjärtspetsstö-ten (se Hjärta, sp. 585) kan registreras. Vanl.
består den av en metallkapsel, vars ena vägg
utgöres av en gummimembran, som lägges an mot
det ställe av bröstkorgen, där hjärtspetsstöten
förnimmes. Volymförändringarna i kapseln fortledas
sedan till en skrivpenna, som uppritar en kurva,
det s.k. kardiogrammet. Om
elektrokardio-graf se Elektrofysiologi och Elektrokardiografi.
Kardioi’d (specialfall av epicykloid) är en plan
kurva (se fig.), som beskrives av
en punkt P på periferien till en
cirkel, vilken utan glidning
rullar på en annan lika stor cirkels
periferi.
Kardiologi’ (till grek. kardi’a,
hjärta, och log’os, lära), läran om
hjärtat och dess funktioner.
Kardioskleros [-å’s], med., dets. som
coronar-skleros*.
Kardiospasm’, stundom, särsk. hos yngre män,
förekommande tillstånd, bestående i en krampartad
sammandragning av övre magmunnen, så att denna
ej som normalt öppnar sig för den nedsvalda födan.
Åkomman står på nervös bas men kan, om den
länge får förbli obehandlad, leda till en utvidgning
av matstrupen. Behandlingen är väsentligen
invärtes-medicinsk, undantagsvis kirurgisk. Möjligen är
krampen lokaliserad till mellangärdets muskulatur,
där denna passeras av matstrupen.
Kardis, estn. Kärde, gods i Laius sn, Estland,
54 km n.v. om Dorpat, bekant genom den där
21/c 1661 avslutade freden mellan Sverige och
Ryssland. Fredsförhandlingarna, som föregingos
av stilleståndet i Valiesar 20/i2 1658, inleddes i
mars 1661 och sköttes av Bengt Horn på
svenska och bojar Ivan Prozorovskij på ryska sidan.
Genom freden i K. återställde Ryssland till
Sverige de av ryssarna under kriget sedan 1656
erövrade städerna Kockenhusen, Dorpat,
Marien-burg, Andzel, Neuhausen, Vask-Narva med deras
slott och områden och allt krigsbyte, som tagits
där. Vidare reglerades handeln mellan de båda
makterna. Bl.a. fingo båda parternas köpmän
behålla sina ”fria handelshus”, svenskarna i
Moskva, Stor-Novgorod, Perejaslavl och Pskov,
ryssarna i Stockholm, Viborg, Riga, Reval och Narva.
I övrigt återställdes genom freden i K. status enl.
Stolbovofreden. A.Pe.
Kardi’t, kar di’tis, hj ärtförändringar, huvudsaki.
på inflammatorisk grund. Alltefter
förändringarnas lokalisation skiljer man mellan perikardit
— 803 —
— 804 —
Kardioid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
