Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karelsk-finska sovjetrepubliken, Karelskfinska SSR - Karen - Karensförsäkring - Karenstid - Karentia - Karer - Karess - Karesuando
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARESUANDO
Padaung-kvinna tillhörande en av karen-stammarna.
Se även bild vid Bortre Indien.
2/ö, ryssarna c:a 3/s. Under det senaste årtiondet
ha märkbara förändringar i befolkningens
sammansättning ägt rum genom förflyttningar.
Befolkningstätheten (1941 i medeltal 3,4 inv. pr km2)
minskas snabbt i nordlig riktning. De viktigaste
städerna äro Petrozavodsk (c:a 80,000 inv. 1941;
27,105 1926), Kem (16,700), Kondopoga (14,000),
Medvezjegorsk (13,400), Belomorsk (13,500) och
Sortavala (13,000). Se vidare Karelen, sp. 811.
— Litt.: C. A. J. Gadolin, ”Ostkarelen, det finska
gränslandet” (1941). Edg.K.
Karen [karenn’], folk, tillhörande den
siamo-kinesiska språkgruppen i s. Burmas bergstrakter
mellan Iravadi och Salween och ned till kusten
samt i v. Siarn. De ha vid vår tideräknings
början vandrat ned från Kina och i senare tid
också bosatt sig i låglandet. Bland stammar märkas
Bue i n. och Sgau och Puo i s. Deras kultur
är influerad av burmaner och siameser. Ehuru
bland de resligaste av Bortre Indiens mongoloida
folk mäta de blott 164—165 cm men äro kraftigt
byggda. De äro jordbrukare, men byarna flyttas
ofta. Klädedräkten utgöres av ett skjortliknande
plagg med korta ärmar. Efter dräktens färg
kallas folket ”röda k.”, ”svarta k.”, etc. Rika
mäs-singsspiralsmycken (bl.a. halskragar) användas,
och tandsvärtning och tatuering äro kända. Bland
vapnen märkas lans och armborst, bland
musikinstrument panflöjt och metalltrummor, vilka
även användas som förmögenhetsobjekt.
Hedniska riter äro gängse (stenfetischer,
hönsbens-orakel), men en del k. äro buddister, och kristen
mission har länge bedrivits bland dem. De krist-
na k. gjorde 1948 uppror mot burmanska
regeringen. G.Br.
Karen’sförsäkring (till lat. care’re, vara utan,
sakna), beteckning för försäkring, vilken under
karenstiden* endast har begränsad giltighet. Särsk.
har beteckningen k. använts vid livförsäkring på
vuxna, tagen utan läkarundersökning. Vid dyl.
livförsäkring gällde i Sverige tidigare i regel följ,
karensvillkor: vid dödsfall av annan orsak än
olycksfall återbetalades under 1 :a försäkringsåret
allenast erlagda premier, under 2:a
försäkringsåret halva försäkringssumman; fr.o.m. 3æ
försäkringsåret gällde försäkringen helt. Numera
tecknas i Sverige livförsäkring upp till 20,000 kr utan
läkarundersökning på vuxna personer utan dyl.
karensvillkor. Införandet av försäkring utan
läkarundersökning har varit av stor betydelse för
livförsäkringens popularisering. D.
Karen’stid, del av försäkringstiden, under vilken
en försäkring endast har begränsad giltighet.
Införandet av k. kan ske av såväl ekonomiska som
sociala skäl. K. förekommer inom skilda
försäkringsbranscher, kan vara av växlande längd och
förknippad med växlande karensvillkor. Inom
livförsäkringen gäller generell k. i regel för
dödsfall genom självmord (i Sverige 3 år), vid viss
flygning, tidigare även vid vistelse i hälsofarliga
trakter. Särskild k. förekom tidigare vid
livförsäkring utan läkarundersökning (se
Karensförsäkring) och fortfarande stundom för särskild
dödsorsak. Vid barnförsäkring* sträcker sig k. i
regel till fyllda 15 år, förr 20 år; vid dödsfall
under denna k. återbetalas endast erlagda premier.
Vid olycksfallsförsäkring* och sjukförsäkring*
gäller ofta en k. av t.ex. 3, 15, 30 el. 60 dagar;
för skadefall under denna k. åtnjuter den
försäkrade ingen ersättning genom försäkringen. Då
skadefrekvensen är större, ju kortare sjukdomen
är, blir försäkringskostnaden vida lägre, ju längre
k. är. Den inom den sociala
olycksfallsförsäkringen i Sverige tidigare gällande k. av 35 dagar
sänktes till 3 genom riksdagsbeslut 1928. D.
Karen’tia, medeltida vendisk stad, belägen på
sydligaste delen av Rügen, strax s. om det nuv.
Garz. K., som beskrives av Saxo, intogs av
danskarna under Valdemar den store 1169,
varvid dess tre hedniska tempel förstördes. K. var
— i likhet med Arkona — sannolikt icke någon
stad i egentlig mening utan tjänade snarast som
en tillflyktsborg under krigstid. Dessutom firades
där årl. stora religiösa fester. Man har i dessa
avseenden velat se en likhet mellan de vendiska
borgarna och de åtskilliga årh. äldre men ännu
under medeltiden använda svenska
bygdeborgar-na. Utgrävningar på platsen för K. företogos
1928. — Litt.: M. Stenberger, ”Öland under äldre
järnåldern” (1933). M.Pn.
Karer, se Karien.
Karess’ (fra. caressé), smekning, ömhetsbetygelse;
vanl. i plur. — Verb: k a r e s s e’r a.
Karesuan’do, Sveriges nordligaste socken, i
Jukkasjärvi och Karesuando tingslag i
Lappland (se karta vid d.o.), Norrbottens län, samt
pastorat i Lappmarkens tredje kontrakt av Luleå
stift; 6,531,80 km2, därav 6,265,90 land (större än
Kristianstads län); 1,284 inv. (1950; 0,2 inv. pr
km2); 31% äro lappar, övriga i huvudsak
finsk
— 813 —
— 814 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
