Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlgren, 2. Bernhard - Karlgren, 3. Hjalmar - Karl Gustafs stads gevärsfaktori - Karl Gustav (socken i Västergötland) - Karl Gustav (socken i Norrbotten) - Karl Gustav - Karl Gustavs stad - Karlholm - Karli - Karlin, Georg - Karling, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL GUSTAFS STADS GEVÄRSFAKTORI
bronser. K. har i ”Glosses on the Odes” (1942—
46) och ”Glosses on the Book of documents” (1948
—49) med modern språkvetenskaplig metod
genomarbetat Kinas äldsta textsamlingar, i ”Yin and
Chou in Chinese bronzes” (1935) m.fl. arbeten lagt
grundvalen för den kinesiska bronsålderns
kronologi och i ”Legends and cults in ancient China”
(1946) gjort en källkritisk undersökning av det
äldsta kinesiska historiska materialet. Som
populärvetenskaplig förf, har K. framträtt med ”Ordet
och pennan i Mittens rike” (1918), ”Från Kinas
tankevärld” (1929), ”Från Kinas språkvärld” (1946),
”Kinesisk elementarbok” (1948) samt
framställningarna av Kina och Japan i ”Illustrerad
religionshistoria” (1924) och ”Norstedts
världshistoria”, 15 (1928). [C.F.]L.
3) Gustaf Hjalmar Teodor K., de föreg:s
bror, rättslärd (f. 16/?
1897), jur. dr 1929
(”Studier över
privaträttens juridiska
personer och
samfällighe-ter utan
rättsperson-lighet”), notarie hos
riksdagen 1919—31,
doc. i civilrätt i Lund
1930, prof, i samma
ämne 1936—46,
justi-tieråd sedan 1946. K.
har vidare utg. bl.a.
”Studier i allmän
avtalsrätt” (1935),
”Av-talsrättsliga spörsmål”
(1940), ”Skadeståndsläran” (1943) och ”Kortfattad
lärobok i internationell privat- och processrätt”
(1950). K.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, se
Gevärsfaktori.
Karl Gustav, socken i Marks hd i
Västergötland, Älvsborgs län, och församling i Kungsäters,
Gunnarsjö, Grimmareds och Karl Gustavs
pastorat i Marks och Bollebygds kontrakt av
Göteborgs stift, vid gränsen till Halland; 59,38 km2,
därav 53,0 land; 610 inv. (1950; 12 inv. pr km2).
K. är kuperad skogstrakt med spridd bygd i
dalgångarna mellan sjöarna Fävren, Oklån gen
och Mäsen. Åkern utgör 10% av landarealen,
skogsmarken 64%. Egendom: Stackenäs
(tillhörde på 1600-talet ätterna Gyllencornett och
Silfverlood, på 1700- och 1800-talen v.
Segeba-den). Någon snickeriindustri. Bland
fornläm-ningar märkas ett flertal järnåldersgravfält.
Kyrkan av sten är från 1828 och restaurerades 1925.
— Det gamla sockennamnet, som stundom ännu
nyttjas, var Skedeskamma (Skez skiämmä
1353), av skedhe, väg(stycke), och skämma, stuga
(se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 9:2, 1917, sid.
75). Det nuv. namnet infördes 1828. I.Mg;Er.
Karl Gustav, socken i Torneå tingslag i
Norrbotten och pastorat i Norrbottens n. kontrakt av
Luleå stift, vid finska gränsen; 472,50 km2, därav
448,10 land; 3,400 inv. (1949; nära 8 inv. pr km2).
Huvudbygden ligger i Torne älvdal, återstoden
är mestadels skogs- och myrmarker med särsk.
västerut flera småsjöar. Åkern utgör närmare
6 °/o av landarealen, ängen 4 °/o och skogsmarken
58 «/o. K. är en av Sveriges mest skattetyngda
kommuner. Stationssamhället K a r u n g i (670
inv. 1949) ligger vid älven och statsbanan
genom övre Norrland, färdig till övertorneå 1914
och till Haparanda 1918. Rikt sik- och laxfiske;
tegelbruk och någon träindustri. En samling
jordbruksfastigheter (2,225 ha), den s.k. Bromska
stiftelsen, donerades 1912 till Staten. Kyrkan,
vackert belägen på en holme i älven, är av trä
och byggd i korsform på 1790-talet; restaurerad
1949. Klockstapel. K. blev 1745 kapellförsamling
med namnet K a r u n g i, 1782 eget pastorat med
namn efter Gustav III:s andre son. — Litt.: G.
W. Lindfors, ”K:s sockens historia 1543—1934”
(1941). . P-
Karl Gustav. 1) Konung, se Karl, Sverige 4).
2) Prins, se Karl, Sverige 6).
Karl Gustavs stad, se Eskilstuna, sp. 965.
Karlholm, samhälle i Västlands* sn i Uppland.
Karli, buddistiskt grottempel nära Bombay,
bestående av en 14 m lång hall, medelst 2 rader
pelare med rikt utsirade kapitäl uppdelad i 3 skepp, allt
inhugget i klippan. K. anses stamma från i:a årh.
e.Kr. — Se bild 29 å pl. vid Indien.
Karli’n, Georg Fredrik Johansson, museiman
(1859—1939). I samband med landsmålsstudier
sammanbragte K. 1882 jämte några
studentkamrater en samling allmogeföremål, som utgjorde
stommen i det s.å. öppnade Kulturhistoriska museet i
Lund* med Kulturhistoriska föreningen för s.
Sverige som ägare. K. var från starten och sedan
1893 med titeln intendent chef för detta museum
till 1933. Han satte en starkt personlig prägel på
sitt museum, som
under hans initiativrika
ledning blev näst
Nordiska museet Sveriges
största
kulturhistoriska museum med en
alltomfattande
samlar-verksamhet. K.
ägnade sitt främsta
intresse åt textilier, keramik
och fynd från det
medeltida Lund. K. blev
fil. hedersdr i Lund
1918. Han har bl.a.
utg. ”Kulturhistoriska
museet i Lund”
(väg
ledning, 1918), ”Kulturhistoriska museets östarp”
(1924) och ”Kulturhistorisk förening och museum
i Lund 1882—-1932” (1932; häri ingå även
själv-biogr. uppgifter). Sn.
Karling, Sten Ingvar, konsthistoriker (f. 31/i
1906), fil. dr 1931, doc. vid Göteborgs högsk.
1931—47, prof, vid univ. i Dorpat (Tartu) 1933
—41, prof, i de bildande konsternas teori och
historia vid Stockholms högsk. 1947. K:s
skrifter behandla företrädesvis svensk och baltisk
arkitektur och skulptur från medeltid, renässans
och barock samt svensk trädgårdskonst. Bland
hans arbeten märkas ”Trädgårdskonstens
historia i Sverige intill Le Notrestilens genombrott”
(gradualavh. 1931), ”Matthias Holl från
Augs-burg och hans verksamhet som arkitekt” (1932),
”Narva” (1936), ”Holzschnitzerei und
Tischler-kunst der Renaissance und des Barocks in
Estland” (i ”Verhandlungen der Gelehrten estnischen
— 895 —
— 896 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
