Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Karolina Matilda (drottning av Danmark) - 2. Karolina Amalia (drottning av Danmark) - 1. Karolina (drottning av England) - 2. Karolina (drottning av England) - Karolina (prinsessa av Frankrike) - 1. Marie Karolina (drottning av Neapel) - 2. Karolina Bonaparte Murat (drottning av Neapel) - Karolina Amalia - Karolinajasmin - Karolina Matilda - Karolinapapegoja - Karolinerna (Heidenstam) - Karolinerna (ögrupp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAROLINERNA
plott av landsflyktiga danska adelsmän för att
återinsätta K. på tronen avbröts tvärt av
hennes död i en febersjukdom i maj 1775. — Litt.:
C. Blangstrup, ”Christian VII og Caroline
Ma-thilde” (1890; sv. övers. 1920); Norman Hall
Han-sen, ”Caroline Mathilde” (1947). Sa B.
2) Karolina Amalia (da. Caroline Amalie),
drottning (1796—1881), dotter till hertig Fredrik
Kristian av Augustenborg och prinsessan Louise
Augusta av Danmark. K. äktade 1815 prins
Kristian Fredrik och blev vid hans tronbestigning 1839
drottning. Det lyckliga äktenskapet var barnlöst,
och hela K:s överskott av moderlighet och starka
kulturella och religiösa intressen drev henne in
i filantropiskt och socialt arbete. K. var starkt
påverkad bl.a. av Grundtvig, som hon stod nära.
I början möttes hon med misstro, ty hennes
ställning mellan make och avhållna bröder var ömtålig,
ehuru hon själv stod fullt och helt på dansk sida.
Först sedan hon blivit änkedrottning, blev hon
känd och uppskattad av folket. A.O.
England. 1) Karolina (eng. Caroline),
drottning, Georg II:s gemål (1683—1737), dotter till
Johan Fredrik av Brandenburg-Ansbach, äktade
1705 Georg August, kurprins av Hannover, följde
honom 1714 till England som prinsessa av Wales.
Drottning 1727 stödde hon Walpoles politik.
2) Karolina Amalia Elisabet, drottning (1768
—1821), dotter till hertig Karl Vilhelm Ferdinand
av Braunschweig, 1795 g-m. prins Georg av Wales.
Äktenskapet var från början olyckligt. Maken,
tidigare hemligt g.m. Maria Fitzherbert, betraktade
äktenskapet som påtvunget och försköt K. efter
dottern Augusta Charlottas födelse 1796. Hennes
oförsiktiga uppträdande ådrog henne grundlösa
beskyllningar för otrohet; trakasserad av sin
samvetslöse, utsvävande make lämnade hon 1814
England och var därefter mestadels bosatt i Italien.
Vid Georg IV:s tronbestigning lät han de engelska
sändebuden söka hindra hennes erkännande som
drottning vid de främmande hoven. Dessa o.a.
handlingar från makens sida vände opinionen för
henne. Då K. 1820 återvände till England, lät
Georg i överhuset anlägga skilsmässoprocess på gr.
av otrohetsbrott. Opinionens tryck framtvang den
skandalösa processens nedläggande; dock tilläts
icke K. närvara vid kröningen. Kort därpå dog
hon, bruten av olyckorna. — Litt.: ”The Creevey
papers” (1903); W. D. Bowman, ”The divorce
case of Queen Caroline” (1930); E. Parry, ”Queen
Caroline” (s.å.). P.Nm.
Frankrike. Karolina (fra. Caroline), prinsessa
(1798—1870), hertiginna av Berry*.
Neapel. 1) Marie Karolina (ital. Maria
Carolina), drottning 1752—1814, dotter till Maria
Teresia, blev 1768 g.m. konung Ferdinand IV av
Neapel. Helt behärskande sin make tog hon
ledningen även av landets politik och gjorde sin
gunstling, engelsmannen Acton*, till minister.
Lady Hamilton var hennes förtrogna. Efter
systern Marie Antoinettes avrättning fylld av
oförsonligt hat mot revolutionen, ärelysten och aktiv,
bekämpade hon de revolutionära rörelserna i
landet och trädde upp på de allierades sida men
måste fly till Sicilien 1806, då fransmännen
besatte Neapel. Då K:s politiska stämplingar blevo
obekväma för engelsmännen, förmåddes hon
lämna Sicilien 181I; hon bodde senare i
Schön-brunn. P.Nm.
2) Karolina (fra. Caroline) Bonaparte
Murat (Maria Annunziata), drottning (1782—
1839), yngsta dotter till Carlo Bonaparte.
Uppburen på gr. av sin skönhet blev hon 1800 g.m.
Joakim Murat för att knyta denne till den
bona-parteska familjen. Intelligent och ärelysten
behärskade hon helt sin man. Drottning i Neapel
1808 ledde hon regeringen under sin mans
frånvaro vid armén; hon underblåste hans brytning
med Napoleon 1814. Efter makens död fördes
hon till Trieste och levde som ”grevinna av
Li-pona” i Österrike till 1830. G.m. general Frans
Macdonald slog hon sig sedermera ned i
Florens. P.Nm.
Karolina Amalia, drottning, se Karolina,
Danmark 2).
Karolinajasmin, art av släktet Gelse’mium*.
Karolina Matilda, drottning, se Karolina,
Danmark 1).
Karolinapapegoja, art av släktet
kilstjärtpape-gojor*.
Karoli’nerna, historiska berättelser av V. v.
Hei-denstam*.
Karoli’nerna, ögrupp i Mikronesien i Stilla
havet, belägen mellan 1400 och 163° ö.lgd samt
mellan 40 och io° n.br.; 1,133 km2, c:a 30,000
inv. K. omfatta o. 700 öar, uppdelade i ett 50-tal
mindre grupper; avståndet mellan de västligaste
och östligaste är c:a 2,550 km. K. resa sig från
en 3,000—4,000 m djup undervattensbank, i v.
begränsad av Palau- och Yapgravarna, 8,138, resp.
7,538 m djupa, i n.v. av Mariangraven, 9,636 m
djup. K. utgöra topparna av isolerade berg, av
vilka de flesta icke nå upp till havsytan utan
blott de på dessa toppar byggda korallreven. De
flesta av K. äro därför låga korallöar av olika
typer, många mycket små. Några bergstoppar
nå dock större höjd, de flesta av dem äro
vulkaniska och ha sannolikt vuxit upp från
havsbottnen genom vulkaniska utbrott. På några få,
t.ex. Truk, har man funnit även andra bergarter
än lavor, ss. hornbländeskiffer, granit, gabbro och
syenit. Dessa öar förmodas vara resterna av ett
gammalt fastland. De högsta öarna äro det
ba-saltiska Ponape (872 m ö.h.) och Kusaie (657 m),
båda bland de ö. K. Klimatet är tropiskt med
riklig nederbörd alla årstider. Vegetationen består
på de höglänta öarnas lovartsidor av tät regnskog,
på läsidorna av savann. Befolkningen står i ö.
nära polynesierna, i v. är den av mörkare typ.
De viktigaste kulturväxterna äro kokospalmen
och brödfruktträdet; dessutom odlas sockerrör,
bananer, taro och jams. Stor export av kopra
och sago. De största öarna äro Ponape (375
km2) med märkliga megalitiska
kulturminnesmärken, Kusaie (no km2) och Truk el. Ruk (132
km2), ett ringrev bland de mell. K. med en
omkrets av 230 km, ur vars innanför liggande lagun
några basaltöar resa sig (414 m ö.h.). — De
västliga öarna upptäcktes 1529 av Alvarado de
Saa-vedra, de östliga 1542 av Lopez de Villalobos.
ögruppen kallades först Sequeiraöarna, efter
1686 K. efter Karl II av Spanien, öarna utnyttjades
ej, ockuperades 1885 av Tyskland men tilldömdes
— 937 —
— 938 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
