- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 15. Johansfors - Kimon /
945-946

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska instituet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet - Karolinska sjukhuset - Karolinska tiden - Karolinska universitetet, Kungl. - Karolinsk stil - Karolus, August - Karoluscell - Károlyi, 1. Sándor - Károlyi, 2. Gyula - Károlyi, 3. Mihály

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÄROLYI

framlades också i riksdagen motioner om en
sådan indragning. Först 1861 fattade K.m:t beslut i
frågan. För läkare fordrades endast medicinska
examina. Kirurgien skulle ingå i dessa, och dessa
studier fingo bedrivas även vid univ. Kirurgie
mag.-och ämbetsexamen avskaffades således. Med.
kand.-examen skulle avläggas vid univ., med.
lic.-examen ant. vid univ. el. K. Disputationer och
promotioner kvarhöllos vid univ. Samtidigt
frigjordes K. fullst. från Sundhetskollegiet. Genom
detta beslut avstannade striden för en tid, men K.
fortsatte snart sin kamp för full självständighet.
1874 genomdrevs, att med. kand.-examen även fick
avläggas vid K. och att disputationer där fingo
äga rum. Promotionerna skulle dock fortfarande
ske vid univ. Först 1906 erhöll K. även
promo-tionsrätt, och 1908, då den förberedande med.
fil.-examen, som avlagts vid filosofisk fakultet vid univ.,
avskaffades, kunde läkarna erhålla full utbildning
vid K. och inst:s självständighetskamp anses
avslutad. — En utökning av prof:s antal vid K.
började redan 1845, då en professur i pediatrik
inrättades, 1854 tillkom en professur i patologisk anatomi.
Prof:s antal har sedan alltjämt ökats, och f.n.
finnas 36 ord. sådana befattningar. Rikliga
om-och tillbyggnader ha också skett. 1866 var en ny
byggnad för patologisk anatomi och medicinsk
kemi färdig, 1886 en nybyggnad för anatomi, fysiologi,
farmaci och hygien. Även vid Serafimerlasarettet
ha väsentliga om- och tillbyggnader gjorts. Ett
flertal sjukhus i Stockholm ha också fått bereda
plats för inst:s verksamhet, ss. Sabbatsberg, S:t
Göran, Allmänna barnbördshuset,
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus och Norrtulls sjukhus.
Enl. riksdagsbeslut 1927—31 har ett
centralsjukhus, Karolinska sjukhuset*, uppförts på det s.k.
Norrbackaområdet, där man även börjat
sammanföra K:s teoretiska inst. — Litt.: ”K:s
historia” (3 bd, 1910). T.Hn.

Karolfnska sjukhuset, rikssjukhus på
Norrbackaområdet i Stockholm. Efter 15 års förarbeten
bestämdes genom riksdagsbeslut 1927, att ett nytt
rikssjukhus, benämnt K., jämte teoretiska inst.
för Karolinska inst., skulle uppföras på
Norrbackaområdet. Byggnationen skulle enl. beslut
av 1930 och 1931 års riksdagar ske i etapper.
Sjukhuset skulle även omfatta vårdplatser för den
militära sjukvården, ersättande
Garnisonssjukhuset i Stockholm. Bland dem, som särsk. verksamt
togo del i planläggningen, voro prof. Gösta
Forssell och Einar Key. Den första etappen
omfattade bl.a. ortopedisk klinik (Vanföreanstalten),
färdig 1935, radioterapeutisk klinik (Konung
Gustaf V:s jubileumsklinik), färdig 1937, en kirurgisk,
en medicinsk, en obstetrisk-gynekologisk och en
oto-laryngologisk klinik, färdiga 1940, samt
oftal-miatrisk klinik, färdig 1941. Av andra
byggnads-etappens kliniker var den psykiatriska kliniken
färdig 1941 och den dermato-syfilidologiska
kliniken 1948. I denna etapp ingå även pediatrisk
klinik, lungtuberkulosklinik och reumatikeravd.
F.ö. ingå i K. röntgendiagnostisk avd.,
centrallaboratorier, patologisk avd., gymnastikavd. och
tandvårdsavd. I en huvudbyggnad ha
sammanförts bl.a. medicinska, kirurgiska,
obstetrisk-gyne-kologiska, oto-laryngologiska och oftalmiatriska
klinikerna, medan övriga kliniker uppföras fri-

Karolinska sjukhuset, parti av huvudbyggnaden.

stående. Antalet vårdplatser i hittills färdiga
kliniker är c:a 1,500. Ett antal platser på de olika
klinikerna äro reserverade för patienter från
Stockholms stad och län, medicinska och
kirurgiska militärfall vårdas på särskilda avd., övriga
militärfall på resp, specialkliniker, övriga platser
äro öppna för patienter från hela landet.
Klinikcheferna äro prof, vid Karolinska inst., och den
övervägande delen av medicinarnas kliniska
utbildning i Stockholm är numera förlagd till K:s
olika kliniker. K. förvaltas, gemensamt med
Serafimerlasarettet, av en direktion, i vilken 2
medl. utses av K.m:t, 2 av Karolinska inst:s
lärarkollegium, 3 av Stockholms stadsfullmäktige
och 1 av Stockholms läns landsting. — Litt.:
”K.”, redogörelse, utarbetad av Th. Borell, G.
Forssell & E. Key (1944). Ä.G.

Karoli’nska tiden, stormaktstidens senare skede,
omfattande Karl X Gustavs, Karl XI:s och Karl
XILs regeringar, 1654—1718.

Karoli’nska universitetet, K u n g 1., off. namnet
på Lunds universitet.

Karoli’nsk stil, vanlig benämning på den svenska
barocken under karolinsk tid. N. Tessin d.y. och
D. K. Ehrenstrahl upprätthöllo främst denna stil.

Ka’rolus [-rålos], August, tysk fysiker (f.
1893), prof, i Leipzig 1926, har framför allt
sysslat med bildtelegrafiska problem och uppfunnit
ett på kerreffekten grundat högfrekvent ljusrelä
(”k a r o 1 u s c e 11”; se Kerrcell).

Ka’roluscell, fys., se Kerrcell.

Kårolyi [ka’råji]. 1) Sändor (Alexander) K.,
från 1712 greve, ungersk krigare (1668—I743)>
slöt sig, förolämpad av Wien-hovet, till Räkoczys
uppror och spelade i detta stor roll. 1711
försonade sig K. dock med kejsaren genom freden
i Szatmår, vilken gjorde slut på upproret. Under
den följ, tiden var K. en av Ungerns
inflytelserikaste män och ett av dynastiens bästa stöd;
1741 fältmarskalk.

2) Gyula (Julius) K., politiker (f. 1871), blev
1905 medl. av magnathuset. 1919 upprättade K.
i Arpad en kontraregering mot Béla Kuns
rådsrepublik, dock utan framgång. Sedan 1927 medl.
av det nya magnathuset blev K. i dec. 1930
utrikesminister och var aug. 1931—okt. 1932
ministerpresident.

3) Mihåly (Mikael) K., politiker (f. 1875).
Efter en grundlig politisk utbildning framträdde
K. vid 1 :a världskrigets utbrott som oförsonlig

— 945 —

— 946 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 11:50:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-15/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free