Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karopkrates - Karpospor - Karprygg - Karpsläktet - Karpus, handlov - Karpus (huvudbonad) - Karr, Alphonse - Karragen - Karré - Karrek (karak, karack, karach) - Karren - Karrer, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARPOSPOR
Spegelkarp (överst) och fjällkarp.
Karpus, en s.k. ”forhätta”,
fo-derhätta.
angår, trol. oberättigat rykte för personlig
sedeslöshet. — Litt.: H. Liboron, ”Die
karpokratia-nische Gnosis” (1938).
Karpospo’r, bot., se Gonimoblast.
Karprygg, en ryggdeformation hos hästen, vilken
kännetecknas av att den del av rygglinjen, som
tillhör ländpartiet, är böjd uppåt. K. kan vara
medfödd men är oftast förvärvad och i så fall
betingad av för hårt dragarbete el. hos ridhästar av
felaktig dressyr.
Karpsläktet, Cyprinus, av fam. karpfiskar,
utmär-kes av 2 skäggtömmar på vardera sidan av
munnen, lång ryggfena, vars främsta stråle är hård,
på baksidan taggig. K a r p e n, C. caPpio,
förekommer vild i mellersta Asien och s. Europa men
har därifrån införts i ett stort antal länder. Den
har sedan länge varit föremål för odling (se
Karp-odling). Den vilda karpen har fullständig
fjällbeklädnad, fjällkarp, medan den odlade ofta
visar ofullständig sådan, med stora fjäll på
sidorna, spegelkarp, el. utan el. med blott få små
fjäll, läderkar p.
Genom kultur ha
flera raser utbildats,
som kännetecknas
av olika kroppsform
och
tillväxthastighet. N.Rn.
Karpus (grek,
kar-pos’), handlov, se
Hand.
Karpu’s (ytterst
ital. cappuccio,
kapuschong), huvudbonad, urspr.
benämning på en hätta*
av samma slag som
munkdräktens;
namnet övergick sedan
på den huvudbonad,
som under nyare
tiden efterträdde
hät-tan, näml, en mössa
med rund kulle och
ett nedfällbart
om
hänge (se bild). En k. av detta slag har
även funnits i borgerlig dräkt; längst
kvar-levde den i Sverige i skånskt och småländskt
folkligt dräktskick. K. har även bl.a. i den
militära dräkten varit benämning på en mössa med
öronlappar el. nedfällbar kant. Sn.
Ka’rr, A 1 p h o n s e, fransk författare (1808—
90), framträdde 1832, vid en tidpunkt då
romantiken stod i fullt flor, med romanen ”Sous les
tilleuls”, som genast väckte uppseende för sin
naturfriskhet och sin behagfullt uddiga stil. Den
efterföljdes, fram till mitten av 1850-talet, av ett
dussin romaner och novellsaml., bland vilka de
mest bekanta äro ”Voyage autour de mon jardin”
(1845), ”Fort en thème” (1850) och ”Les soirées de
Sainte-Adresse” (1853). — 1839 blev K. red. för
tidn. ”Le Figaro” och begynte samtidigt utge sin
månadsskrift ”Les guépes”, som i ett 10-tal år
frimodigt satte julimonarkiens samhällsförhållanden
i kritisk belysning. — Efter statskuppen 1852
bosatte sig K. i Nizza och lät nu höra av sig genom
naturbeskrivande handböcker. — Litt.: ”L’esprit
d’A. K.” (senaste uppl. 1899) och K:s eget
memoarverk ”Le livre de bord” (4 bd, 1879). Lff.
Karragen, se Karagen.
Karré (fra. carré, kvadrat). 1) Kok. K. el.
fläskkarré, kotlettraden (utan ben) av gris,
späckas med katrinplommon och stekes hel. Benet
bör helst stekas med i grytan, varigenom man
erhåller en kraftigare sky. Benfri k. (liksom själva
filén) kallas stundom fläskhare och kan
anrättas som hare.
2) Krigsv., se Fyrkant.
3) Textil., beteckning för rutiga mönster.
Karrek’ (k ara k, karack, karach; fra.
caraque, urspr. av lat. carrus, lastvagn), sjöv.,
jämte karavellen den mest framträdande skeppstypen
under senare medeltiden. K., som var av spanskt
el. portugisiskt ursprung, hade fylligare linjer än
karavellen* och stor dräktighet: den kunde lasta
400 t el. mer. K. hade under 1300-talet blott två
master, men under 1400-talet förekommo ända till
fyra master på större skepp. K. hade vanligen
minst tre däck och för- och akterut höga
uppbyggnader (kastell). Columbus’ flaggskepp
”Santa Maria” var en k., som beskrivits som ett
fartyg om 237 t deplacement, 19 m längd i
vattenlinjen, 6,7 m bredd och 4,5 m djup i rummet;
tacklingen bestod av en fast, grov stormast med
åtta vant på vardera sidan, en fällbar fockmast
och en fällbar mesanmast, den sistn. försedd med
latinsegel (jfr bild
vid Columbus, sp.
422). H.Å.
Kärren, geogr., se
Karst.
Karrer, Paul,
schweizisk kemist (f.
1889), prof, i Zürich
1919, upptäckte tills,
med P. Ehrlich de
viktiga preparaten
silver-och kopparsalvarsan,
har sedan gjort en
rad betydelsefulla
insatser inom den or-
— 955 —
— 956 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
