Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karvstock - Karyatider - Karybdis - Karyofyllacéer - Karyologi - Karyolys, kärnupplösning - Karyoplasma - Karyorrhexis, kärnsönderfall - Karyotyp - Karåsforsen - Kas, kase - Kas (mynt) - Kas (sportväsen) - Kasaba - Kasack - Kasai - Kasaker - Kasakstan - Kasan - Kasarer - Kasba - Kasbek, Kazbek - Kaschan - Kaschau - Kaschera - Kaschgar (stad) - Kaschgar (får) - Kaschmir - Kascholong - Kase, kas - Kase (gräs) - Kasein, ostämne - Kaseinfärg - Kaseinkitt - Kaseinmålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASEINMÅLNING
Karvstock, sticka el. pinne av trä med inskurna
skåror och hak, använd för en primitiv
räkenskaps-föring av prestationer el. skulder. Ännu i senare
tid ha enkla k. under namn av stickor använts
bland bönderna i Dalarne för kontroll av
användningen av den gemensamma kvarnen el. sågen. På
k. hade varje byaman sitt avgränsade fält, inom
vilket markeringar av de använda kvarndygnen
och sågdygnen ägde rum. Av samma slag voro
säkerligen de k., som omtalas under 1500-talet i
samband med fogdarnas räkenskapsredogörelser
till räntekammaren. Vanliga i senare tid ha de
delade k. varit, vilka bestå av en kluven sticka,
som vid kontroll och uppgörelse hopsattes men
eljest förvarades, den ena biten av säljaren, den
andra av köparen. — I Skåne motsvaras k. av s.k.
knävlingar, träpinnar, som förvarades
uppträdda i en knippa och av vilka varje byaman
hade sin, på vilken böter antecknades och vid
gäldandet utplånades. G.Bg.
Karyati’der (grek, karyat’ides, eg. flickor från
Karyai, stad i Lakonien, prästinnor vid
Artemis-templet i Karyai), beteckna i byggnadskonsten
stöd i form av kvinnliga draperifigurer el. korer
(jfr Atlant). K. framträda som bärande led först
i den grekiska konsten i kolonner, t.ex. i
Sifnier-nas skattehus i Delfi. Mest berömda äro de 6 k. i
en hall å Erechtheion* på Atens Akropolis; här
bära k. ett slags kapitäl, varpå bjälkverket vilar.
Kapitälet får ofta en korglik form; därav namnet
kaneforer*. E.W.
Karyb’dis, grek, myt., se Skylla och Charybdis.
Karyofyllacéer, Caryophylla’ceae, se Nejlikväxter.
Karyokine’s (till grek. kaPyon, nöt, kärna, och
ki’nesis, rörelse), benämning på indirekt celldelning,
mitos. Se Celldelning, sp. 1068.
Karyologi’ (till grek, karyon, nöt, kärna, och
log’os, lära), den del av läran om cellen* el.
cyto-logien, som avhandlar kärnan, särsk.
kromoso-mernas byggnad och betydelse.
Karyoly’s, biol., kärnupplösning, se Cell,
sp. 1064.
Karyoplas’ma, protoplasman i en cellkärna.
Karyorrhex’is, biol., k ärns ö nd er f all, se
Cell, sp. 1064.
Karyoty’p, ärftl. Hos vissa arter förekomma
raser med strukturellt avvikande
kromosomuppsätt-ningar. Arten säges i sådana fall vara sammansatt
av olika karyotyper.
Karåsforsen, kraftverk i Gullspångsälven
(Svartälven) 7 km ovan dess inflöde i sjön Möckeln,
byggdes 1930—36 av ab. Bofors med 2 turbiner
om tillsammans 11,500 kW vid 22,5 m fallhöjd.
Kas, k a s e, se Vårdkase.
Kas, mynt i danska kolonien Tranquebar,
präglat från 1630-talet—1845, till 1667 endast i bly,
efter 1691 endast i koppar. 640 ej. 704 k. =1
rupee.
Kas, sportv., se Pärk.
Kas’aba (arab, kasaba, den inre, befästa delen av
en stad, dialektiskt kasba) kallas särsk. i
Nordafrika citadellet i en befäst stad. K. har även
betecknat mindre fort i Atlasbergen, varifrån
schari-fernas trupper behärskat landet. Av européer
användes k. som benämning på infödingskvarteret
i vissa städer, t.ex. Alger.
Kasack’ (trol. av ry. kazak, kosack), i 1500—
Delad karvstock, använd vid kolleverans. Småland.
Nord, museet.
1600-talens dräktskick och hos allmogen även
senare, en halvlång, vid kappa el. övertröja,
förekommande i såväl mans- som kvinnodräkten.
På 1920-talet kom k. på modet i kvinnodräkten
och var då en löst nedhängande lång blus med
modell efter kosackblusen.
Kas’ai, biflod till Kongo*.
Kasaker, kasak-kirgiser, se Kazaker.
Kasakstan, geogr., se Kazakstan.
Kasan, stad i Ryssland, se Kazan.
Kasarer, folkstam, se Chazarer.
Kasba, se Kasaba.
Kasbe’k, K a z b e k, bergstopp i Kaukasus*.
Kaschan, stad i Persien, se Kashan.
Kaschau [kaj’-], stad i Tjeckoslovakien, se
Kosice.
Kaschera [-Je’-] (fra. cacher), dölja, hålla hemlig;
kaschera sig, förställa sig, dölja sina tankar.
— Kacherad papp, pappersklädd papp.
Kaschgar, stad i östturkestan, se Kashgar.
Kaschga’r, underart av fårsläktet*.
Kaschmir, se Kashmir.
Kascholong [-åt)’], miner., se Opal.
Kase, kas, se Vårdkase.
Kase, gräsart av svingelsläktet*.
Kasei’n (av lat. ca’seus, ost), o s t ä m n e, ett i
mjölk* förekommande naturligt äggviteämne,
tillhörande nukleoalbuminernas grupp. K. är en svag
syra, som i fri form är olöslig i vatten. I mjölken
förekommer k. huvudsak], som kalciumsalt och
kan ur denna utfällas genom surgörning (jfr
Filbunke). Det utfälld-a k. kan åter lösas i alkalier
under bildning av motsv. salt samt i lösningar av
alkaliskt reagerande salter, ss. pottaska, borax,
soda el. vattenglas. I neutral lösning koagulerar
k. ej vid kokning; däremot sker detta i sur (syrlig
mjölk ”skär” sig vid kokning). K. kan även
bringas att koagulera genom löpe och övergår då
i ost*. I tekniken användes k. till beredning av
lim (kallim), t.ex. för hoplimning av kryssfanér,
som binde- och emulgeringsmedel för färger (se
Kaseinmålning) samt för framställning av galalit*.
K. användes även för framställning av
fotografiskt papper, glanspapper och tapeter. Härvid kan
formaldehyd som härdningsmedel tillsättas
kasein-lösningen, med vilken papperet överdrages. Efter
torkning erhålles härvid en hård, glänsande och
vattenbeständig yta. [Wk]El.
Kaseinfärg, målarfärg, som innehåller kasein som
bindemedel, se Kaseinmålning.
Kaseinkitt, se Kitt.
Kaseinmålning, målning spec. av väggar och
murytor med kaseinfärg, ett slags limfärg,
vid vilken man i st.f. lim använder kaseinpulver
som bindemedel. För detta ändamål måste
kasei-net tillsättas med en substans, som gör det
(temporärt) vattenlösligt, t.ex. kalk el. annat alkali.
Som täckmedel i färgen användes finpulverrserad
titanoxid, kaolin, bariumsulfat el. för enklare
kvaliteter krita; pigmenttillsatsen är av samma slag
SU 15. — 993 —
32 — Red. avsl. u/a 50.
— 994 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
