Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaseinmålning - Kaseinplaster - Kaseinull - Kasematt - Kasern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASEINPLASTER
som vid slamfärger. Kaseinfärger ha större
hållbarhet än limfärger och förstöras ej så lätt av
vatten; man erhåller en sammetsartad effekt,
snarlik den från matt oljefärg. Påbättring är
möjlig, sedan grundfärgen torkat. — K. anses
härstamma från Italien, där tekniken i fråga varit
känd sedan äldsta tid. — I Sverige tillverkas
kaseinfärg vid ett 20-tal fabriker; varan säljes
under en mängd olika handelsnamn. A.Lg.
Kaseinplaster, se Konstmassor.
Kaseinull, konstfiber, framställd ur ostämne (ur
skummjölk). Kaseinet löses i kaustik ammoniak
el. i utspädd natronlut, lösningen pressas genom
munstycken ut i och koaguleras av ett spinnbad,
innehållande t.ex. utspädd svavelsyra, på liknande
sätt som vid tillverkning av rayon-fibrer. Fibern
tvättas härefter samt härdas i formalinlösning,
tillsatt med vissa aluminiumsalter. Den färdiga
produkten liknar cellull men är, särsk. i vått
tillstånd, mindre stark än denna, varför man vanl.
blandar upp k. med cellull el. naturull.
Tillverkningsmetoderna för k. ha utexperimenterats av
den italienske kemisten Ferreti. Vanliga
handelsnamn för k. äro lanital (lana italiana),
lacto-f i 1 och t i o 1 a n. A.Lg.
Kasematt’ (ital. casematta, av omstritt ursprung).
1) Krigsv., i permanent befästningsanläggning mot
tungt art. och flygbomber fullträffsäkert
skyddsrum. K. utfördes förr vanl. av tegel, numera
utföras de av järnbetong el. insprängas i berg. K.
kunna avses för försvar, för beredskaper,
förläggning, förråd m.m. Försvarskasematter
anläggas endast där de äro undandragna direkt
fientlig art.-eld, ss. för försvar av gravar
(konter-eskarpgallerier) och ingångar, för flankering av
fortmellanrum (Bourges-k., se Fort) el. vid
kustbefästningar för flankering av inseglingsränna,
varvid de ofta ha pansarvägg (pansar-k.).
Bered-skapskasematter avse skydd för personal
och pjäser, som stå i beredskap att avslå en
stormning. Bostads- och förrådskasematter
erfordras till skydd för vilande trupp samt för de
förråd av alla slag (proviant, ammunition, bränsle,
sjukvård o.s.v.), som äro nödvändiga inom en
befästningsanläggning. AW.G.
2) Sjökrigsv., av pansarskydd omgiven
uppställningsplats för kanoner på fartyg. Användes ej
numera vid nybyggnad. Ett fartyg, vars huvudart.
var uppställt i k., benämdes kasemattfartyg.
Kasern’ (fra. caserne, urspr. ett för 4
soldater avsett vakthus, av lat. quateKni, 4 på en
gång). 1) För ständig förläggning av trupp
avsedd byggnad. Urspr. funnos k. endast inom
fästningär, därvid stundom även anordnade för
försvar, t.ex. det s.k. Slutvärnet på Karlsborg.
I det senare frångångna vaubanska b 1 o c k s
y-s temet utgjordes k. av ett stort, fyrkantigt,
en el. flera gårdar omslutande byggnadskomplex
med logementen grupperade kring trapphusen. I
det modernare korridorsystemet ligga
logementen utefter en i byggnadens
längdriktning löpande korridor. Det s.k.
paviljongsystemet utformades i England efter
Krim-kriget som ett blocksystem med mindre,
friliggande en- el. tvåvåningsbyggnader, bestående av
mittparti med förstuga, tvättrum m.m. samt på
ömse sidor logement, som upptogo husets hela
bredd. I USA utformades systemet med
paviljonger i två våningar, bottenvåning med dagrum,
bibi., tvättrum, matsal, kök m.m., och övervåning,
bestående av ett enda stort logement med längs
våningen löpande verandor. — I mitten av
1870-talet var i Sverige endast den värvade delen
av reg. och kårer förlagd i k., av vilka en stor
del voro mindre lämpliga för förläggning och
en del ej ens tillhörde Kronan; sålunda var t.ex.
Svea art.-reg. förlagt i förhyrda lokaler i
Stockholm. För att utarbeta förslag till hygieniska
reformer tillsattes 1876 en kommitté av
militärläkare. Denna avlämnade 1879 sitt förslag till
”hygieniska och sanitära föreskrifter ang. k.”,
varvid bl.a. ett paviljongsystem förordades. Av
ekonomiska hänsyn kom emellertid ett
korridorsystem med k. i 2 våningar och 3-vånings
änd-partier att i huvudsak tillämpas i enlighet med
en av K.m:t 1879 fastställd ritning och 1883
fastställd tab. över byggnader m.m. Enl. dessa
principer byggdes under 1880-talet bl.a.
gardes-kasernerna i Stockholm samt efter 1892 års
här-ordningsbeslut k. för en del kav.- och art.-reg.
Sedan 1901 års riksdag beviljat medel för
fortsatt utbyggnad, föreslog en 1902 förordnad
parlamentarisk kommitté bl.a., att
tvåvåningskaser-ner av kostnadshänsyn skulle ersättas med
fyravånings. 1902—12 fullbordades därefter genom
chefens för Fortifikationen försorg 21
k.-etablis-semang. Då kostnaderna överskridit de
beräknade, framhölls önskvärdheten av att civil
sakkunskap skulle ges ökat inflytande, varför
uppförandet av återstående 15 etablissemang uppdrogs åt
den 1907 tillsatta s.k. Arméns
kasernbyggnadsnämnd*. Enl. planen skulle byggandet av
samtliga k. ha igångsatts 1908—12, men genom
försening kom halva antalet att utföras först under
krisåren 1917—22, varigenom medelkostnaden pr
etablissemang kom att uppgå till nära 7 mkr
mot beräknade 1,5 mkr. De 7 sist uppförda
etablissemangen utfördes enl. ett kombinerat
block-korridorsystem. 1936 års försvarsordning
samt 1942 års försvarsbeslut medförde för såväl
armén som flygvapnet en betydande
byggnadsverksamhet genom besluten om utflyttning av
Stockholms garnison till Järvafältet samt
uppsättandet av vissa nya arméförband och ett
flertal flygflottiljer. Härvid beaktades ett av chefen
för Försvarsstaben 1937 ingivet underdånigt
”Förslag till anvisningar för militära etablissements
anordnande med hänsyn till faran från luften”
på så sätt, att de enskilda byggnaderna spredos
och bättre än tidigare inpassades i terrängen.
Ensartade regler för byggnadernas konstruktion
saknades till en början. Denna brist avhjälptes
genom ett av 1940 års militära
byggnadsutred-ning 1942 avgivet förslag, varigenom bl.a. varje
kompani erhöll k. i två våningar med
centralkorridor och på ömse sidor om denna belägna
logement för vardera 6 man. Ett
k.-etablisse-mang består förutom av k. av byggnader för
exp., mässar, kök och matsalar, gymnastik,
sjukvård, verkstäder, garage, förråd m.m. Underhåll
och nybyggnad av k. handhas numera av
Forti-fikationsförvaltningen. [A.W.G.]F.Nm.
2) Även i utvidgad användning om större
hyreshus, särsk. sådant med många smålägenheter
— 995 —
— 996 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
