Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katalys - Katalysator - Katalytisk - Katamarán - Katamnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATAMNES
porärt deltaga i reaktionen. Detta kan ske på
två sätt, genom att de adsorbera
reaktionskom-ponenterna el. genom att de med dem bilda
mel-lanprodukter, som sedan sönderdelas, så att
katalysatorerna återbildas. Adsorption förekommer
t.ex. vid katalytiska gasreaktioner. Gaser, som
under vanliga förhållanden trögt reagera med
varandra, kunna göra detta lätt vid närvaro av
katalysatorer, ss. platina, aktivt kol, vissa
metalloxider m.fl., som på sin yta adsorbera
gasmolekylerna och där bringa dem att reagera. Man har
numera lämnat den äldre teorien, att
katalysatorverkan i detta fall skulle bero på en förtätning
av de reagerande ämnena vid de adsorberande
ytorna. Trol. inträffa intramolekylära förändringar,
som vid de adsorberande katalysatorytorna
uppluckra bindningarna av de deltagande molekylerna
och bringa dem till reaktion med varandra. Även
vid bildning av mellanprodukter måste man tänka
sig sådana intramolekylära förändringar, vilka öka
komponenternas reaktionsförmåga. Vanl. är det
icke möjligt att identifiera el. t.o.m. renframställa
dyl. mellanprodukter, då de uppträda i så ringa
mängder och i så labil form, att man endast
indirekt kan påvisa deras existens. Ex. på
mellanprodukter, som lätt kunna påvisas, äro
etylsvavel-syra vid eterframställning ur etanol med
svavelsyra som katalysator:
i) C,H5OH + H»SO4 = C2H5O- SO3H + H»O;
2) C2H5O- SO3H + C»H5OH = C2H5OC2H5 + H2SO4;
el. kvävedioxid vid framställning av svavelsyra
enl. blykammarprocessen med kvävemonoxid som
katalysator:
i) NO + O = NO»;
2) NO» + SO, + H,O = NO + H»SO4.
I båda fallen återbildas katalysatorn, så att den
skenbart icke har deltagit i reaktionen utan
verkat genom sin blotta närvaro. Vid adsorption av
vätgas vid metallytor har man kunnat påvisa, att
den delvis förekommer som fria protoner.
Härmed förklaras metallernas katalytiska verkan vid
hydreringsreaktioner.
Man talar om heterogen k. el.
kontaktkatalys, när katalysatorerna äro fasta och de
reagerande ämnena gasformiga, flytande el.
lösningar. Om katalysatorer och reagerande ämnen
befinna sig i samma fas, talar man om
homogen k. — Aktivator är ett ämne, som ökar
en katalysators verkan. En katalysator, som
tillsättes en annan, kan ofta öka den katalytiska
effekten långt utöver den rent additiva. I
tekniken använder man därför ofta biandkatalysatorer
(jfr Accelerator). — Autokatalys
uppkommer, om vid en kemisk reaktion en katalysator
bildas, som sedan påskyndar reaktionen. — Även
antikatalysatorer finnas, vilka
åstadkomma negativ k., d.v.s. minska reaktionshastigheterna
(se Inhibitor).
De i tekniken använda katalysatorerna tillhöra
framför allt följ, ämnesgrupper: Syror
(vätejoner), som framför allt katalysera reaktioner,
där vatten upptas el. avspjälkas, som t.ex. vid
trä-försockring, sockerinvertering, esterbildning och
eterbildning. Baser (hydroxyljoner), som
framför allt katalysera polymerisationer och
konden-sationer, t.ex. vid framställning av
fenol-formalde-hydhartser. Metaller, som lätt kunna ändra
sin valens, ss. krom, järn, volfram och uran, vilka
framför allt katalysera oxidationer, t.ex.
svaveldioxid till svaveltrioxid, antracen till antrakinon.
— För att ge katalysatorerna så stor yta som
möjligt användas olika metoder. Vid homogen
k. i flytande fas tillsättes katalysatorn ofta i
pulverform, som t.ex. vid fetthärdning finfördelad
nickel el. nickel på kiselgur som bärare. Vid
heterogen k. kan man använda en fast katalysator
med mycket porös struktur och låta
reaktions-blandningen strömma över densamma, el. också
kan man använda flytpulvermetoden, där
katalysatorn i finfördelad form hålles svävande i
reak-tionsblandningen.
Ex. på viktiga tekniska processer, som använda
k. äro följ.: Oxidationer.
Svavelsyretillverk-ning enl. blykammarmetoden med nitrösa gaser
som katalysatorer och enl. kontaktmetoden med
platina- el. vanadinkatalysatorer, som äro
utfällda på kiselsyregel. Salpetersyreframställning ur
ammoniak med platina- el.
järnoxid-vismutoxid-katalysatorer. Oxidation av koloxid till koldioxid
med metalloxider som katalysatorer (hopkalit).
— Reduktioner. Fischer-Tropsch-syntesen
av bensin ur koloxid och väte med kobolt- och
nickelkatalysatorer. Hydrering av kol för
framställning av bensin enl. Bergius-processen med
volfram- och molybdensulfider som katalysatorer.
Fetthärdning med nickelkatalysator. — H a 1
o-gene r i n gar. Införande av halogener i
organiska föreningar sker med aktivt kol,
fosfortri-klorid el. aluminiumklorid som katalysatorer.
Användes i färgämnes- och lösningsmedelsindustrien.
— Spaltnings-, polymerisations- och
kondensationsreaktioner användas i stor
utsträckning inom petroleumindustrien. För
krack-ning av olja användes aluminiumklorid, vid
framställning av polymerbensin ur lågmolekylära
kolväten fosforsyra och vid katalytisk alkylering
konc. svavelsyra som katalysatorer. —
Synteser. Ammoniaksyntesen ur väte och kväve sker
med hjälp av en
järn-aluminiumoxid-kaliumoxid-katalysator. Vid metanolsyntesen ur väte och
koloxid användes en zinkoxidkatalysator. — Litt.:
P. Sabatier, ”Die Katalyse in der organischen
Chemie” (1927); E. B. Maxted, ”Catalysis and its
industrial applications” (1933); W.
Frankenbur-ger, ”Katalytische Umsetzungen in homogenen
und enzymatischen Systemen” (1937); ”Handbuch
der Katalyse”, utg. av G. M. Schwab (7 bd, 1940
ff.); S. Berkman, J. C. Morrell & G. Egloff,
”Catalysis, inorganic and organic” (1940);
”Ad-vances in catalysis and related subjects”, utg. av
W. G. Frankenburg, W. I. Komarewsky & E. K.
Rideal (1948 ff.). El.
Katalysa’tor, -gift, kem., se Katalys.
Kataly’tisk, som har att göra med katalys*.
Katamarån, (tamilspråk, ”flytande trä”),
farkost för fiske och transport etc., i sin enklaste
form en flotte av tre hopbundna stockar, ofta
försedd med segel. Brukas på Ceylon och Indiens
östkust men även i Västindien och vid
Sydamerikas ö. kust.
Katamne’s (till grek, förstärkande kata’ och
mimne’skesthai, minnas), benämning på
efterhisto-rien till en sjukdom, sedan behandlingen avslutats.
Jfr Anamnes.
— 1037 —
— 1038 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
