Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katane - Katanga - Kataplasm - Katapleit - Katapleitsyenit, grennait - Katapult - Katar, El-Katr - Katarakt - Katarer - Katarina (namn) - 1. Katarina av Alexandria (helgon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATANE
Katan’e (grek.), antik stad, se Catania.
Katanga, den sydligaste provinsen i Belgiska
Kongo, mellan Kongos biflod Kasai i v. och
Tanganyika i ö., i n. begränsad av 5:e
parallellen s.br. (se karta vid Sydafrikanska unionen);
484,283 km2 med 1,180,655 inv. (1947), därav 13,977
vita (10,050 belgier). Administrativt delas prov,
i distrikten Haut-Katanga, Lualaba och
Tanga-nika. K:s n.v. del ligger inom Kongobäckenet.
S.ö. K. mellan Lualaba, Luapula och Tanganyika
är ett 1,300—2,200 m högt platåland, genom
enskilda bäcken uppdelat i flera smärre platåer.
Klimatet är tropiskt men på gr. av den stora
höjden ö.h. relativt svalt (18—220 årsmedeltemp.).
Den årliga regnmängden är 1,200—1,300 mm och
faller nästan blott under nov.—mars.
Vegetationen är skogssavann, i de högsta delarna ersatt
av öppen grässavann. K. är synnerligen rikt på
värdefulla mineral. Helt nära vattendelaren mot
Zambezi finnas sålunda kring Kambove och
huvudstaden Elisabethville enormt givande
koppar-fyndigheter samt uran i sht vid Chimkolobwe.
Därjämte utvinnas kobolt, guld, tenn, järn,
stenkol och kalk. [J.F.]P.
Kataplasm’. 1) Bot., genom heteroplasi*
uppkommen abnorm vävnad, som företer enklare
differentiering än motsv. normal vävnad, ss. kallusvävnad
och sårved, ävensom i flera fall vävnader i
gallbildningar, särsk. då dessa äro förorsakade av
svampar.
2) Farm., se Gröt 2).
Kataplei’t, miner., (Na,,Ca)Zr(Si3O9) • H,O,
relativt sällsynt, hexagonalt mineral, utbildat i små,
tavelformiga kristaller av växlande färg: grå, gul,
röd el. blå. Optisk anomali (tvåaxlighet) vanlig.
K. är bäst känd från pegmatiter i s. Norge,
Sydgrönland och Arkansas men förekommer även i
en alkalieruptiv n. om Gränna (se Katapleitsyenit).
Katapleitsyenit, g r e n n a i t, petrogr., finkornig
till tät, vanl. skiffrig alkalisyenit av grågrön färg
med strökorn av vit katapleit och ofta även röd
eudialyt i en grundmassa av alkalifältspat, nefelin
och ägirin. Känd endast från N. Kärr ö. om
Vättern.
Katapult’ (lat. catapul’ta, grek. katapeVtes). 1)
Krigsv., kastmaskin* med en hävarm, vars ena
ända vanl. var instucken mellan starkt hopsnodda
sensträngar el. tåg,
fästade i
sidplankorna av en tung
fotställning, och i vars
andra ända fanns
ett läge för
projektilen. Utom
tor-sionskraften hos tåg
o.d. utnyttjades vid
vissa k. fjäderkraften hos träbågar. Romerska
k. kastade stenar, ofta av mer än 130 kg vikt,
med en kastvidd av c:a 550 m. Onager* är ett
slags k.
2) Sjökrigsv., mekanisk anordning för utkastande
(startning) av flygplan från fartyg, där
däcksutrymmet icke medger maskinernas start med enbart
egen kraft. På en järnbalk, vars längd, i vissa fall
genom teleskopskonstruktion, kan uppgå till 40 m,
löper en släde, på vilken ett flygplan kan
uppställas. Sin rörelse erhåller släden medelst kompri-
merad luft, krut el. elektricitet, vars kraft utväxlas
över en kolvinrättning, ledhjul och wire till släden.
En del av rörelselängden bildar
accelerationsba-nan, på vilken slädens och därmed flygplanets
hastighet uppdrives till 90—100 km/tim; den återstående
delen bildar bromsbanan, där flygplanet skiljes från
släden och fortsätter med egen kraft, under det
att slädens fart bromsas upp. K. förekomma på
de flesta moderna kryssare och större
krigsfartyg. H.Sk.
Katar, E 1-K a t r, halvö på Arabiens kust mot
Persiska viken; c:a 22,000 km2, 25,000 inv.
Klimatet är torrt och osunt. Odlingen är inskränkt
till några få oaser. Vid kusten idkas pärlfiske.
Huvudort är Doha, c:a 5,000 inv., vid kusten.
Katarakt’ (grek. katarak’tes, till kata’, ned, och,
trol., arass’ein, slå häftigt). 1) Vattenfall. Jfr
Nilen.
2) Med., dets. som starr*.
Kata’rer (av grek, katharos’, ren; plattyska
Ket-ter, kättare), gemensamhetsnamn på de mot kyrkan
oppositionella rörelser, som på noo-talet nådde
sin kulmen i flera av Europas länder. K. utgingo
från Balkan, där manikeisk dualism levat kvar
hos vissa sekter, och fingo spridning i Italien,
Frankrike, Tyskland, Spanien och
Nederländerna. Med hänsyn till läran kallas de riktigast
n y-m a n i k é e r: emot Västerlandets
uppblomstrande kultur och särsk. mot kyrkans
förvärlds-ligande företrädde de en på gränsen till social
nihilism stående askes och predikade (i det de
förkastade kyrkan som frälsningsanstalt) en
fräls-ningslära, som innebar att genom askes befria
själen från materiens syndiga besmittelse. Hela det
asketiska kravet ålåg endast en mindre krets,
”fullkomliga” (perfec’ti), medan den stora skaran av
anhängare, ”troende” (creden’tes), stannade kvar i
kyrkan och i sina yrken. I kretsen av perfecti upptogs
man genom k:s enda sakrament, consolamen’tum
(tröstmedel), som innebar andedop genom
hand-påläggning. Kyrkan ingrep kraftigt mot k. och
lyckades genom inkvisitionen och albigenserkrigen
(jfr Albigenser) utrota dem, liksom den också
genom de nyinrättade tiggarordnarnas
vandrarpredi-kanter vann de breda folklagren. Till k:s riktning,
om än med vissa avvikelser, hörde även
valden-serna*. — Litt.: E. Broeckx, ”Le catharisme” (1916,
med bibliogr.); H. Söderberg, ”La religion des
Cathares” (1949). S.N.
Katari’na (eg.: den rena, av grek, katharos’, ren),
kvinnonamn. Svenska utvecklingar av detta namn
äro Karin, Karna och Kajsa.
Katarina, helgon.
1) Katarina av Alexandria, enl.
legenden kristen martyr i Alexandria under Maxentius
(305—12), som med stor lärdom framställde
kristendomens sanningar och därmed omvände många
hedniska filosofer. K:s reliker anses vara
bevarade i Katarinaklostret på Sinai. K. dyrkas bl.a.
som lärarståndets, särsk. kvinnliga studerandes,
skyddshelgon (under medeltiden korad till
skyddspatron för filosofiska fakulteten i Paris) och var
en av de s.k. nödhjälparna; attribut: svärd och
hjul (marterad på ett hjul, som brast under
martyriet, varefter hon halshöggs); festdag: 2S/u. —
Litt.: H. Varnhagen, ”Zur Geschichte der Legende
von K. v. Alexandrien” (1891); H. Bremond,
— 1039 —
— 1040 —
Katapult.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
