Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Katarina av Alexandria (helgon) - 2. Katarina av Siena (helgon) - 3. Katarina av Genua (helgon) - 4. Katarina Ulfsdotter - 1. Katarina (drottning av Sverige) - 2. Katarina (drottning av Sverige) - 3. Katarina (drottning av Sverige) - 4. Katarina Jagellonica (drottning av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATARINA
T.v. Katarina Stenbock. Målning tillskriven J. B. van Uther. Torpa, Västergötland. I mitten Katarina
Ja-gellonica. Målning. L. Cranach d.ä:s skola, omkr. 1560. Kraköw. T.h. prinsessan Katarina (1584—1638).
Målning tillskriven J. H. Elbfas.
”Sainte Catherine d’Alexandrie” (1917); E.
Klos-termann & E. Seeberg, ”Die Apologie der
heili-gen K.” (1924). S.N.
2) Katarina av Siena (eg. Caterina
Be-nincasa), Italiens främsta kvinnliga mystiker (1347
—80), inträdde o. 1363 som tertiarie i
dominikan-orden i födelsestaden Siena och utövade här en
omfattande kärleksverksamhet. I en vision, trol.
1366, då Kristus trolovar sig med henne (”den
mystiska trolovningen”), fick hon uppmaning att följa
alla försynens kallelser, och därmed dragés hon
in i det kyrkopolitiska livet, där hon kom att verka
på ett sätt, som mycket påminner om Birgitta i
Sverige: K. uppmanade till korståg, bestraffade
prästerskapet och icke minst påvarna för deras
världsliga tendenser, verkade för kyrkoreformer
och särsk. påvarnas återvändande från Avignon.
K. var redan som barn starkt visionär och hängav
sig åt en sträng askes. 1375 erfor hon den s.k.
”inre” stigmatiseringen utan yttre märken. Hennes
mystiska upplevelser, vilkas om Franciscus
påminnande ledmotiv är Guds kärlek till människan
och hennes uppgående i Gud, ha dock
genomgående en etisk syftning: ”i kärleken till nästan finna
de mig (Gud), men i sin egen förnöjelse ....
förlora de mig alldeles”. K:s skrifter utgöras av en
stor brevsaml., en uppbyggelseskrift i form av ett
samtal mellan Gud och själen och några böner.
(Breven i italiensk ed. av P. Misciatelli 1913 ff.,
urval i ty. övers. 1931, urval av skrifter 1936).
Katolska forskare sätta henne som språkkonstnär vid
sidan av Dante och Petrarca. Hon kanoniserades
1461, festdag 3%; i konsten är hon ofta framställd
med Kristi trolovningsring (så av Fra
Bartolom-meo). 1866 förklarades hon för Roms 2:a
skyddshelgon. — Litt.: K. B. Westman, ”Birgittastudier”
(1911); I. Collijn, ”Birgittinska gestalter” (1929);
monogr. av E. G. Gardner (1907), J. Jörgensen
(1915) och R. Fawtier (2 bd, 1921—30). S.N.
3) Katarina av Genua, italiensk mystiker
(1447—1510), av släkten Fieschi, gift A d o r n o.
K. ägnade sig åt sträng askes och
kärleksverksamhet samt företrädde en intensiv, rikt visionär och
stundom i det patologiska övergående mystik. Hon
kanoniserades 1737, festdag 22/s. I modern
forskning ang. mystiken har K. ägnats stor
uppmärksamhet, framför allt i F. v. Hügels arbete ”The
mystical element of religion as studied in S:t
Catherine of Genoa” (2 bd, 2 ed. 1923). SJ.
4) Se Katarina Ulfsdotter.
Katarina, furstinnor.
Sverige. 1) Katarina, drottning (d. 1252),
dotter till stormannen Sune Folkesson, dotterdotter
till Sverker d.y., 1244 g.m. kung Erik Eriksson.
Äktenskapet blev barnlöst.
2) Katarina, drottning (d. 1450), dotter till
Karl Ormsson (Gumsehuvud) och syster till senare
lagmannen i Uppland Gustaf Karlsson, blev okt.
1438 g.m. marsken Karl Knutsson och efter makens
tronbestigning i juni 1448 krönt till drottning.
Karlskrönikan prisar hennes skönhet och godhet.
3) Katarina, drottning, Gustav Vasas i:a
gemål (o. 1513—35), dotter till hertig Magnus av
Sachsen-Lauenburg och Katarina av
Braunschweig-Wolfenbüttel. Efter förhandlingar fr.o.m. 1528
firades bröllopet i sept. 1531. 1533 föddes en son,
sedermera Erik XIV. Efter en kort tids sjukdom
avled den unga drottningen och begravdes i
Uppsala domkyrka. De samtida gängse ryktena
om att äktenskapet varit olyckligt och att K. dött
genom konungens förvållande, äro
okontrollerbara. Genom giftermålet blev Gustav Vasa svåger
till den danske konungen, Kristian III, fick i
svärfadern en trogen förespråkare i Tyskland
men vann genom svärmodern och hennes oroliga
bröder, särsk. hertig Henrik d.y., anknytning även
till det katolskt-kejserliga lägret. I.Ss.
4) Katarina Jagellonica, drottning,
Johan III:s gemål (1526—83), dotter av Sigismund I
av Polen och Bona Sforza. Redan under Gustav
Vasas tid hade planer på en giftermålsförbindelse
mellan svenska och polska kungahusen varit å
— 1041 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
