Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Katarina Jagellonica (drottning av Sverige) - 5. Katarina (drottning av Sverige) - 6. Katarina (drottning av Sverige) - 7. Katarina (prinsessa av Sverige) - 8. Katarina (prinsessa av Sverige) - 1. Katarina (drottning av England) - 2. Katarina av Aragonien (drottning av England) - 3. Katarina Howard (drottning av England) - 4. Katarina Parr (drottning av England) - 5. Katarina av Braganza (drottning av England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATARINA
bane. 1561 togs tanken upp från polskt håll, och
en polsk beskickning anlände till Sverige för att
underhandla om giftermål mellan hertig Johan och
en av Sigismund I:s båda döttrar. Efter vidlyftiga
förhandlingar, varunder Erik XIV:s till en början
välvilliga syn på planen småningom förbyttes i
misstro och motvilja, begav sig Johan till Polen,
och giftermålet ägde rum i Vilna 1562. Under den
följ, brödrakampen (se Johan III) var K. sin
makes trogna stöd och delade hans fängelse på
Grips-holm. Tsar Ivans krav 1566 på att K. skulle
utlämnas till honom, tillmötesgicks av Erik, och 1567
avslöts en preliminär överenskommelse härom, dock
annullerad genom Eriks avsättning. Som
drottning kom K. att genom sin övertygelsetrogna
katolicism bli av stor betydelse; genom henne knötos
de förbindelser med kardinal Hosius, som förde
Johan III in på hans religiösa reformplaner, och
hennes död 1583 medförde ett avgjort bakslag för
katoliceringssträvandena. K. hade med Johan 3
barn, sonen Sigismund och döttrarna Isabella (1564
—66) och Anna. K. vilar i Willem Boys praktfulla
gravkor i Uppsala domkyrka. C.
5) Katarina, drottning, Gustav Vasas 3:e
gemål (1535—1621), dotter till Gustaf Olofsson
Stenbock och Birgitta (Brita) Leijonhufvud, som var
syster till Gustav Vasas 2:a gemål Margareta. På
gr. av den nära släktskapen väckte kungens
önskan att förmäla sig med den blott 16-åriga K.
starkt motstånd bland prästerskapet, och vigseln
1552 förrättades icke av ärkebiskopen, som vägrat,
utan av linköpingsbiskopen. Äktenskapet, som blev
barnlöst, synes trots den stora åldersskillnaden ha
varit lyckligt. På sin dödsbädd lämnade Gustav
Vasa som morgongåva åt K. Strömsholms gård
och län i Västmanland. Då hertig Karl tillträdde
sitt furstendöme, gjorde han anspråk på godset,
men riksdagen 1582 godkände en av Johan III
utfärdad förklaring, att K. skulle behålla det som
änkesäte under sin livstid. Hon avled här först
1621 och vilar i Uppsala domkyrka. — Porträtt se
föreg. sida. C.
6) Katarina, drottning, Erik XIV:s gemål
(1550—1612), se Karin Månsdotter.
7) Katarina, prinsessa (1539—1610), äldsta
dotter till Gustav Vasa och Margareta
Leijonhufvud, blev 1559 g.m. Edzard II, greve av
Ostfries-land (1532—99).
8) Katarina, prinsessa (1584—1638), äldsta
och enda överlevande dotter till Karl IX och Maria
av Pfalz, äktade 1615 den 5 år yngre Johan Kasimir.
Efter ett par års vistelse i Tyskland återvände K.
och hennes gemål 1622 till Sverige, där de bosatte
sig på Stegeborg. K. var en mild och varmhjärtad,
klok och karaktärsfast kvinna, som skattades högt
av alla sina samtida. Därför överlämnades också
brordottern Kristina under långa tider i hennes
vård — modern var ju föga lämplig som
uppfost-rarinna —, och den unga drottningen hyste för K.
en varm tillgivenhet. Av K:s 5 efterlevande barn
uppsteg den äldste, Karl Gustav, 1654 på Sveriges
tron. — Porträtt se föreg. sida. P.S.
England. 1) Katarina (eng. Catherine),
drottning (1401—38), dotter till Karl VI av Frankrike
och Isabella av Bayern, blev 1420 förmäld med
Henrik V av England, som i samband med
giftermålet av svärföräldrarna erkändes som tronarvinge
Katarina av Aragonien.
till Frankrike. Efter
dennes död 1422
utropades K:s son Henrik
VI till konung av
England och Frankrike.
K. själv ingick
äktenskap med adelsmannen
Owen Tudor och blev
farmor till Henrik VII
av England.
2) Katarina av
Aragonien,
drottning (1485—1536),
dotter till Ferdinand och
Isabella den katolska,
förmäldes 1501 med
Henrik VII:s äldste
son Arthur, som dock dog redan 1502. 1503
trolovades K. efter erhållen påvlig dispens med
hans yngre broder Henrik (VIII), men av
politiska skäl uppsköts giftermålet till efter
dennes tronbestigning. Förhållandet mellan
makarna var i början gott. Snart blev dock K:s
ställning osäker. Till undvikande av tronstrider var en
manlig arvinge mycket efterlängtad. Då alla K:s
barn utom dottern Maria ant. voro dödfödda el.
av-ledo i späd ålder, betraktades detta som en följd av
hennes blodskändande äktenskap. Såväl på gr. härav
som av politiska skäl började Henrik umgås med
planer på att skilja sig från K.; dessa togo verklig
fart efter hans förälskelse i Anna Boleyn. Då K.
hårdnackat vägrade samtycka och vädjade till
påven, blev detta anledning till Henriks brytning med
denne. 1533 förklarade en engelsk kyrklig domstol
K:s äktenskap ogiltigt, och hon behandlades
därefter som fånge. K. var ej vacker men fint bildad,
själsstark och djupt religiös. — Litt.: M. Hume,
”The wives of Henry VIII” (1905). P.S.
3) K a t a r i n a H
o-ward, drottning (d.
1542), dotter till Lord
Edmund Howard,
intog vid första
sammanträffandet med
Henrik VIII denne
till den grad, att han
i juli 1540 lät skilja
sig från sin gemål
Anna av Cleve och
gifte sig med K. Hon
var en ivrig katolik
och begagnade sitt
inflytande på sin gemål
till protestanternas
skada. Misstänkt för otrohet av Henrik blev hon
1542 dömd till döden och avrättad.
4) Katarina Parr, drottning (d. 1548),
dotter till en protestantisk ädling, Sir Thomas Parr.
K. blev 1543 Henrik VIII:s sista gemål. Sin icke
lätta ställning förstod hon att uppbära genom
klokhet och lugn och påverkade sin gemål i gynnsam
riktning för utjämning av de häftiga inre
konflikter religionsstriderna uppväckt i England. Hon
ingick 1547 nytt äktenskap med lordamiralen Sir
Thomas Seymour.
5) Katarina av Braganza, drottning (1638
—U05), dotter till Johan IV av Portugal, 1661 av
— 1043 —
— 1044 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
