Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katatoni - Katatymi - Katayama, Tetsu - Katazon - Katbuske - Kate - Katechu, kateku, catechu - Kateder - Katedersocialism - Katedral - Katedralglas - Katedralskola - Kategori - Kategoriklyvning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEGORIKLYVNING
(se Härmningsdrift). Vid katatona
stuportill-stånd ligger den sjuke, ibland under åratal, styv
och orörlig som en staty och visar inga som helst
psykiska livsyttringar, trots att han är vaken och
medveten om vad som händer omkr. honom.
Emellanåt förekommer vid stuportillstånden
katalep-s i*. — Sjukdomsförloppet vid k. är i allm. kroniskt,
och flertalet fall komma småningom in i ett
tillstånd av allmän psykisk avtrubbning och slöhet.
Emellanåt går dock sjukdomen till hälsa, och särsk.
bruka utsikterna vara gynnsamma i fall med
plötsligt och häftigt insjuknande. — Orsaken till k.
antages av många forskare vara i kroppen bildade
gifter, och denna uppfattning har särsk. på senare
tid vunnit anhängare, sedan man medelst gifter
lyckats hos djur experimentellt framkalla
katatoni-liknande symtom. Man har även velat söka
sjukdomsorsaken i skador i hjärnans basala ganglier
och härvid som stöd åberopat, att katatona
symtom kunna förekomma vid olika, av hjärnskador
beroende sjukdomar. T.V.Sn.
Katatymi, psykol., se Katathymi.
Katayama, T e t s u, japansk advokat och
politiker (f. 1887), socialdemokratisk deputerad 3 ggr
under mellankrigstiden, protesterade mot Japans
erövringspolitik i Kina och förbjöds 1938 att
utöva politisk verksamhet. K. blev i nov. 1945
generalsekr. och i febr. 1947 ordf, i
Socialdemokratiska partiet {Nippon Shakai To), invaldes 1946
i parlamentet och var ministerpresident maj 1947
—mars 1948.
Katazon (till grek, kata’, nedåt), petrogr., den
undre zonen, inom vilken bergartsmetamorfos*
äger rum.
Katbuske, se Catha.
Kate [kéit], engelsk kortnamnsform för
Catherine, Katarina.
Katechu [-ku’], kateku, catechu, extrakt, som
erhålles ur veden från Acac’ia Catechu’ (äkta k.)
och nötterna av Are’ca Catechu, en mörkbrun, spröd
massa med bitter smak. Användes vid färgning
och garvning samt har även medicinsk användning
på gr. av sina adstringerande egenskaper.
Huvudbeståndsdelen utgöres av k a t e k i n, som kan
framställas ur k. genom extraktion med kokande
vatten: vita, sidenglänsande kristaller, svårlösliga
i kallt, lättlösliga i varmt vatten.
Kate’der (grek. kathed’ra, bl.a.: stol; jfr
Cathed-ra), vanl. upphöjd och av bröstvärn omgiven plats,
varifrån undervisning meddelas el. föredrag el. tal
hållas; lärar- el. talarstol; lärostol. —
Katederblomma, löjligt yttrande el. ”groda” i en
föreläsning o.d.
Katedersocialism, nationalek., en först av H. B.
Oppenheim 1871 använd benämning på en dåtida
riktning inom den tyska nationalekonomien, som
vände sig mot den klassiska nationalekonomiens
framhävande av den fria konkurrensens fördelar
och statsingripandenas skadlighet. Gentemot
socialisterna hävdade k., att det privatkapitalistiska
samhällets olägenheter kunde upphävas genom
en klok socialpolitik. K:s största namn äro G.
v. Schmoller och A. Wagner, men även den mera
liberalt orienterade L. Brentano räknas hit. Den
1872 stiftade Verein für Sozialpolitik behärskades
helt av k. Någon mera enhetlig åskådning
präg
lade icke katedersocialisterna. Främst ha de haft
betydelse för den tyska sociallagstiftningen. T.Er.
Katedra’l (av lat. eccle’sia cathedra’lis, av grek.
kathed’ra, bl.a.: biskopsstol) betecknar eg.
biskopskyrka el. dets. som domkyrka (se Dom). I de
romanska länderna samt England användes ordet k.,
i Tyskland och Skandinavien vanl. domkyrka.
Katedralglas, ett färgat glas med skrovlig yta,
som uppvisar mångskiftande ljusbrytningseffekter.
Katedralskola, förr benämning på lärdomsskola
i stiftsstad. Namnet kvarlever dock i fråga om
några högre allm. lärov., ss. i Lund. — I 1611
års skolordning skilde man mellan
provinsialsko-lor och k., de förra med 4 klasser, de senare med
6. Enl. 1807 års skolordning intogo k. en
mellanställning mellan trivialskola och gymnasium,
därigenom att de saknade apologistklass men
hade rätt att dimittera elever till univ. Senare
omorganiserades k. och erhöllo samma struktur
som elementarlärov. och senare högre allm. lärov.
Jfr Domskolor och Klosterskolor. E.Bng.
Kategori’ (grek. kategori’a, egenskap, predikat),
i allmänt språkbruk: klass, avd., fack; i filosofisk
betydelse: högsta släktbegrepp, varunder allt kan
inordnas, el. högsta synpunkter, varifrån allt kan
ses. Aristoteles har bl.a. sådana synpunkter som
vad något är (substans), huru stort (kvantitet),
hurudant (kvalitet), var (rum), när (tid), verka
(aktivitet), lika (passivitet). Att detta schema leder
tanken till ordklasserna är naturligt, då nämnda
grundförhållanden fått sitt uttryck även i språket.
För Kant voro k. de aprioriska grundformerna för
omdömen. Hans kategoritavla, med
huvudgrupperna kvantitet (enhet—mångfald), kvalitet
(realitet och negation), relation (substans, kausalitet,
växelverkan), modalitet (möjlighet, verklighet,
nödvändighet) har icke ansetts systematiskt hållbar.
Ett betydelsefullt och givande försök var
Schopen-hauers att sammanfatta alla k. i en enda,
kausalitetens, varvid han dock antog 4 olika former av
kausalitet, därvid särsk. skiljande mellan grund—
följd och orsak—verkan. Senare, mera
beaktans-värda insatser på kategoriforskningens område ha
gjorts av bl.a. Ch. Renouvier, E. v. Hartmann och
Nicolai Hartmann. Någon definitiv kategoritavla
kan likväl icke anses vara uppställd. Som
praktiskt vägledande må dock summariskt antydas det
kategorischema, som Höffding uppställer i ”Den
menneskelige Tanke”: 1) Konstitutivt för vårt
tänkande är först och främst, att mellan alla
föreställningar finnas syntes och relation samt
grund-och följdsammanhang: fundamentala och
formala k. 2) Reala k. äro kausalitet,
tota-litet, utveckling (utan värdesynpunkt). 3) Ideala
k. el. värdekategorier. I riktning av alla
dessa k. måste tanken söka sig fram till större
sammanhang. — Litt.: A. Trendelenburg, ”Geschichte
der Kategorienlehre” (1846); E. v. Hartmann,
”Ka-tegorienlehre” (2 Aufl. 1923). [H.L.JN.
Kategoriklyvning, mil., hävdvunnet uttryck för
differentiering betr, skyldighet att i fred göra
militärtjänst. I 1925 års värnpliktslag bestämdes,
att icke vapenföra värnpliktiga och i stor
utsträckning värnpliktiga med försörjningsplikt skulle
frikallas från värnpliktens fullgörande i fredstid.
Vapenföra, ej frikallade värnpliktiga uttogos till
linjetjänst — sammanlagt för de tre
försvarsgre
— 1053 —
— 1054 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
