Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaus, 2. Gina - Kausal - Kausalitet, kausalsammanhang - Kausativ - Kaustik - Kaustika - Kaustobioliter - Kausterisation - Kautilya - Kaution - Kautionsförsäkring, borgensförsäkring - Kautokeino - Kautschuk, gummi (elasticum), rågummi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUSAL
uppskattade historiskt-biografiska arbeten, bl.a.
”Katharina die Grosse” (1935; sv. övers. 1936). E.
Kausa’l (av lat. cäusa, orsak), orsaks-, orsaklig,
t.ex. kausala bisatser, kausala konjunktioner
(emedan, alldenstund, enär, då, som, eftersom, helst
[som], därför att).
Kausalite’t, kausalsammanhang, fil.,
orsaksförhållande, orsakssammanhang. Se Orsak.
Kausativ [kåu’- el. -i’v] (av lat. cäusa, orsak),
förorsakande. — Kausativt el. faktitivt
verb, transitivt verb, bildat till stammen i ett
annat verb. Det betecknar åstadkommandet av den
medelst detta verb uttryckta handlingen, t.ex. beta
(om djur) till bita, sätta till sitta, lat. mone’re,
erinra, till men- i mem’ini, minnes, el., med ett adj.
som grundord, t.ex. göda, eg.: göra god, härda, eg.:
göra hård.
Kausti’k (av grek, kaustikos’, brännande). 1)
Adj., om sådana ämnen, vilka äro etsande el.
brännande. Med kaustika alkalier menas
kali- och natronhydrat samt ammoniak (jfr
Ets-medel). Kaustik soda är teknisk
natrium-hydroxid. — 2) Subst. Med., dets. som
kauterisa-tion*. Thorakokaustik, operativt
avbrännande av sammanväxningar mellan lunga och
lungsäck vid lungtuberkulos.
Kaustika [kåu’s-]. 1) Farm., se Etsmedel.
2) Fys., K., brännyta. Avbildas en
punktfor-mig ljuskälla genom en sfärisk spegel el. genom
en av sfäriska ytor begränsad lins, erhålles på gr.
av den sfäriska aberrationen icke en punktformig
bild. Den största ljusverkan fås
på en yta, som är enveloppen
till de reflekterade, resp, brutna
strålarna, d.v.s. utgör
geometriska orten för skärningspunkten
mellan två varandra oändligt
nära belägna strålar. Denna yta
kallas k. el. brännyta, och
skärningslinjen mellan denna och ett
plan genom axeln benämnes
b r ä n n 1 i n j e. Vid speglar
kallas ytan katakaustika, vid
linser diakaustika. Fig. visar
katakausti-kan vid en halvsfärisk konkav spegel för det
fall, att ljuskällan är belägen på axeln oändligt
långt borta (parallellt med axeln infallande
strålar). Re.
Kaustobioli’ter, geol., se Bioliter.
Kauterisatio’n, med., operativt förfarande, varvid
man genom användande av brännande (cautdrium
actua’le) el. kemiskt frätande medel (c. potentiade)
åsyftar ant. en förstöring av sjukligt förändrad
vävnad el. ev. endast en blodstillning. Det i den
gamla medicinen använda brännjärnet (ferrum
candens) har numera ersatts av galvanokaustiken*
och på senaste tiden av diatermien*. Ang.
kemiska medel, vilka användas vid k., se Etsmedel.
Kautilya, braman, se Canakya.
Kautio’n (lat. cäu’tio, av cavPre, gå i borgen för),
borgen. — Kau tio nis t’, borgensman. — Jfr
Kavera.
Kautionsförsäkring, även kallad b o r
gensförsäkring, ett slag av kreditförsäkring*.
Jfr Garantiförsäkring.
Kautokeino [ka’o-], härad i Finnmark fylke, n.
Norge, kring Kautokeinoälven el. Alteelv; 9,695,19
km2; 1,372 inv. (1946, mest lappar), därav 270 i
K. kyrkby vid Alteelv, 176 km från dess mynning
i Altefjord, 264 m ö.h. Folkmängden i kyrkbyn
har minskat åtskilligt på gr. av totalförstörelse
under 2:a världskriget.
Kautschuk [kau’-], i dagligt tal ofta kallat
gummi (e 1 a s t i c u m) el. r å g u m m i,
erhålles ur mjölksaften hos ett stort antal särsk. i
tropikerna förekommande växter (både örter,
buskar och träd), dock endast hos ett mindre
antal i så stor mängd, att de ha någon verklig
ekonomisk betydelse; dess empiriska
sammansättning är (C5H8)n. Från kemisk synpunkt är
det ganska indifferent. Spec. utmärkande är dess
stora elasticitet, i vilket avseende det ej
överträffas av något annat ämne. Den viktigaste
leverantören är paråkautschukträdet (Hev’ea
bra-silie’nsis), som lämnar c:a 90% av hela
världs-produktionen. En annan gummiväxt av betydelse
är gummi- el. kautschukträdet (Ficus elas’tica),
som i Sverige hålles som en krukväxt av måttlig
storlek men som i Asiens sydligare delar, dess
hemland, blir ett kraftigt träd. Ehuru
mjölksaften hos detta träd når en koncentration av ända
upp till 4<^°/o ren k., har det dock aldrig
kommit att spela samma roll som
paråkautschukträdet, då det icke kan tappas förrän vid rätt hög
ålder, varvid produktionen av mjölksaft också
är ganska varierande. Vidare kunna nämnas ett
till mullbärsfamiljen hörande träd, Castillo’a
elas’ti-ca, vilket odlas särsk. i s. Mexico, åtskilliga
sydamerikanska träd av släktet Manihot’, Afrikas
gummiträd Funtumia elastica, som främst odlas
i trakterna innanför Guineabukten (lagosgummi)
m.fl. Sedan ett antal år tillbaka har man också
i Sovjetunionen med framgång tagit upp odlingen
av gummimaskrosen (Tarax’acum Kok-Sa’ghyz,
vanl. endast benämnd Kok-Saghyz), vilken växer
vild i Kazakstan. Se vidare Kautschukväxter.
Tappningen av mjölksaften, den s.k. latexen,
sker vanl. på så sätt, att man gör ett V- el.
cirkelformat snitt i trädets bark, från vilket växtsaften
rinner fram. Under varje snittyta anbringas en
liten bägare, i vilken vätskan samlas upp. Ofta
gör man samtidigt flera mindre snitt på samma
stam. För att därvid så litet som möjligt skada
trädet använder man breda knivar el. små,
yx-liknande redskap, med vilka snitten kunna
avpassas så, att underliggande vävnader ej beröras.
Med de förfinade tappningsmetoder, som numera
tillämpas, kunna träden från normalt 5—7 års
ålder lämna mjölksaft under o. 35 år, innan de
definitivt äro slut. Förr var det däremot
vanligt, att man tappade träden så kraftigt, att de
efter ett fåtal år torkade och dogo, och mycket
ofta gick man så hänsynslöst fram, att träden
helt enkelt fälldes, m.a.o. rena rovdriften. Detta
hade också till följd, att de vildväxande träden
inom stora områden gingo helt ut, varför man
blev tvungen att anlägga plantager. Den från
träden uppsamlade mjölksaften är en täml.
tunnflytande, vitaktig vätska av ganska olikartad
sammansättning alltefter den plats, varifrån den
erhållits. Träden tappas normalt varannan dag
och ge härvid 25—30 g latex varje gång.
Plan
— 1095 —
— 1096 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
