Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautschuk, gummi (elasticum), rågummi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUTSCHUK
tage-latex innehåller c:a 35 °/o k. i form av i ett
serum dispergerade partiklar med 0,001—0,002 mm
diam. Andra beståndsdelar äro hartser, gummi,
vissa för k:s kvalitet mycket betydelsefulla
äggviteämnen m.m. På sätt och vis kan k:s
uppträdande i mjölksaften jämföras med fettets i
mjölk, då det i båda fallen rör sig om i en
vattenhaltig vätska finfördelade ämnen, s.k.
emulsioner. Om latexen får stå orörd, samlas också
småningom de små k.-kulorna likt ett lager
grädde på ytan. Om dess uppgift i naturen gå
meningarna isär. Man har gissat på att den skulle
utgöra ett skydd mot insekter.
Behandlingen av mjölksaften sker på många
olika sätt. S.k. vildkautschuk produceras
fortfarande i Brasilien, numera dock i mycket
begränsade kvantiteter, medelst den gamla
röknings-metoden. Härvid doppar tapparen (seringeiro)
sitt med lera bestrukna, spadliknande redskap
av trä upprepade gånger i mjölksaften, varvid
detta överdrages av tunna lager av råkautschuk,
vilka efter varje doppning bringas att stelna
genom att redskapet hålles över en starkt
rykande eld. På så sätt erhålles slutl. en
gummiklump om 5—7 kg el. mera, vilken lösgöres
genom ett snitt. Denna på gr. av
rökningsför-farandet ganska mörka gummisort benämnes
pa-råkautschuk efter exporthamnen Parå vid
Amazonflodens mynning. I vissa fall, då starkt
kautschukhaltig mjölksaft utvinnes, stryker
in-samlaren denna på sin egen kropp, då ett tunt
lager av råkautschuk blir kvar, när vätskan i
övrigt avdunstat. Därefter avflås dessa lager för
att hopknådas till klumpar.
Ett stycke in på 1900-talet bestod den
övervägande delen av all i världen producerad k.
fortfarande av vildgummi. Fr.o.m. denna tid
började emellertid det sydasiatiska plantagegummit,
som helt och hållet härstammade från träd,
uppdragna ur de 70,000 frön, som engelsmannen
Henry Wickham 1876 lyckades smuggla ut ur
Brasilien, att snabbt göra sig alltmer gällande,
och 1913 inträffade så f.f.g., att plantagegummit
i mängd översteg det brasilianska vildgummit.
Seringeiros hänsynslösa framfart inom
Amazonområdet hade här starkt reducerat de
vildväxande gummiträdens antal, samtidigt som
plantage-anläggningen i Sydostasien från åren 1904—06
med de då mycket dåliga konjunkturerna för
kaffe, ris, te, sockerör och bomull tog jättesteg
framåt. Utvecklingen har sedan fortgått i
samma riktning, varför vildgummit numera spelar
en helt försvinnande roll i jämförelse med
plantagegummit. Transportförhållandena ha härvid
också varit en mycket viktig faktor liksom
tillgången på riklig och billig arbetskraft. En
medelstor plantage ger sålunda arbete åt o. 2,000
tappare (med familjer i runt tal o. 10,000
personer). Tappningsmetoderna äro i stort sett
desamma, som tillämpas i fråga om de vilda träden.
K:s utvinnande ur latexen sker emellertid, när
det gäller plantagedrift, efter mera rationella
principer. I fabriker bringas k. att koagulera
genom tillsats av en svag syra, vanl. ättik- el.
myrsyra, då oregelbundet formade
gummiklumpar erhållas. Dessa bearbetas maskinellt, varvid
man erhåller tunna, refflade plattor, som efter
Priskurva (i dollar pr pound) för rågummi 1900—48.
rökning äro färdiga att gå ut i marknaden som
rågummi (ribbed smoked sheets). En högre
kvalitet, pale crepe, framställes på så sätt, att en
lösning av natriumbisulfit tillsättes i samband
med koaguleringen. Koagulatet bearbetas
härefter i valsverk under vattenbegjutning, så att
serumet noga avlägsnas. Gummiflaken, som äro
vitgula till färgen (jfr rågummisulor) torkas
härefter utan tillhjälp av rökning. Endast en mindre
del av latexen exporteras direkt efter tappningen
i härför särsk. avsedda tankfartyg för att
bearbetas på större avstånd från produktionsområdet.
Koagulering förhindras härvid genom
ammoniak-tillsats.
Tiden närmast efter 2:a världskrigets utbrott
forcerades k.-produktionen betydligt. Härvid kommo
c:a 98% av hela världsproduktionen från Asien,
varvid Malajstaterna och Indonesien voro de
främsta leverantörerna med 550,000 t, resp. 545,000
t (1940). Betydande kvantiteter utskeppades s.å.
också från Indokina (65,000 t), Ceylon (90,000
t), Siarn (45,000 t), Sarawak (36,000 t), Indien
och Burma (23,000 t), Nord-Borneo (18,000 t),
Afrika (17,000 t), Mexico (4,000 t) och Oceanien
(2,300 t). — Sydamerika, som förr var det
ledande exportlandet, lämnar numera endast c:a
17,000 t, varav större delen från Brasilien. En
viss uppgång i detta lands produktion gjorde
sig märkbar under 1930-talet, i och med att de
av Ford Motor Co. anlagda plantagerna vid
Tapajöz-flodens utflöde i Amazonfloden kunde
börja tappas. Stora svårigheter av olika slag,
bl.a. brist på arbetskraft, ha emellertid medfört,
att exporten härifrån blivit betydligt mindre, än
man från början planerade. Slutl. är att nämna
det naturgummi, som inom Sovjetunionen
utvinnes genom odling av den redan ovan nämnda
gummimaskrosen, Taraxacum Kok-Saghys.
Mjölksaften av denna ört innehåller 10—27% k.
av god kvalitet. Mot n. odlas den i Ryssland
till 6o° n.br. Produktionen förslår dock ej till
landets eget behov. — Det mest betydande
im
— 1097 —
— 1098 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
