Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautschukväxter - Kautsky, Karl - Kautzsch, Emil - Kav el. kvav - Kava - Kavaj - Kava-kava - Kavalett - Kavaljer - Kavaljererna på Ekeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAVALJERERNA PÅ EKEBY
nihot-art är ett träd med bred krona, handflikade,
grågröna blad och stora blommor i klase. Även
EuphoKbia in’tisy, från s. Madagaskar, lämnar
kautschuk av mycket god kvalitet men har på gr. därav
så hårt skattats, att växten nästan utrotats. — Ficus
elas’tica av fam. mullbärsväxter, ostindiska
kautschukträdet, en av de viktigaste och mest givande
k., lämnar java- el. assamkautschuk. Som
kulturväxt erbjuder den ett stort företräde
framför flertalet andra i tropikerna, i det att hos den
inga sjukdomar konstaterats. Castillo’a elastica,
av samma fam. och inhemsk i Syd- och
Mellanamerika, lämnar c o 1 o m b i a-, c a r t a g e n a- el.
guayaquilkautschuk. — Arter av det till
fam. oleanderväxter hörande, i tropiska Afrika
inhemska släktet Landorphia (Va’hea) lämna stora
mängder av handelns kautschuk, särsk. L.
Heudelo’-tii (senegalkautschuk,
gambiakaut-s c h u k m.m.), L. comordnsis (v a u g h i n i
a-kautschuk) och L. Thollo’nii (en art av
rotkautschuk). Av Kick’xia (Funtu’mia) elastica,
tillhörande samma fam. och inhemsk i tropiska
Väst-afrika, erhålles funtumia- el.
sidenkautschuk, av K. africa’na en art kautschuk av sämre
kvalitet. Till samma fam. höra även de i torra
trakter av tropiska Västafrika växande Carpodi’nus
chylorrhida m.fl. arter och Clitan’dra
Henrique-sia’na, ur vilkas långa och tjocka rhizomer utvinnes
rotkautschuk, IVilloughbja firma, från
Sumatra och Borneo (borneokautschuk) och
Hane or’ni a specio’sa från Brasilien (m a n g a b e
i-ra- el. pernambukkautschuk). — Inom
fam. korgblommiga växter har på senare tid
prövats en maskrosart, Tarax’acum Kok-Sa’ghys (se
Gummimaskros). — Jfr Kautschuk. [G.]W.
Kautsky [kau’-], Karl, tjeckisk-tysk
socialistisk teoretiker (1854—1938). K. började 1875
medverka i olika socialistiska publikationer. Han var
vid denna tid
huvudsaki. påverkad av de
franska socialisterna
men blev, sedan han
studerat Marx’
arbeten, övertygad marxist.
I denna anda
redigerade han 1883—1917
den i Stuttgart utg.
veckotidskr. ”Die neue
Zeit”, som för den
socialistiska teoriens
utveckling haft stor
betydelse. Sålunda
publicerades här Bernsteins
reformistiska art. och
K:s energiska kritik av dessa. K. kom alltmera att
betraktas som den marxistiska teoriens främste
företrädare, och hans auktoritet inom partiet
framgår av att han författade 1891 års partiprogram
(Erfurtprogrammet*). I ett flertal skrifter har K.
sökt popularisera Marx’ läror men har därvid icke
kunnat undgå en förenkling, som lätt inbjuder till
missuppfattningar. — Under kriget 1914—18
hävdade K., att den tyska statsledningen, främst
kejsaren, bar huvudansvaret för krigsutbrottet. Då
socialdemokratien anslöt sig till krigspolitiken,
övergick K. till de oavhängiga socialisterna, där
han kom att samarbeta med sin gamle motståndare
E. Bernstein. Han var 1922 en av de ledande
krafterna, då partierna åter sammanslogos. Efter
revolutionen fick han av regeringen i uppdrag att
genomgå arkiven för att få krigsskuldfrågan
belyst. K:s utdrag ur den dokumentsaml., som
senare utgavs av M. Montgelas och W. Schücking
(”Die deutschen Dokumente zum Kriegsausbruch”,
1919), väckte stort uppseende och framkallade på
gr. av sin tendentiösa natur livlig kritik. Under
sina senare år bodde K. i Wien, varifrån han 1938
flydde till Nederländerna. Bland K:s skrifter
märkas: ”K. Marx’ ökonomische Lehren” (1887; sv.
övers. 1888—90), ”Das Erfurter Programm” (1892;
sv. övers. ”Socialismens grundläror”, 1904 och
1909), ”Bernstein und das sozialdemokratische
Programm” (1899; sv. övers. ”Socialdemokrati och
socialism”, 1908), ”Die materialistische
Geschichts-auffassung” (1927). K. utgav även en folkuppl. av
K. Marx, ”Das Kapital” (3 bd, 1914—29). T.Er.
Kautzsch [kautj*], Emil Friedrich, tysk
teolog (1841—1910), prof, i GT:s exegetik 1872 i Basel,
1880 i Tübingen, 1888 i Halle. K. vann genom sin
historisk-kritiska metod stort inflytande inom den
exegetiska forskningen. Han har bl.a. utg. en
bearbetning av Gesenius’ ”Hebräische Grammatik”
(22 Aufl. 1878), ”Heilige Schrift des Alten
Testa-ments” (2 bd, 1892—94; flera senare uppl.) samt
”Apokryphen und Pseudepigraphen des alten
Testaments” (2 bd, 1900, nytr. 1921).
Kav el. kvav, eg. subst: havsdjup, djupt
vatten (segla i k[v]av)‘, sedermera förstärkande
adverb : alldeles, fullkomligt (kav stilla, kav omöjligt);
förr även: huvudstupa, rakt ned. Jfr Kavat.
Kava, se Kava-Kava.
Kavaj’ (nordt. kawai, holl. kabaai), urspr. samma
österländska härstamning som kaftan, jfr
härmed också den äldre betydelsen av löst sittande
överplagg; särsk. i sjömansdräkten även kort
kappa (stortröja). Från 1800-talet benämning på den
vanliga korta mansrocken.
Kava-kava, oregelbundna, gråaktiga stycken,
hu-vudsakl. bestående av harts samt alkaloiden
metys-ticin. K. erhålles från roten (k a v a r o t) av den
på Söderhavsöarna växande Pip’er methys’ticum,
kavapeppar, och har förut använts i medicinen
mot gonorré, biåsinflammationer o.a. sjukdomar.
Genom tuggning av roten och efterföljande
tillsättning av kokosmjölk och jäsning framställa
infödingarna en rusdryck med namnet k. el. ava-ava
(jfr Byjungfrur).
Kavalett’ (ital. cavalletto, liten häst), en vridbar
ställning med platta, varpå ler- el. vaxmodellen vid
ett bildhuggeriarbete uppställes och bearbetas.
Kavalje’r (ytterst ital. cavaliere, av cavallo, häst;
eg.: ryttare), belevad, fin, ridderlig man (särsk.
i förhållande till det andra könet); uppvaktande
(vid hov); herre (i mots. till dam). — K. kallades
under den stora engelska revolutionen konungens
anhängare, emedan de bland sig räknade större
delen av adeln.
Krigsv., ett högverk innanför huvudvallens
bröstvärn och förhöjt över detta, varigenom man med
eld kan åtkomma lägre delar av framförvarande
terräng.
Kavaljererna på Ekeby, om vissa personer i
Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”; även namn
— 1105 —
— 1106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
