Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavalleri - Kavalleriets kadettskola - Kavallerifördelning - Kavalleriinspektionen - Kavalleriofficersskolan - Kavalleriskola - Kava-peppar, -rot - Kawasaki - Kavass - Kavat - Kavel, kavle - Kavelbro - Kaveldunsläktet - Kaveldunväxter, kolvväxter - Kavelhirs - Kavelsläktet, kavle- el. kavlegrässläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAVELSLÄKTET
des. Genom denna utveckling kom det
motori-serade k. att till organisation m.m. alltmer likna
övriga motorförband. I stormaktsarméerna
betraktas denna sorts k. ej längre som k. i
traditionell bemärkelse utan kallas spaningstrupper,
snabba trupper* e.d. Sådana trupper spelade en
stor roll under 2:a världskriget vid spaning,
snabba framstötar m.m. Egentliga ryttarförband
kommo under detta krig att spela någon större
roll endast i sådan terräng, där hästens
framkomlighet var större än andra transportmedels,
t.ex. i de stora skogs- och kärrområdena i mell.
Ryssland, under tjällossning och höstregn samt
då snön låg djup. De uppträdande ryska
ryttarför-banden, ända upp till en k.-kår, insattes oftast i
ryggen på det tyska försvaret men även till
för-följning, när ett hål hade slagits i fiendens front.
De kunde då samverka med stridsvagnsförband.
Ett modernt ryttarförband består vanl. av
högst en bataljon, som t.ex. består av i
stabs-skvadron, 3 ryttarskvadroner och 1 tung
skvad-ron. Förbandet är rikligt utrustat med lätta
automatvapen. Utrustningen är lätt och medger
operationer vid sidan om vägarna. I det fall,
att ryttarförband förekomma i stormaktsarmé
(t.ex. Sovjetunionen), finnas dock även högre
förband än bataljon. — Det svenska k. består i
fred av 3 k.-reg. (Skånska k.-reg., Livreg:s
husarer och Norrlands dragonreg.) och l
självständig skvadron (Livgardesskvadronen). Vid k.
utbildas huvudsaki. ryttar och cykeltrupp. S.E.B.
Kavalleriets kadettskola, se Kadettskolor.
Kavallerifördelning, svensk benämning på
kav.-division, ett högre kav.-förband. Sedan 1925 finnes
icke något sådant förband i Sverige.
Kavalleriinspektionen, militär myndighet under
kavalleriinspektören, som närmast
ansvarade för kav:s organisation, utrustning och
utbildning samt arméns remontering. Jämlikt
1942 års försvarsbeslut sammanslogos k. och
inf.-inspektionerna till en inf.- och kav.-avd., som
stod under ledning av inspektören för inf. och
kav. och ingick i Arméinspektionen. Sedan 1949
handläggas ärenden rörande kav. på Arméstabens
pansaravd.
Kavalleriofficersskolan, se
Truppslagsofficers-skolor.
Kavalleriskola, central utbildningsanstalt för
kav., dit i stormakternas arméer huvuddelen av
kav:s speciella ridutbildning m.m. var förlagd.
Efter hand som ryttarförbanden ersatts av
mekaniserade förband, ha k. som regel nedlagts.
I Frankrike finns dock den kända k. Saumur
kvar. Se även Ridskolan.
Kava-peppar, -rot, se Kava-kava.
Kawasaki, stad i Japan, förstad till Tokyo och
belägen mellan detta och Yokohama; 214,400 inv.
(1938). Viktigt industricentrum (elektromekaniska
artiklar, kemikalier och flygmaskiner). K. har
tempelbyggnad från uoo-talet.
Kavass’ (av arab, kawwäs, bågskytt, musketör),
i Levanten beteckning för polissoldater, framför
allt de, som hade till uppgift att bevaka konsulat
och beskickningsbyggnader samt att utgöra
hedersvakt för diplomater. I Turkiet uttogos k. i
allm. ur janitscharkåren och kallades vanl. för
jas ak tji.
Kaveldun.
Kava’t (möjl. av det förstärkande adv. kav* [jfr
kav lugnt] och adj. vat[er], isl. hva’tr, rask, duktig),
morsk, karsk, kaxig; käck, hurtig.
Kavel, k a v 1 e (fsv. kafle), runt trästycke, nyttjat
som redskap (t.ex. bröd-k., mangel-k. [därav [-kavel-bräde],-] {+kavel-
bräde],+} mun-k.), trävals; kort rundtimmer (jfr
Ka-velbro). — Bot. Ingår i vissa växtnamn, ss.
kaveldun och ängskavle. — Her., en smal balk el. ginbalk.
— Textil., se Knytning. — Vapentekn., se Fäste.
— Ang. folkleken dra (hand)kavel se
Hankdragning.
Kavelbro, underbyggnad för väg över mycket
sank mark, bestående av i vägens längdriktning
utlagda långtimmer, ofta på ett isoleringslager
av ris, samt vinkelrätt mot långtimret tvärtimmer
(kavlar) om 12—20 cm rundvirke. Ovanpå
kav-larna lägges jordfyllning och grus.
Kaveldunsläktet, Typha, enda släktet av fam.
ka-veldunväxter, omfattar 9 arter i tempererade
områden, fleråriga sump- el. strandväxter med krypande
rotstock, 2-sidigt ordnade, gräsliknande blad och i
kolvlika, cylindriska ax samlade, i-könade
blommor, ordnade med de ljusare, något glesare
hanaxen ovanför de täta honaxen. I större delen av
Sverige förekomma de båda 1—2,5 m höga
arterna T. latifoYia, kaveldun, bredkaveldun,
bredkabb, kasekolv, med 2—3 cm bred,
svartbrun honkolv, och T. angustifol’ia, s m a
1-kaveldun, smalkabb, dunkolv, med
intill 1 cm bred, ljusbrun honkolv. A.V e.
Kaveldunväxter, kolvväxter, Typha’ceae, fam.
av ordn. Pandana’les, bestående endast av släktet
Typha (se Kaveldunsläktet). Fossila rester av denna
fam. ha påträffats i Europas och Nordamerikas
tertiär och möjl. i övre krita.
Kavelhirs, bot., art av grönhirssläktet*.
Kavelsläktet, kavle- el.
kavlegrässläk-t e t, Alopecu’rus, innefattar ett 20-tal arter med
utbredning huvudsaki. i tempererade Europa och
— 1109 —
— nio —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
