Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavelsläktet, kavle- el. kavlegrässläktet - Kaveltorp - Kavera - Kaveri - Kaverin, Venjamin Alexandrovitj - Kavern - Kavernös vävnad, svällkroppsvävnad - Kavi - Kaviar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAVELTORP
Rom i en stör — råvaran till kaviar.
Asien och utgörande gräs med breda, platta blad
och mjuk, cylindrisk, axlik vippa, vars skärmfjäll
äro vitludna längs ryggsidans mitt. A. prate’nsis,
ä n g s k a v 1 e, är ett förträffligt, särsk. på fuktiga
ängar växande, tidigt blommande fodergräs. A.
ge-nicula’tus, kärrkavle, förekommer i och vid
vatten, har mera blågrå färg och krypande växtsätt
samt knäböjt strå. G.
Kaveltorp, malmfält c:a i km s. om
Kopparberg i Örebro län, innehåller zink, bly och
koppar. Malmen ligger i en skarnig
dolomit-kalk-stensmassa, vilken omges av kvartsit, som uppstått
genom omvandling av leptit. Zink- och
blymalmen (zinkblände, blyglans) uppträder
övervägande tills, med magnesiarika skarnmineral, ss.
diopsid, tremolit och antofyllit, medan
kopparmalmen (kopparkis och cuban) åtföljes av
aluminiumrika skarn av hornblände och biotit. Tills,
med kopparmalmen förekommer även rikligt med
svavel- och magnetkis. Ett karakteristiskt
mineral i skarnet är kondrodit, som kan förekomma
i anmärkningsvärd mängd. Dolomiten är ofta
omvandlad till ofikalcit. K. är intressant genom
sin rikedom på olika skarn- och bergartstyper,
vilka illustrera de genomgripande omvandlingar,
som träffat leptitformationen i samband med
sulfidmalmsbildningen. — Bortsett från en mindre
gruva, som upptäcktes redan på 1600-talet,
härleder sig malmbrytningen i K. från mitten av
1800-talet. Från början spelade kopparmalmen
huvudrollen, men sedermera har driften
huvudsaki. kommit att omfatta bly- och zinkmalm.
Malmen innehåller även något silver och guld.
1921—30 erhölls ur 160,000 t anrikningsgods 7,900
t blyslig, 24,370 t zinkslig och 200 t kopparslig.
1942—46 var malmprcduktionen i medeltal c:a
45,000 t anrikningsgods pr år. Driften upphörde
1948. S.Hj.
Kave’ra (lat. cavPre), gå i borgen. Jfr Kaution.
Kave’ri, flod i Indien, se Cauvery.
Kaverin [kuvieTiin] Ven j amin Alexan d r
o-vitj, rysk författare (f. 1902). K. studerade
orientaliska språk vid univ. i Petrograd, tillhörde den
litterära gruppen Serapion-bröderna och
debuterade 1920 med några noveller, där känslor av
bitterhet och hemlöshet efter revolutionstidens
prövningar doldes bakom en ironisk och fantastisk
stil, delvis påverkad av E. T. A. Hoffmann och
E. A. Poe. Under 1920-talet behandlade K.
främst frågan om individens och konstnärens
frihet gentemot samhället och intelligensens
hållning under revolutionen, bl.a. i ”Nio tiondelar
av ett öde” (1925), ”Hasas slut” (s.å.), där
miljön är Leningrads undre värld, ”Skandalmakaren”
(1928) och ”Den okände konstnären” (1931); i
de senare av dessa verk synes den tidigare
mycket kritiske K. beredd att helt acceptera det nya
samhället och dess krav på positivt engagemang.
Romanen ”önskningarnas uppfyllelse” (eng. övers.
1938) visar K:s nya ämnessfär, vetenskapsmän
och vetenskaplig forskning. Den realistiska
romanen ”Två kaptener” (2 bd, 1940—44; del 1 i
sv. övers. 1948), K:s huvudarbete hittills,
skildrar en pojkes utveckling från förvildat
barn-hemsbarn under revolutionen till flygare och
po-larforskare 25 år senare. Under 2:a världskriget
uppehöll sig K. i arktiska trakter, sysselsatt med
reportage. Motiv från denna tid äro behandlade
i novellsamlingen ”En rysk pojke” (1946) och
tre skådespel, utg. 1941—43. 1946 blev K.
Stalin-pristagare. — En novell av K. finns i sv. övers,
i ”Sovjet berättar” (1943). S.G.L.
Kavem (lat. caver’nd), med., en genom
vävnads-sönderfall uppkommen hålighet i ett organ, t.ex.
i lungan på gr. av tuberkulos.
Kavemös vävnad, svällkroppsvävnad,
består av ett nätverk av venösa blodkärl. Dessa
omges av glatt muskulatur och bindväv med
riklig mängd elastiska trådar. De tillförande
artärerna tömma sig direkt i de venösa hålrummen,
och vid en ökning av blodtillförseln genom en
utvidgning av artärerna kommer k. att svälla.
Vid avsvällningen kontraheras åter artärerna,
varvid den glatta muskulaturen och de elastiska
trådarna bidra till tömningen av de venösa
hålrummen. K. förekommer bl.a. i könsorganen, där
dess ansvällning åstadkommer erektionen. B.Gn.
Kavi (sanskr., diktare), benämning på det
forn-javanska litteraturspråket, som uppkommit genom
en konstlad sammansmältning av det fornjavanska
språket och sanskrit, i det att det förras lagar
till-lämpades på det senares ordelement. K. är numera
utdött på Java men fortlever ännu på Bali. På k.
föreligger en betydande litteratur av i sin helhet
indisk karaktär, utgörande dels k.-parafraser till
sanskritverk, dels övers, av dylika (t.ex. de stora
episka verken ”Ramayana” och delvis
”Mahabha-rata”), dels självständiga efterbildningar. Om
k.-språket handlar ett av språkforskningens
berömdaste verk, W. v. Humboldts ”Über die
Kawi-sprache” (3 bd, 1836—39), vars inledning haft stor
språkvetenskaplig betydelse. C.F.
Kav’iar [el. -a’r] (fra. caviar, enl. somliga urspr.
turkiskt). Äkta k. är rommen av störarter från
Rysslands floder och Kaspiska havet. Den finaste
k. är osaltad och kan bevaras och sändas endast
kyld med is. Den är ljus till färgen. Nedsaltad k.
antager mörk färg och kan konserveras för längre
förvaring. Man skiljer mellan två slag saltad äkta
k.: m a 1 o s s o 1, svagt saltad, grovkornig, och
pressad k., som packas i linnepåsar och
pressas samman. En störart, som förekommer vid
Tysklands nordkust, lämnar Elbekaviar, som
dock i arom ej kan mäta sig med den äkta ryska.
I Skandinavien beredes k. även av rom från andra
fiskarter, särsk. lax, sik och löja. Denna är oftast
— lin —
— 1112 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
