Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaviar - Kavitation - Kavitet - Kavitetsdjur - Kavle(-) - Kavli, Karin, f. Carlson - Kavli, Arne - Kavlås - Kavring (bröd) - Kavring (textilier) - Kavvadias (Kabbadias), Panagiotis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAVVADIAS
starkt kryddad och påminner ej i smaken om äkta
k., som räknas till bordets finaste delikatesser. Wk.
Kavitatio’n, sjöv., det fenomen, som inträder, när
en propeller har stor hastighet, och som består
däri, att omkring propellerbladen ett
vattentomrum bildas, fyllt med luft el. vattenånga, på gr. av
att vattnet ej hinner sluta till bladet vid dess hastiga
rörelse. Bästa sättet att undvika k. har
propellerhastighetens nedbringande visat sig vara, vilket i
sin tur lett till de moderna utväxlingsanordningarna
(mekaniska, hydrauliska el. elektriska) för
snabbgående sjömaskiner, varigenom, trots ett högt
varvantal på maskinen, en relativt liten
periferihastighet hos propellern erhålles. H.A.
Kavite’t (av lat. cava’re, urholka), urholkning,
ihålighet.
Kavitetsdjur, prov. Coelentera’ta, äro de lägst
stående av de flercelliga djuren, med gastrulans
primäraxel bibehållen. Kroppen består i enklaste
fall av två lager, ekto- och entoderm. Oftast
utvecklas dock mellan dessa ett mesenkymartat skikt,
mesogloean, som än är strukturlöst, än innehåller
celler invandrade från det ena el. bägge lagren. En
kroppshåla mellan ekto- och entodermet saknas. Till
k. höra svampdjur, nässeldjur och kammaneter samt
de endoparasitiska Planuloi’dea.
Kavle(-), se Kavel(-).
Kavli, Karin, f. Carlson, skådespelerska
(f. 21/« 1908). K. genomgick 1926—29 Dramatiska
teaterns elevskola. Sin första sceniska uppgift
hade hon på Kungl.
teatern 1927 som Den
grönklädda i ”Per
Gynt”. Efter
ytterligare några roller på
Dramatiska teatern,
Hippolyta i ”En
mid-sommarnattsdröm”, en
sällsynt ståtlig och
imponerande
renässansgestalt, och
Pano-pe i ”Fedra” (Racine),
återgav hon med
lidelsefull kraft och ädelt
stilren utformning
Kassandra i ”Agamem-
non”. Efter att hösten 1929 ha varit knuten till
Hälsingborgs stadsteater bedrev hon teaterstudier
i Berlin, Paris, Wien och Budapest. Engagerad
1932—34 hos Gösta Ekman vid Vasateatern
väckte hon uppmärksamhet bl.a. som Jane
Vi-ding i ”Kanske en diktare”, där hon lade i
dagen en ovanlig förmåga av intim och lågmält
gripande gestaltningskonst. Hösten sistn. år
återinträdde K. vid Dramatiska teatern och spelade
Irma Bonalt i ”En hederlig man” och Maud v.
Degerfelt i ”Ett brott”; i april följ, år
framträdde hon på Konserthusteatern i ”Cenodoxus”
som Egenkärleken, en överlägset genomförd,
färgstark och kraftfylld gestalt ur barockens
allegoriska bildvärld. Senare har hon gästspelat
vid olika stockholmsscener och vid Stadsteatern
i Göteborg. Sedan 1943 leder K. årl. turnéer i
folkparkerna. — K:s repertoar är vittomfattande
och mångsidig. Hon har med framgång dels
format roller ur den moderna komedien, ss.
Antonia i ”Bridgekungen”, Cynthia i ”Kvinnorna”,
Liza i ”Pygmalion”, Ina Kreutz i
”Sånggudinnan” och Emily i ”Kära släkten”, dels löst
uppgifter inom det naturalistiska skådespelet. Ett
mästerstycke var hennes teckning av Fröken
Julie, som hon genomförde med en hänsynslöst
avslöjande psykologi. Andra uppgifter inom den
moderna naturalismens repertoar äro Mac
Wi-lenski i ”Urladdning”, Blanche Dubois i ”Linje
Lusta” och Regina Giddon i ”De små rävarna”.
Även i kostymskådespelet har hon haft stora
framgångar. Om fint utvecklad stilkänsla vittna
sålunda titelrollerna i ”Kameliadamen”,
”Drottning Kristina” (Strindberg), ”Regina von
Em-meritz” och ”Madame Sans-Géne” samt Lady
Macbeth i ”Macbeth”, vilka samtliga tillhöra
hennes bästa gestalter. Redan från början av
sin teaterbana har K. förstått konsten att med
betvingande makt fängsla åskådarnas fantasi och
hålla deras känsla fast i ett grepp, som aldrig
sviktar. Hon spelar med en ofta rent av
fanatisk styrka och upplever sina roller med en inre
lidelse, som vittnar om kraften av hennes
artistiska intuition. Fastän i tekniskt hänseende
ovanligt driven låter hon dock aldrig det
rutinmässiga komma till synes i den färdiga sceniska
framställningen, i vilken det själsliga alltid
framträder som det dominerande elementet. — G. 1935
m. dir. Knut K. (f. 1896). A.L.
Kavli, Arne Texnes, norsk målare (f. 1878),
studerade för bl.a. Kröyer i Köpenhamn och
började måla i en nyromantiskt färgad, starkt lineär
stil (”Jaerlandskap”, 1900). K. har sedan
utvecklats till en impressionistisk ljusmålare, som i
klara färger och fri, lätt dekorativ formgivning
återger sina motiv, gärna hämtade från
badsträndernas eleganta miljö.
Kavlås, gods i Västergötland, se Kaflås.
Kavring (från da., jfr äldre da. kagring, sannolikt
eg.: klump, knöl), syrat bröd av osiktat rågmjöl,
salt, vatten och (till skillnad från vanligt grovbröd)
sirap och olika kryddor. Den kända skånska k.
bakas i avlånga platta formar och skickas från
skånebagerierna ut över hela landet. — I äldre tid
var k. ett bröd som genom dubbelgräddning gjorts
hårdare än vanliga limpbröd och därigenom blivit
mycket hållbart. K. har av gammalt förekommit
i sydligaste och västra Sverige. — I Norge menas
med k. skorpor. — Litt.: Ä. Campbell, ”Äldre
svensk brödkultur” (i ”Svenska landsmål”, 1943
—44). [Wk]Sn.
Kavring, textil., se Rya.
Kavvadias [-vaÖi’-] (Kabbadias),
Panagio-t i s, grekisk arkeolog (1849—1928), generaldir. för
den grekiska fornminnesvården 1885—1910, prof,
vid univ. i Aten 1904—22. K. var en av sin
samtids ledande klassiska arkeologer och grundaren av
den livaktiga arkeologiska forskningen i det
moderna Grekland. Ett stort antal museer i Grekland äro
hans skapelser, i första rummet Nationalmuseet
och Akropolismuseet i Aten. Bland hans
utgräv-ningsarbeten må nämnas friläggandet av Asklepios’
helgedom i Epidauros (1881—1903) och den
berömda undersökningen av Akropolis-klippan i Aten
1885—9°, som bl.a. bragte i dagen de rika fynden
av konstverk från tiden före perserkrigen. K. har
även utg. ett stort antal vetenskapliga arbeten,
huvudsaki. på nygrekiska språket. K.H.
— 1113 —
— 1114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
