Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keill, John - Keiller, släkt - Keil-Möller, Carlo - Keim, August - Keion, Sumiyoshi - Keirincx, Alexander - Keiron - Keiser, Reinhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEILLER
1721), prof, i fysik 1700, i astronomi 1710 vid univ.
i Oxford. K., som var lärjunge till Newton,
framkastade 1708 i ett av sina arbeten en beskyllning
mot Leibniz, att denne lånat idén till
infinitesimal-kalkylen från Newton och framkallade därigenom
en lång och häftig prioritetsstrid rörande
upptäckten av denna kalkyl.
Keiller [kill’-], släkt, stammande urspr. från
Irland, senare överflyttad till Skottland.
Skeppsredaren i Dundee James K. drev trävaruhandel
på Norden, och hans son Alexander K. (1804
—74) överflyttade 1826 till Göteborg, där han
tills, med landsmannen William Gibson
etablerade sig som affärsman. Kompanjonerna anlade
1828 i Göteborg ett mekaniskt hamp- och
linspinneri (Sveriges första i sitt slag), som
sedermera flyttades till den 1832 inköpta egendomen
Jonsered, där ett segelväveri och repslageri
inrättats. Rörelsen vid Jonsered utbyggdes
därefter med en mekanisk verkstad jämte gjuteri.
— Dessutom startade Alexander K., oberoende
av Gibson, 1839 självständig affärsverksamhet
och grundade 1841 en mekanisk verkstad i
Göteborg (på s. sidan av Götaälv). Verkstaden kom
snabbt att inrikta sig på varvsrörelse för
ångfartyg, blev Göteborgs första i denna bransch
och utvidgades 1855 med anläggningar även på
Hisingen, dit den helt överflyttades 1867. —
Alexander K. drev 1842—67 även
grosshandels-rörelse i Göteborg. Hans äldste son,
Alexander K. d.y. (1832—1918), intogs som
bolagsman 1858, varvid firmanamnet blev Alexander K.
& co. Tills, med C. D. Lundström grundade
Alexander K. d.ä. 1845 det första
bomullsspinneriet i Göteborg och anlade 1849 Norrköpings
gasverk. Han inköpte 1858 stora delar av
Ka-veltorps koppargruvor i Västmanlands län jämte
tillhörande smältverk i Örebro, sedermera även
Skisshytte och Rämshyttans bruksegendomar i
Dalarne. Till följd av stora investeringar i dessa
egendomar och under trycket av
lågkonjunkturen efter Krimkriget tvangs Alexander K. d.ä.
att 1867 gå i konkurs. Härvid avvecklades vissa
av hans intressen, medan andra konsoliderades
genom bolagsbildning. Sålunda erhöll
varvsföre-taget 1867 bolagsform under namnet Göteborgs
mekaniska verkstads ab. (se ab. Götaverken),
varvid Alexander K. d.ä:s son James K. (1836
—1918) blev bolagets disponent och verkst.
direktör. Likaledes sattes verksamheten vid
Ka-veltorp på aktier; James K:s bror David K.
(1846—1935) blev efter avslutade studier kemist
där 1868 och 1874 disponent för kopparverket,
från 1894 även för det av honom inköpta
Vede-vågs bruk. Alexander K. d.y. övertog 1867
ledningen av Skisshytte bruk samt av ett antal
mindre zink- och koppargruvor i andra delar av
landet. Han gjorde sig i övrigt bemärkt som
kommunalman i Göteborg och som framstående
seglare. Själv drog sig Alexander K. d.ä. 1868
tillbaka från förvärvslivet. Under sina
verksamma år var han en sällsynt initiativrik, energisk
och skicklig industriledare. — En son till James
K. är industrimännen, numera
kabinettskammar-herren James (Jemmy) K. (f. 26/i2 1867). — Litt.:
G. Bodman, ”Fabriker och industrier i det gamla
Göteborg” (1925). A.Lg.
Keil-Möller, Carl (Carlo) Otto,
skådespelare, regissör, skriftställare (f. 8/i2 1890), fil. kand,
i Uppsala 1914, började sin teaterbana som
skådespelare hos G. Collijn vid Intima teatern 1915.
Under de följ, sex åren vid denna scen utförde
K. roller som Armfelt i ”Gustav III”, Madana
i ”Chitra” och Radzivill i ”Prinsessan och hela
världen”. Efter ett par år hos A. Rank vid
Svenska teatern, Vasa- och Oscarsteatrarna lämnade
K. Stockholm och kom till Stadsteatern i
Hälsingborg. 1927 övergick han till
Lorensbergstea-tern, senare Göteborgs stadsteater, där han under
en följd av år gjorde en mycket värderad insats
som regissör. Förnäm, kultiverad smak och
klarögd uppfattning prägla K:s iscensättningar. I sht
med komedien har han god hand, och hans sinne
för miljöer är skarpt utvecklat. 1939—46 var han
knuten till Dramatiska teatern som
presskommissarie och sceninstruktör. Utan att på något sätt
tränga sig i förgrunden har hans regi alltid en
älskvärd, personlig prägel, som kunnat
konstateras bl.a. i ”Claudia”, ”Lyckliga dagar”, ”Nya
skördar”, ”Guldbröllop” och ”Gudarna le”. — K.
har även framträtt som förf, för scenen;
komedierna ”Dagens hjälte” och ”Den stora skuggan”
(tr. 1943) samt två julpjäser, ”Tomtefar” och
”Julnatten”, ha med framgång uppförts i både
Stockholm och landsorten. Dessutom har han
skrivit samt bearbetat ett flertal filmer, och sitt
intresse för denna konstart har han vidare visat
som mångårig filmrecensent i ”Göteborgs
handels- och sjöfarts-tidn.” och ”Morgontidn.”. A.L.
Keim [kaim], August Justus Alexander, tysk
militär (1845—1926), officer vid inf. 1865,
generalmajor och avsked 1898, generallöjtnant 1916. 1906
—08 var han ordf, i Deutscher Flottenverein och
1911—13 i Deutscher Wehrverein samt tjänstgjorde
1914—18 som militärguvernör i Limburg. K. var
en flitig militärförf. och har bl.a. utg. ”Die Schlacht
von Wörth” (1891), ”Taktik der Infanterie und das
Gefecht der verbundenen Waffen” (1897—99) och
”Erlebtes und Erstrebtes” (1925).
Keion, Sumiyoshi, enl. uppgift japansk
målare från 1200-talet. Intet bestämt är känt om
honom, och det är ovisst, om han existerat, men
honom brukar tillskrivas ett av den östasiatiska
konstens mest betydande verk, Heiji
Monoga-tari*. Traditionen kan emellertid följas bakåt
endast till o. 1650; den dyker upp, när den nya
Sumiyoshi-familjen söker en stamfader. Andra
K. tillskrivna arbeten kunna icke vara utförda
av mästaren till Heiji-rullarna. Förmodligen måste
frågan om konstnärens existens förbli olöst. S.A.
Keirincx [kéi’riijks], Alexander, flamländsk
landskapsmålare (1600—52), var verksam i
Ant-werpen, Amsterdam och Utrecht, målade vanl.
skogslandskap med kraftigt lövverk i dunkel
färgskala.
Keiron [kéi’-], grek, myt., se Chiron.
Keiser [kai’zar], R e i n h a r d, tysk tonsättare
(1674—1739), genial företrädare för tidig inhemsk
tysk opera, verksam framför allt i Hamburg, vars
1678 grundade opera han fr.o.m. 1694 försåg med
över 100 verk, bl.a. ”Octavia” (1705). K. använde
i sina operor en rik formskatt och har i fråga om
flödande inspiration och rik begåvning jämförts
med Mozart, fast en orolig natur hindrade honom
— 1131 —
— 1132 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
