Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keiser, Reinhard - Keishoki - Keissler, Karl von - Keitel, Wilhelm - Keitele - Keith, 1. George - Keith, 2. James - Keith, Sir Arthur (anatom) - Keith, Arthur (indolog) - Keiäpple - Keiöarna el. Ewaböarna - Kejsarboa - Kejsarboll - Kejsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEJSARE
att nå den högsta fulländningen. K., som även
skrivit kyrkomusik, vistades tidvis i Köpenhamn
och gjorde en betydande insats även i dess
musikliv. S.W.
Keishoki [-Jå’ki], japansk målare (verksam
under 1500-talets förra hälft). K. var elev till
Geiami men följde icke dennes av Mu Ch’i
influerade, mjuka stil utan anslöt sig till N.
Sung-skolan, sådan den utbildats av Sesshu och andra.
Han har en mycket kraftfull tuschstil, som kan
bli mer sträv och torr och mer dekorativ än
som var vanligt inom det zen-buddistiska
medi-tativa stämningsmåleriet.
Keissler [kaVslar], Karl, Ritter von K.,
österrikisk botanist (f. 1872), fil. dr i Wien 1895,
dir. för botaniska avd. vid naturhistoriska museet
där 1923. K. har särsk. undersökt svampar och
lavar, utg. ”Die Flechtenparasiten” (i L.
Raben-horst, ”Kryptogamen-Flora von Deutschland,
ös-terreich und der Schweiz”, 2 Aufl., 8, 1930) samt
red. 1925—37 ”Annalen des Naturhistorischen
Museums in Wien” och 1923—33 det av museet
sedan 1894 utgivna exsickatverket ”Kryptogamae
exsiccatae”. A.Hr.
Keitel [käi’tal], Wilhelm, tysk militär (1882
—1946), officer vid art. 1902, överste 1931,
generalmajor 1934, general av art. 1937 och
generalfältmarskalk 1940. K.
var chef för
krigsmaktens överkommando från 1938 till 2:a
världskrigets slut. Då
överkommandot var
den stab, genom
vilken försvarsgrenarnas
verksamhet
samordnades, kom K. att
nominellt leda
utarbetandet av planerna för de
tyska operationerna
mot Tjeckoslovakien
1938—39, mot Po-
len 1939 och i övrigt
för den tyska krigföringen under hela kriget. K.
var som fältherre obetydlig, ett vanligt kritiklöst
redskap för Hitlers planer, och tog inga andra
initiativ än dem, som gällde att förbereda
åtgärder och planer, vilka kunde väntas tilltala Hitler.
Utan att persoriligen vara grym el. lågsinnad
opponerade han ej mot Hitlers mot folkrätt och
humanitet stridande order utan gav dem sin
signatur. K. undertecknade
vapenstilleståndsför-draget med Frankrike 1940 och den tyska
kapitulationen i Berlin 1945. Han arresterades i maj
s.å. som krigsförbrytare, anklagad för planerande
av anfallskrig, brott mot humaniteten m.m.,
dömdes i okt. 1946 till döden och avrättades. S.E.B.;B.
Keitele [kä’-], sjö i n. Tavastland, Finland, 526
km2, 99 m ö.h., största djup 64 m, utfaller i s.
riktning i Päijänne sjö. K. står sedan 1927 i
kanalförbindelse med sjöarna Konnevesi och lisvesi.
Keith [kib]. 1) George K., lordmarskalk av
Skottland (1693—1778), deltog under Marlborough
i spanska tronföljdskriget men måste som ivrig
jakobit efter upproret 1715 gå i landsflykt och hans
egendomar indrogos till kronan. 1747 följde K.
brodern James till Preussen, blev intim vän med
Fredrik II och användes av honom i åtskilliga,
särsk. diplomatiska värv. Fredrik utverkade
också, att K. benådades och återfick sina gods, men
efter ett par års vistelse i Skottland återvände K.
1763 till Preussen. P.S.
2) Francis Edward James K., den föreg:s
bror, krigare (1696—1758), gick liksom brodern i
landsflykt på gr. av sitt deltagande i resningen
1715 och trädde 1728 i rysk tjänst. Här utmärkte
han sig i flera fälttåg och fick namn som en av de
bästa ryska generalerna. Som styresman i det av
ryssarna besatta Finland 1742—43 förvärvade sig
K. i hög grad befolkningens sympatier. Han förde
därpå befälet över de till Sverige överförda ryska
trupperna. 1747 gick K. som fältmarskalk i
preussisk tjänst och blev liksom brodern en av Fredrik
II:s närmaste vänner. Under sjuåriga krigets
första år visade K. stor duglighet men stupade vid
Hochkirch. — K:s verksamhet i Finland
behandlas i Z. Topelius’ ”Hertiginnan av Finland”. P.S.
Keith [kij)], Sir Arthur, engelsk anatom (f.
1866), en av Englands mest framstående
antropologer. K. blev prof, vid Royal College of
Sur-geons 1908 och president vid Royal
Anthropolo-gical Inst. 1913. K. har mest bearbetat
förhistoriskt skelettmaterial.
Keith [kib], Arthur Berriedale, engelsk
in-dolog (f. 1879), 1914 prof, i Edinburgh efter att
förut ha verkat inom den indiska
kolonialförvaltningen, varunder han förvärvade en auktoritativ
kännedom om spec. det indiska rättsväsendet. K.
har därjämte i ett flertal större arbeten
dokumenterat sig som en av de yppersta kännarna av
Indiens andliga kultur.
Keiäpple [kéi’-], frukten hos Dor^alis caffra.
Keiöarna el. E w a b ö a r n a, se Kaiöarna.
Kejsarboa, art av underfam. boaormar*.
Kejsarboll, variant av hövdingboll*, där
bollfångarna numreras och bollen skall passera alla
fångarna i nummerföljd, innan den får kastas till
”kejsaren”. Vaktarna, som här kallas löpare, äro
blott 2 å 3 och måste därför hålla sig mera
rörliga än vid hövdingboll.
Kejsare, beteckning för det romerska rikets
styresmän fr.o.m. Augustus, för innehavarna av den
högsta monarkiska värdigheten och av en
monar-kisk värdighet, som principiellt vilar på
folksuveränitetens grund. Beteckningen härstammar från
den romerske statsmannen Caesars namn. Denne
var den förste romare, som intog en
stadigvarande maktställning som det romerska rikets
styresman och därmed bröt med det gamla
republikanska styrelseskicket. Han stödde sig på det
demokratiska partiet, hans ställning vilade på
revolutionär grund, och hans makt kunde anses
uppkommen genom delegation av folket. Octavianus,
Caesars adoptivson, antog namnet Caesar, lyckades
efter adoptivfaderns mord vinna makten i Rom
och gav åt det romerska kejsardömet
fast form. Det anknöts till det gamla
republikanska samfundsskicket. Octavianus blev senatens
främste (princeps*), och han lät sig beklädas med
de viktigaste republikanska ämbetena och
värdigheterna. Som imperator* var han överste
krigsherre. Något nytt ämbete skapades icke, och
Octavianus och hans efterträdare av det julisk-clau-
— 1133 —
— 1134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
