Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsar Frans Josefs fjord - Kejsargrönt, schweinfurtgrönt, mineralgrönt, patentgrönt - Kejsarhummer, havskräfta - Kejsarkanalen (Aragonien) - Kejsarkanalen (Kina) - Kejsarkrona - Kejsarkult - Kejsar Nicolai II:s land - Kejsarorm - Kejsarpingvin - Kejsarprinsen - Kejsarrätt - Kejsarsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEJSARSNITT
Kejsar Frans Josefs fjord, se Kejser Franz
Jo-sephs Fjord.
Kejsargrönt, schweinfurtgrönt, m in
e-r algrön t, patentgrönt, ett vackert grönt
dubbelsalt av koppararsenit och kopparacetat med
eller utan tillsats av fyllnadsämnen. Användes
förr som målarfärg men är numera förbjudet på
gr. av sin giftighet. Användes för besprutning av
träd och buskar.
Kejsarhummer, havskräfta, Neph’rops
nor-vPgicus, art av ordn. tiofotade kräftdjur med smala,
i tvärsnitt fyrkantiga klor och stora, njurformade
ögon. K. förekommer från Island och Nordkap
till Marocko och går in i Medelhavet samt
Skagerack och Kattegatt. Den föredrager mjuk botten
och djup från 30 till över 700 m. Larverna likna
hummerlarver men äro större och ha långa taggar
på stjärtens ryggsida. Hannarna nå en längd av
24, honorna nära 20 cm. Honorna bli könsmogna
vid 8—10 cm längd. K. fiskas med trål. N.Rn.
Kejsarkanalen, spa. Canal Imperial, en c:a 90 km
lång kanal i Aragonien längs h. stranden av Ebro
mellan Zaragoza och Tudela, anlagd av Karl V;
är huvudsaki. en bevattningsanläggning.
Kejsarkanalen, kin. Yün-ho, Kinas längsta kanal
och ett av världens märkligaste ingenjörsarbeten,
går från Hangchou över Yang-tsi-kiang och
Huang-ho till Tientsin i n. Kina med en
sammanlagd sträcka av 1,450 km och därmed
förbindande ö. Kinas alluvialslätter med varandra.
Mellanpartiet, sträckan från Yang-tsi-kiang (vid
Chen-kiang) till Huang-ho, fullbordades redan
486 f.Kr. och utsträcktes mot s. till Hangchou
615—618 e.Kr. N. delen färdigbyggdes först 1282
—92 av Khubilai kan. Senare utökades K.
ytterligare och nådde fram till Tung-kou och Peking.
Underhållet av K. har länge försummats, med
resultat att kanalen slammats igen och nu blott
har lokal betydelse. Trafiken mellan n. Kina och
Yang-tsi-kiang-området försiggår ant. medelst
kustfart el. järnväg. V.Hn.
Kejsarkrona, bot., 1) art av släktet Fritilla’ria*;
2) art av liljesläktet*.
Kejsarkult, gudomlig dyrkan, ägnad det
forntida Roms kejsare el. andra medl. av
kejsarhu-set. Dessa plägade med få undantag efter sin
död förklaras för gudar och upptas i den
romerska statskulten (jfr Apoteos). Dyrkan av
levande kejsare, urspr. i förening med gudinnan
Roma, förekom redan från Augustus’ tid i rikets
provinser, tidigast i de ö., där härskardyrkan av
gammalt var inhemsk. I Italien, särsk. under den
äldre kejsartiden (liksom officiellt nästan till
hedendomens slut), gällde kulten den levande
kejsarens genius*, som sällades till de 2 lares
com-pitales (se Larer) och vid edgång åkallades
jämsides med de apoteoserade kejsarna. K., det
romerska världsrikets enda egentliga statsreligion,
uttrycket för dess politiska enhet och lojalitetens
religiösa formel, var en stötesten för de kristna,
som genom sin vägran att offra inför
kejsar-bilderna ådrogo sig misstankar och förföljelser
som högförrädare. — Litt.: J. M. Sundén,
”Härskardyrkan under den romerska kejsartiden”
(1923)- H.Sj.
Kejsar Nicolai II :s land, ögrupp n. om Sibirien,
se Nordlandet.
Kejsarhummer.
Kejsarorm, art av underfam. boaormar*.
Kejsarpingvin, art av ordn. pingviner*.
Kejsarprinsen, se Napoleon IV.
Kejsarrätt, förr, särsk. i Tyskland och Norden,
benämning på dels kejsar Justinianus’ lagsamling
(se Corpus juris civilis), dels medeltida tysk
riks-lagstiftning, dels vissa tyska medeltida rättsböcker,
bl.a. en variant av Schwabenspiegel (”Das
Keyser-recht”, utg. av H. E. Endemann 1846).
Kejsarsnitt (mlat. sectio caesare’a; enl. en
tradition syftar benämningen på Julius Caesar, vid vars
födelse operationen skall ha använts; annars
direkt av det romerska mansnamnet Caesar, som
antas urspr. ha getts åt ur moderlivet ”utskurna”
gossar och hänga samman med lat. caèsus, skuren),
gastrohysterotomi, förlossningsoperation,
bestående i ett snitt genom bukväggen och
livmodern för att på denna väg uttaga fostret.
Myten låter läkekonstens gud Asklepios komma
till världen genom ett k., som Apollon själv
utförde på Koronis. Caesar skall ha fötts på detta
sätt, och enl. folkfantasien skall en gång Antikrist
göra sitt inträde i livet på samma sätt. I antiken
påbjöds k. eljest endast, då modern dött före el.
under förlossningen. Fr.o.m. medeltiden blev k.
vanligare men brukades likväl endast i förtvivlade
fall, då bäckenförträngning absolut hindrade
fost-rets passage. Operationen ledde då nästan alltid
till moderns död. Numera har k. tack vare
asepti-ken fått en hög grad av trygghet och dess
användning därför utsträckts till många andra
förlossningskomplikationer, med det resultat att
operationen numera är lika vanlig, som den förut var
sällsynt och fruktad. Detta har påverkat hela
förlossningskonsten och bidragit att giva den en mera
kirurgisk riktning, till ökad trygghet för både mor
och barn, men i våra dagar kanske stundom driven
för långt. Det första k. i Sverige med lycklig
utgång utfördes av M. J. Salin 1885. — En helt ny
väg för k. har inslagits av A. Dührssen, som
föreslagit att från slidan öppna och tömma livmodern,
v a g i n a 11 k. Även denna operation har i våra
dagar fått stor betydelse, om det gäller att under
förlossningen hastigt tömma livmodern, innan denna
ännu öppnat sig, och det vanliga k. av någon
anledning icke kan användas. Det vaginala k. är
emellertid betydligt svårare på gr. av det trånga
utrymmet, risken att skada urinblåsan o.s.v. och
fordrar därför stor erfarenhet och teknisk
skicklighet. L.;E.E-M.
— 1137 —
— 1138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
