Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keller, Gottfried - von Keller, Albert - Keller, Adolf - Keller, Paul - Keller, Boris Alexandrovitj - Keller, Helen - Keller, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELLER
des av den stort anlagda självbiografiska
bildningsromanen ”Der grüne Heinrich” (1854—55).
I sin omarbetade form (1878—80; sv. övers. ”Gröne
Henrik”, 1917—18) tillhör denna roman den
yppersta episka prosa, som skrivits på tyska.
Egentlig uppmärksamhet väckte K. först med
hembygds-novellerna ”Die Leute von Seldwyla” (1856). Som
ett erkännande av K:s litterära förtjänster kallade
Zürich honom 1861 till förste statsskrivare, en
syssla, som han skötte till 1876. Under sin
krävande tjänst medhann han omarbetningen av sin
ungdomsroman och de djupsinniga ”Sieben
Legenden” (1872; sv. övers. 1898) samt en utökad
uppl. av ”Die Leute von Seldwyla” (1874; sv. övers.
1913). Schweizisk samtid och historia inspirerade
”Züricher Novellen” (1878). Om fullt bevarad
vitalitet vittna ramberättelserna ”Das Sinngedicht”
(1882; sv. övers. 1919), medan den långspunna
didaktiska romanen ”Martin Salander” (1886; sv.
övers. 1927) förråder vissa ålderdomssymtom. Sin
lyrik samlade K. i ”Gesammelte Gedichte” (1883;
ett urval i sv. övers, i Bonniers
”Världslitteraturen”, 43). Postumt utkommo ”Frühlyrik” (1909)
och ”Frühe Gedichte” (1927). Hans ”Gesammelte
Werke” utkommo i 10 bd 1891, ”Nachgelassene
Schriften und Dichtungen” 1893. En kritisk uppl.
började utgivas av J. Fränkel 1926. — Litt.: J.
Baechtold, ”G. K:s Leben, seine Briefe und
Tage-bücher” (3 bd, 1893—96, ny uppl. av E. Ermatinger
1915—16); O. Brahm, ”G. K.” (1883); F.
Balden-sperger, ”G. K.” (1899); A. Köster, ”G. K.” (1900);
Ricarda Huch, ”G. K.” (1904); Ph. Witkop, "G.
K. als Lyriker” (1911); I’. Beyel, ”Zum Stil des
Grünen Heinrich” (1914); K. Spitteler, ”G. K.”
(1920); M. Maync, ”G. K.” (1923); P. Schaffner,
”G. K. als Maler” (s.å.); Th. Roffler, ”K.” (1931);
F. Buri, ”G. K:s Glaube” (1944); H.
Boeschen-stein, ”G. K.” (1948). På svenska finnas
uppsatser om K. i F. Böök, ”Essayer och kritiker”
(1915, 1919). A.Bd.
von Keller, Albert, schwezisk målare (1844
—1920), utbildad och bosatt i München, målade
genrescener från eleganta hem och fr.o.m.
1880-talets mitt även mystiska ämnen som ”Jairi dotter”,
”Sömngångerskan” o.d., dessa senare i starkt
dekorativt maner.
Keller, Adolf, tysk teolog (f. 1872), verksam
inom de kyrkliga enhetssträvandena, direktor för
det på svenskt initiativ vid ekumeniska mötet i
Stockholm 1925 grundade Socialvetenskapliga
institutet i Genève 1933—37, prof, i Zürich och
Genève 1945.
Keller, Paul, tysk författare (1873—1932),
hämtade från sin schlesiska hembygd ämnet
till flertalet av sina många populära romaner,
bland vilka märkas ”Waldwinter” (1902; sv. övers.
1924), ”Die Heimat” (1904; sv. övers. 1924), ”Sohn
der Hagar” (1907), ”Ferien vom Ich” (1915; sv.
övers. 1925), ”Hubertus” (1918; sv. övers. 1923). —
Litt.: G. W. Eberlein, ”P. K.” (1922).
Keller [keTir], Boris Alexandrovitj,
rysk botanist (f. 1874), prof, vid lantbrukshögsk.
i Voronezj 1913, prof, och dir. vid
vetenskaps-akad:s botaniska inst. och trädgård i Leningrad
1931 och, i samband med inst:s flyttning, i Moskva
från 1936. K. har gjort resor till Sovjetunionens
skilda stäpp- och ökenområden, åtnjuter
internationellt anseende som utforskare av deras
vege-tationstyper och har gjort praktiskt värdefulla
studier över lantbruksväxter. Han har behandlat
svartjordsstäppen i ”Iz oblasti
tjernozemno-kovyl’-nych stepej” (1903), utg. ”Die Methoden zur
Er-forschung der ökologie der Steppen- und
Wüsten-pflanzen” (i ”Handbuch der biologischen
Arbeits-methoden”, 11:6, 1932) samt ”Osnovy evoljucii
rastenii” (1948), om växternas evolution. K. har
1933—37 red. tidskr. ”Sovjetskaja botanika”
(tills, med B. A. Savitj) samt förestått
anläggandet av den nya botaniska trädgården i Moskva.
— Litt.: V. N. Sukatjev, N. V. Turbin & K.
Rjabov, ”B. A. K.” (1946). Ä.Hr.
Keller [kelFa], Helen Adams, dövstum och
blind amerikansk författarinna (f. 1880). K.
förlorade 1 V2 år gammal genom en sjukdom både
syn och hörsel men fick vid 7 års ålder i Anne
M. Sullivan en lärarinna, som lyckades lära
henne läsa och skriva och småningom även i någon
mån tala. K. visade, sedan hon övervunnit de
första svårigheterna, en utpräglad håg för
studier och har vid Harvard Univ. avlagt flera
examina. Språkbegåvad och intresserad av allmänna
och politiska frågor har hon förf, böcker, som
spritts över hela världen, ss. ”The story of my
life” (1903; sv. övers. 1904), ”The world I live
in” (1908; sv. övers, s.å.), ”My religion” (1929;
sv. övers, s.å.), där hon tagit intryck av
Swe-denborg, ”Midstream: my later life” (s.å.) och
”H. K:s journal” (1938). [E.Gp]E.
Keller, Alfred, tysk militär (f. 1882), överste
— 1141 —
— 1142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
