Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keller, Alfred - Kellermann, 1. François Christophe (de Valmy) - Kellermann, 2. François Étienne - Kellermann, Bernhard - Kellgren, 1. Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELLERMANN
1935, generalmajor 1936, generalöverste 1940.
K. började sin militära bana i armén men
erhöll 1913 flygutbildning och tjänstgjorde under
1 :a världskriget vid flygvapnet, bl.a. som chef
för 1 :a bombeskadern. Efter kriget tjänstgjorde
K. i chefsställning vid olika civila flygbolag.
Han blev 1934 chef för en flygskola i
Braun-schweig, återinträdde 1935 vid flygvapnet som
eskaderchef och blev 1936 befälhavare för i:a
flygområdet. Från 1938 till 2:a världskrigets utbrott
var K. chef för flygstridskrafterna i Ostpreussen
och deltog i striderna i Polen. 1940 blev han
chef för en flygfördelning på västfronten och
hösten s.å. chef för i:a luftflottan, vilken vid
tysk-ryska krigsutbrottet 1941 insattes på
östfronten för samverkan med n. armégruppen. 1943
erhöll K. bl.a. på gr. av sin höga ålder en mera
tillbakadragen befälspost som chef för
nationalsocialistiska flygkåren, ett rent paradförband. Hm.
Kellermann [kälärmann’]. 1) Fr an q ois
Christophe K., från 1808 hertig de V a 1 m y,
fransk militär (1735—1820), var av tysk börd men
inträdde tidigt i franska armén och var vid
revolutionens utbrott generalmajor. 1792
generallöjtnant bidrog K. väsentligt till den viktiga
framgången vid Valmy s.å. Han utnämndes av
Napoleon till senator, marskalk och hertig. 1814 slöt
sig K. till bourbonerna och blev pär av
Frankrike.
2) F r a n q o i s Étienne K., den föreg:s son,
militär (1770—1835), kom i krigstjänst redan före
revolutionen, utmärkte sig under Bonapartes första
italienska fälttåg och blev 1796 generalmajor. Vid
Marengo bidrog K. väsentligen till segern och blev
generallöjtnant. Även i de följ, fälttågen visade
sig K. som en av de allra dugligaste franska
kav.-generalerna och utmärkte sig bl.a. vid Austerlitz,
i Portugal och Spanien och i fälttågen 1813—15.
KelFermann, Bernhard, tysk författare
(f. 1879). K. debuterade 1904 med romanen
”Yester und Li” och utgav i fortsättningen en
rad impressionistiska, stämningsmålande
romaner, bl.a. ”Das Meer” (1910; sv. övers. 1915). I
”Der Tunnel” (1913; sv. övers. 1914), som blev
en världssuccé, slog K. in på en ny linje, tog
upp teknisk-sociala problem och laborerade med
massverkningar. Under 1 :a världskriget var K.
krigskorrespondent (”Der Krieg im Westen”,
1915; sv. övers, s.å., ”Der Krieg im
Argonner-wald”, 1916). Den tyska revolutionen gav stoff
för ”Der 9. November” (1920; ny uppl. 1946).
K., som 1910 utg. reseboken ”Ein Spaziergang in
Japan”, gjorde efter i:a världskriget vidsträckta
resor i Asien (”Auf Persiens Karawanenstrassen”,
1928; sv. övers. 1929, ”Meine Reisen in Asien”,
1940). Han har fortsatt sitt romanförfättarskap
bl.a. med ”Die Brüder Schellenberg” (1925), ”Die
Stadt Anatol” (1932; sv. övers. ”Anatol”, 1933),
”Das blaue Band” (1938) och ”Georg Wendlandts
Umkehr” (1940). E.
Kellgren. 1) Johan Henrik K., skald och
publicist (V12 1751—2% 1795). K. föddes i Floby i
Västergötland, där hans fader, av bondesläkt, var
prost. Efter studier hemma kom K. 1762 till Skara
gymnasium och blev 1768 student i Åbo, där
fadern studerat. Informator 1770—71 blev K. i juli
1772 mag., varefter han åter var huslärare i skilda
o
Gipsmedaljong av J. T. Sergel.
adelsfamiljer i s.ö. Finland 1772—76. 1774 blev
han docent i latinsk vitterhet på en avh., författad
på uppslag av H. G. Porthan, som gjort K. bekant
med de nya strömningarna i den samtida utländska
litteraturen, särsk. intresset för Bibelns poesi och
Ossians sånger. Invald 1773 i sällskapet Aurora
tryckte K. en rad poem i dess organ Ӂbo
tidningar”. Vid sidan av intryck från förromantiken,
Ossian, Young, Gessner, märkes en växande
påverkan från fransk och engelsk upplysning. K:s
diktning denna tid, till stor del övers, och
efter-bildningar, var satirisk och erotisk i fransk anda.
Hans världsåskådning är utbildad: han har
upptagit upplysningens pessimism, religiösa skepsis och
libertinism. K:s traktan stod till Stockholm, det
litterära livets centrum. På nyåret 1777 for K. till
huvudstaden och blev mot slutet av året
informator hos general Meijerfeldt, där han stannade till
1780, varefter han levde som fri litteratör. K. kom
hastigt med i skilda kretsar i huvudstaden, 1777
blev han medl. av Utile Dulci*, där han nådde
högsta graden; han knöt förbindelser inom
teatervärlden, kom i borgerlig miljö, blev mottagen vid
hovet, där han från 1778 flera år framåt verkade
som Gustav IH:s dramatiske medarbetare,
versifierade konungens prosautkast till operan ”Aeneas
i Karthago” (1781) samt dramerna ”Gustaf Wasa”
(1782—83), ”Drottning Christina” (1784), ”Gustaf
Adolph och Ebba Brahe” (1786—87). 1780 blev K.
kungl. bibliotekarie, 1785 kungl. handsekreterare
och teatercensor. K. var ej dramatiker. Han når
högst i de lyriska partierna; särsk. känd är arian
”Ädla skuggor, vördade fäder” ur ”Gustaf Wasa”.
Kommen till Stockholm gjorde sig K. bekant
som poet genom en rad dikter, publicerade i Gjör-
— 1143 —
— 1144 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
