Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren, Herman - Kellner, David - Kellner, Oskar - Kellogg, Frank - Kellogg, Winthrop - Kellogpakten el. Parispakten - Kells-Nöbbelöv - Kellstorp - Kelly, Sir David - Keloid - Kelotomi - Kelp - Kelsen, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELLGREN
Kellgren, Abraham Herman August,
finländsk orientalist (1822—56), efter studier vid
in-och utländska univ. doc. i sanskrit och jämförande
språkforskning vid Helsingfors univ. 1849, prof, i
österländska språk 1854. K. hyste starkt intresse
för den nyare finsk-språkiga litteraturen och var
Finska litteratursällskapets sekr. 1845—46. —
Litt.: Monogr. av G. Castrén (1945).
Kellner, David, tysk-svensk tonsättare och
musikteoretiker (o. 1670—1748), från 1711
verksam i Stockholm som klockspelare och
organist. Bland K:s arbeten märkes främst en
generalbaslära (1732; sv. övers. ”Trogen underrättelse
uti generalbasen”, 1739). Den behandlar mycket
elementärt tonsatsens grunder men har, under
långa tider den enda musikläroboken på svenska,
varit av betydelse för det svenska
musikbildnings-väsendet. K. utgav även (1747) en intressant saml.
danser för luta i fransk lut-tabulatur. S.W.
Kellner, Oskar, tysk agrikulturkemist och
fysiolog (1851—1911), dr phil. i Leipzig 1874,
prof, vid univ. i Tokyo 1880—92, prof, vid
och chef för försöksstationen i Möckern 1893—
1911. K. var en av grundläggarna av den moderna
utfodringsläran (se Foderenhet) och en
framstående läroboksförf. Hans stora handbok ”Die
Er-nährung der landwirtschaftlichen Nutztiere” (1905;
talrika senare uppl.) blev epokgörande och
användes som lärobok även i Sverige.
Kellogg [-ag], Frank Billings, amerikansk
politiker (1856—1937), efter 1877 advokat i
Minnesota, republikansk
unionssenator 1917—
23, sändebud i London
1924—25, utrikesmi-
nister under Coolidge
1925—29. Som sådan
var K. verksam att
utbygga Briands plan
på en
överenskommelse mot krig och
kan därför betraktas
som den egentlige
upphovsmannen till den
pakt, som efter honom
oftast kallas
Kellogg-pakten*. 1930 erhöll
K. Nobels fredspris för 1929. — Litt.: Biogr. av
D. Bryn-Jones (1937)- B.
Kellogg [-ag], W i n t h r o p Niles,
amerikansk psykolog (f. 1898), phil. dr vid Columbia
Univ. 1929, associate prof, vid Indiana Univ. 1930,
ord. prof, där sedan 1937. K., som sysslat med
bl.a. psykofysik, experimentell psykologi och
psykiska mätningar, har utg. bl.a. ”An experimental
comparison of psychophysical methods” (1929),
”An experimental evaluation of equality judgements
in psychophysics” (1930) och ”The ape and the
child” (1933; tills, med hustrun Luella K.).
Kelloggpakten el. P a r i s p a k t e n, vanlig
benämning på ett i Paris 27/s 1928 ingånget
”Internationellt fördrag rörande fördömande av
krig”. Den ursprungliga tanken var att
åstadkomma en överenskommelse mellan USA och
Frankrike om förbud att tillgripa krig vid
konflikter mellan dessa båda stater, men planen
utvidgades sedermera huvudsaki. tack vars USA:s
dåv. utrikesminister F. B. Kellogg, som i dec.
1927 framlade ett förslag till en mer allmän
traktat med möjlighet för anslutning även från
andra stater. Traktaten, som undertecknades i
Paris av representanter för Belgien, Frankrike,
Italien, Japan, Polen, Storbritannien med
do-minierna, Tjeckoslovakien, Tyskland och USA,
trädde i kraft, när samtliga signatärmakter
deponerat sina ratifikationer i Washington, vilket
skedde först i juli 1929. I densamma förklarade
de anslutna makterna, att de ”fördöma
anlitandet av krig för avgörande av internationella
tvister” och att konflikter dem emellan måtte lösas
endast genom fredliga medel. Ett stort antal stater
anmälde sedermera sin anslutning. Om pakten sade
dess upphovsman, att den åtm. skulle försvåra krig.
1930-talets utveckling visade, att även detta
moderata uttryck var för optimistiskt. [S.GmJB.
Kells-Nöbbelöv, socken i Malmöhus län, se
Källs-Nöbbelöv.
Kellstorp, socken i Malmöhus län, se Källstorp.
Kelly [kell’i], Sir David Victor, brittisk
diplomat (f. 1891), inträdde i diplomattjänst 1919,
var minister i Egypten 1937—38, tjänstgjorde i
utrikesministeriet 1938—39, minister i Schweiz
1939—42, ambassadör i Argentina 1942—46, i
Turkiet 1946—49 och i Moskva fr.o.m. sistn. år.
Keloi’d, en art fibrom, som huvudsaki. utbildas
i anslutning till hudärr och kan nå betydande
storlek och utbredning. K. uppträda oftare hos färgade
raser. Vissa negerstammar söka genom retmedel i
med avsikt lagda hudsnitt framkalla keloidbildning
och på så sätt erhålla en slags ”tatuering”.
Kelotomi’, med., bråckoperation (se Bråck).
Kelp, aska efter förbränning av havsväxter. K.
var förr ett viktigt utgångsmaterial för
sodaframställning men har numera huvudsaki. betydelse på
gr. av sin rika jodhalt.
Kelsen [käl’zan], Hans, österrikisk rättslärd
(f. 1881), juris prof, i Wien 1911—29, i Köln 1929
—33, vid Institut des études internationales i
Genève 1933-—40, prof, i political Science vid
Ber-keley-univ. i Kalifornien sedan 1943. K.
utarbetade förslaget till den österrikiska författningen
av 1920 och har utg. ”Zeitschrift für öffentliches
Recht”. K:s främsta skrifter äro ”Hauptprobleme
der Staatsrechtslehre” (1911, 2 Aufl. 1923), ”Das
Problem der Souveränität und die Theorie des
Völkerrechts” (1920, 2 Aufl. 1928), ”Vom Wesen
und Wert der Demokratie” (1920, 2 Aufl. 1929),
”Der soziologische und der juristische
Staatsbe-griff” (1922, 2 Aufl. 1928), ”österreichisches
Staatsrecht” (1923), ”Allgemeine Staatslehre”
(1925; eng. version ”General theory of law and
State”, 1946), ”Reine Rechtslehre” (1934),
”So-ciety and nature” (1943) och ”Peace through
law” (1944). Sin största vetenskapliga insats har
K. gjort genom sin allmänna statslära.
Utmärkande för denna är i första hand dess normativa
inställning. Stat och rätt ha för K. blivit
identiska begrepp. Om han talar om Staten som en
med den enskilda människan jämförlig
personlighet, så är det endast ett metaforiskt uttryck
för rättssystemets enhetlighet. Statsviljan har hos
honom förlorat varje psykologisk karaktär, i det
att den endast kommer till uttryck i de som
hypotetiska omdömen — t.ex. om någon stjäl, så blir
— 1147 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
