Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kelvineffekt, thomsoneffekt - Kelvinskalan - Kem, Kemj - ab. Kema - Kemal, Namik - Kemal pascha - Kembels skofabriks ab. - Kemble, 1. Sarah - Kemble, 2. John - Kemble, 3. Charles - Kemble, 4. John Mitchell - Kemble, 5. Fanny - Kembs - Kemeri - Kemerovo - Kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värmeabsorption rum, säges k. vara negativ (se
Termoelektricitet).
Re.
Kel’vinskalan, absoluta temperaturskalan (se
Temperatur).
Kem, Kemj. 1) Flod i Karelen, RSFSR,
avlopp för Kunto o.a. sjöar nära finska gränsen,
mynnar i Vita havet; längd 384 km.
2) Stad i Karelen, vid Murmanskbanan och
K. 1) ej långt från Vita havet; 10,500 inv. (1935).
K. har stora sågverk och handel med trä, fisk
och hudar.
ab. Kema [c-], Stockholm, grundat 1929,
driver kemisk-teknisk fabrikation genom Barnängens
tekniska fabrikers ab., ab. Lars Montén, ab.
Sterisol, Fruit Products ab., Fabriken Tomten Alex.
Lagerman j:r ab., ab. Eneroth & co. och ab.
Vinägron. — Aktiekapital 5,5 mkr; sammanlagt
antal industriarb. vid anslutna företag 230.
Kemal [ke’-], Namik, turkisk författare (1840
—88). K. kom tidigt i beröring med Schinasi*,
och då denne 1864 flydde till Paris, blev K. red.
för hans tidn. och deltog som sådan i den
ungturkiska rörelsen. 1866 fick även K. av politiska skäl
fly till London. Här utgav han tidn. ”Muhbir”
och senare i Paris ”Hürriyet” (”Friheten”). Efter
sin hemkomst blev K. den turkiska patriotismens
ledare, nygrundare av den turkiska litteraturen
och grundare av det moderna turkiska
prosaspråket. Genom den fosterländska tendensen i dramat
”Vatan” (1872; ”Fosterlandet”) ådrog sig K.
fängelsestraff men skrev under tiden ett nytt drama
”Akif bey” (1874); de höra båda till det bästa av
modern turkisk litteratur. K. arbetade för
politiska reformer, i sht som utg. av tidn. ”Ibret”
(”Varningen”), en verksamhet, som inbringade
honom fängelse och landsförvisning flerfaldiga
gånger. Bland K:s övriga verk märkas romaner,
historiska och biografiska arbeten och en mängd
övers.
G.Jg.
Kemal pascha, turkisk statsman, se Atatürk.
Kembels skofabriks ab. [c-], Stockholm,
grundad 1906, ägare Kooperativa förbundet, tillverkar
promenad- och lyxskodon. Årligt
tillverkningsvärde 1,5 mkr, aktiekapital 1 mkr, arbetarantal 95.
Kemble [kembl]. 1) Sarah K., engelsk
skådespelerska (1755—1831), gift Siddons*.
2) John Philip K., den föreg:s bror,
skådespelare och teaterledare (1757—1823). K. avbröt 1775
sina studier vid ett katolskt prästseminarium i
Belgien, var 1776—83 anställd vid resande sällskap
och i Dublin, 1783—88 vid Drury Lane-teatern samt
ledde 1788—-1803 denna teater och 1803—17
Covent-Gardenteatern, båda i London. Sköna, virtuost
skolade yttre medel i förening med okuvlig energi
förde K. fram till den ledande ställningen i
engelskt teaterliv under klassicismens epok. Bland
hans roller märkas Hamlet, Leontes i ”En
vintersaga”, Coriolanus, Othello, Brutus i ”Julius
Caesar”, Kardinal Wolsey i ”Henrik VIII” och Cato
(Addison).
G.Kg.
3) Charles K., de föreg:s bror,
skådespelare och teaterledare (1775—1854), debuterade 1792,
var 1794—1803 anställd vid Drury Lane- och
Hay-market-teatrarna samt 1803—17 vid
Covent-Gar-den-teatern, som han 1817—36 ledde. K. hade
liksom brodern i första rummet sin energi att tacka
för den berömmelse han vann, särsk. inom
komedien. K:s hustru Marie Thérèse K., f. de
Camp (1773—1838), av fransk börd, vann
popularitet både som skådespelerska och författarinna.
4) John Mitchell K., den föreg:s son,
historiker och språkforskare (1807—57), kan
betecknas som i viss mån banbrytare inom engelsk
his-torie- och språkforskning. Han utgav bl.a. en uppl.
av Beowulf (1833), hans ”The history of the
Saxons in England” (1848, ny uppl. 1876) är ett
av engelsk historieskrivnings klassiska verk, och
hans monumentala ”Codex diplomaticus aevi
saxonici” (6 bd, 1839—48) är alltjämt ett
oumbärligt hjälpmedel för historiker och språkforskare.
5) Frances Ann (Fanny) K., den föreg:s
syster, skådespelerska (1809—93), efter sitt giftermål
med en amerikansk plantageägare 1834 också känd
under namnet Butler. Hon vann från 1829 i
London och från 1832 i Amerika stor framgång
som tragisk skådespelerska. K. utgav bl.a.
”Recollections of a girlhood” (3 bd, 1878), ”Records
of later life” (3 bd, 1882) och ”Further records”
(2 bd, 1891), intressanta skildringar av negrernas
slavliv (1835 och 1863) och dikter.
Kembs [kämps], elkraftverk vid Rhen i övre
Elsass, 15 km n.n.v. om Basel. K., som byggdes
1929—32, har en effekt av 220,000 kW, fördelad
på 6 aggregat. En 6 km lång kanal leder hit från
en regleringsdamm i Rhen, vilken sprängdes
under kriget 1944 men återställdes 1946. Slussar i
kanalen betjäna båttrafiken.
Kemeri [kjä’-], kurort i Lettland v. om Riga;
1,149 inv. (1935). Svavelkällor (+7^2).
Kemerovo [kie’mjirəva], till 1932
Sjtjeglovsk, huvudstad i Kemerovoområdet i v.
Sibirien, RSFSR, vid floden Tom (biflod till Ob)
och en bibana till Sibiriska järnvägen; 132,978
inv. (1939; 21,726 1926). K. ligger inom Kuznetsks
stenkolsdistrikt och har stora kolgruvor och
kemisk industri.
Kemi’ [c-] (grek. chemei’a, av arabiskt ursprung,
ytterst möjl. egyptiskt; sammansmält med det
inhemskt grek. chymeYa, blandning), läran om
materien och dess omvandlingar. K. bygger på
atomläran, som säger, att hela den mångfald
ämnen, varav universum består, ytterst är
uppbyggd av ett litet antal grundämnen.
Smådelar av dessa, s.k. atomer, av vilka det finnes
lika många slag, som det finnes grundämnen,
ett 90-tal, ordna sig på olika sätt och bilda s.k.
molekyler, som därför bli de minsta delar
av ett ämne, som kunna tänkas. Sådana
grundämnen äro kol, svavel, fosfor, klor, brom, jod,
metallerna, ss. järn, zink, bly och tenn, gaser, ss.
syre, väte och kväve, m.fl. Dessa ämnen kunna
icke med vanliga medel sönderdelas i enklare
och-icke heller omvandlas i varandra. Så kan t.ex.
en blybit icke förvandlas till en järnbit. Men
liksom man av ett litet antal bokstäver i
alfabetet-kan kombinera dessa och göra ett nästan
obegränsat antal ord, som sedan kunna sättas
samman till olika meningar, kan ett litet antal
grundämnen, kombinerade på visst sätt, giva upphov
till hela den mångfald ämnen, som man f.n.
känner till. För att kunna systematisera alla dessa
ämnen och ordna in dem i olika grupper
använder man s.k. kemiska formler (jfr Formel).
Man betecknar varje atomslag med ett bokstavs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
