Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemisk teknologi - Kemiskt element - Kemisk tidskrift - Kemiskt ren - Kemiskt rött - Kemiskt skum - Kemiskt-tekniska arbetarförbundet - Kemisk tvätt - Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå - Kemistsamfund - Kemi träsk - Kemi älv - Kemiö - Kemner, 1. Helge - Kemner, 2. Nils - Kemonasti - Kemoresistens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMORESISTENS
schen Apparate”, utg. av A. J. Kieser (4 bd,
1932—42); ”Thorpe’s dictionary of applied
che-mistry” (4 ed., 9 bd utkomna 1937—49);
”Chemical engineers handbook”, utg. av J. H. Perry
(2 ed. 1941); R. N. Shreve, ”The Chemical
process industries” (1945); O. Cyrén, ”Svensk kemisk
industri” (1946); ”Encyclopedia of Chemical
tech-nology” (4 bd utkomna, 1947—49); ”Handbok
i k.” (4 bd, 1947—49); ”Ingenjörshandboken”, 4
(1948). El.
Kemiskt element, dets. som grundämne*.
Kemisk tidskrift, Svensk, se Kemi, sp. 1165.
Kemiskt ren. Följ, kvalitetsbeteckningar bruka
användas för kemikalier: purum, ren, en kvalitet,
som uppfyller farmakopéns fordringar,
purissi-mum, kemiskt ren, en väsentligt högre
kvalitet än purum, dock utan angiven, garanterad
renhetsgrad, pro analy’si, reagens, den högsta
renhetsgrad, som kan uppnås, med garanterad
maxi-mimängd av föroreningar. Denna högsta kvalitet
användes för analytiska ändamål. Jfr Crudum.
Kemiskt rött, se Caput mortuum.
Kemiskt skum, se Skumsläckning.
Kemiskt-tekniska arbetarförbundet, se Förenade
förbunden.
Kemisk tvätt, tvättning av kläder (textilvaror)
med hjälp av andra vätskor än vatten. Vanl.
användas lättflyktiga ämnen, som lätt lösa oljor,
hartser och fettämnen. K. användes framför allt
för kläder av ylle, medan s.k. vittvätt användes
för bomullskläder, i sht underkläder. Äldst i
bruket äro härvid bensin och bensol, stundom med
tillsats av andra flyktiga ämnen el. vissa tvålämnen.
Numera användas i stor utsträckning trikloretylen
och koltetraklorid, vilka ämnen ej äro eldfarliga.
Kläderna behandlas upprepade gånger med
tvättmedel i roterande cylindrar, varvid förbrukat
tvättmedel återvinnes genom destillation. Efter sista
tvättningen befrias tvättgodset från tvättmedel i
huvudsak genom centrifugering. Enär de
lättflyktiga lösningsmedlen ej avlägsna t.ex. rost-,
bläck-el. punschfläckar, måste dylika fläckar behandlas
särsk. för hand. Jfr Blekmedel,
Fläckuttagnings-medel och Fläckvatten. J.Tbg.
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå, en
genom donation 1894 startad institution, som
genom en omfattande försöksverksamhet samt i sin
egenskap av kemisk station och frökontrollanstalt
varit det norrländska jordbruket till mycket stort
gagn. Anstalten har för sin försöksverksamhet
förfogat över försöksgårdarna Alträsk och
Sun-derbyn, varifrån nya för jordbruksdriften i
Norrland viktiga rön ständigt spritts. I samband med
den statliga försöksverksamhetens*
omorganisation blevo försöksgårdarna 1939 förstatligade och
underställda jordbruksförsöksanstalten, den kemiska
stationen inrangerades bland de statsunderstödda
lantbrukskemiska kontrollstationerna och
frökon-trollanstalten blev en statsunderstödd s.k. lokal
anstalt. Eo.
Kemistsamfund, se Kemi, sp. 1165.
Kem’i träsk, sjö, se Kemi älv.
Kem’i älv, fi. Kemijoki, i n. Finland, landets
största flod, nederbördsområde c:a 53,100 km2,
längd 512 km, upprinner i Sodankylä invid
gränsen mot Sovjetunionen och flyter i s.v. och s.
riktning till Bottniska viken. Större tillflöden
vid flodens övre lopp äro Tenniöjoki, Luiro och
Kitinen. Huvudfloden rinner genom Kemi träsk
(142 km2, 146 m ö.h.) och upptar senare bl.a.
Raudanjoki och Ounasjoki. K. är mycket rik
på forsar. Av dem har hittills utbyggts Isohaara*
i närheten av utloppet. Floden har sin största
betydelse som flottningsled för trävaror, och vid
dess mynning har en livaktig träförädlingsindustri
uppstått. I älven bedrives ett inbringande
laxfiske. Mdn.
Kem’iö, finska namnet på Kimito.
Kemner [c-]. 1) Hel ge K., målare (1883—1930).
K. erhöll sin första utbildning vid Teknisk Skole i
Köpenhamn. Han vistades därefter någon tid i
München och Dachau, gjorde ett längre uppehåll
i Paris 1910 och en studieresa till Italien 1921. K:s
landskapskonst var starkt lyriskt betonad.
2) Nils Viktor Alarik K., den föreg:s bror,
entomolog (1887—1948), fil. dr i Lund 1918,
assistent vid Centralanstaltens för
försöksväsen-det på jordbruksområdet entomologiska avd. 1915
—20, laborator där 1921—29, föreståndare för
Entomologiska avd. av Zoologiska inst. i Lund från
1929, prof:s titel 1940; entomolog i holländska
statens tjänst på Java 1920—21. K:s arbeten äro
dels praktisk-zoologiska, dels rent entomologiska.
De förra behandla skadedjur såväl bland
insekterna som bland rundmaskarna (korn- och
potatisålarna). De senare behandla huvudsaki.
skalbaggar och termiter men även steklar, fjärilar,
tvåvingar, skinnbaggar, loppor och löss. De äro
dels anatomiska och morfologiska (bl.a.
gradual-avh. ”Vergleichende Studien über das
Analseg-ment und das Pygopodium einiger
Koleopteren-larven”, 1918), dels systematiska och biologiska,
ofta samtidigt över flera av dessa ämnen. Bland
dem må nämnas K:s betydelsefulla
undersökningar över de ostindiska termiternas biologi,
bl.a. över termitboets fylogenetiska utveckling
(”Systematische und biologische Studien über
die Termiten Javas und Celebes’ ”, 1934) samt
över termitgästerna. Från sina resor på Java
och Celebes hemförde K. omfattande saml. K.
företog vidare resor i USA, Mellan- och
Sydeuropa. Entomologiska avd:s museum genomgick
under K:s ledning en genomgripande
omorganisation och utvidgning. K.A.
Kemonasti’ [c-], bot., rörelser hos växtdelar,
framkallade av kemiska retningar, utan att
rörelsernas riktning bestämmes genom retningens
riktning. K. förekommer sällsynt hos bladen av
vissa insektätande växter samt hos Mimo’sa,
alltid tills, med seismonasti.
Kemoresistens [c-]. Varje kemoterapeuticum är
verksamt endast mot vissa, för ämnet känsliga
mikroorganismer, medan andra äro mer el. mindre
motståndskraftiga, resistenta, mot det. Dylik
kemoresistens kan ett från början känsligt
infektionsämne förvärva in vitro, genom beröring
i successivt stegrad koncentration med ämnet i
fråga; in vivo kan dyl. k. uppträda hos en patient
under behandlingens gång, t.ex. vid behandling
av gonorré med sulfapreparat el. av tuberkulos
med streptomycin. Redan Ehrlich mötte detta
fenomen vid behandling av trypanosomer med
fuchsin- och azofärgämnen och med
arsenikföreningar. Resistensökningen har förklarats på oli-
— 1177 —
— 1178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
