Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kikare - Kikarsikte el. siktkikare - Kikbär - Kikhosta - Kiki - Kikkran - Kikuyu - Kikärt - Kil (maskin, maskinelement, fiskredskap) - Kil (ortnamn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIKARSIKTE
fråga om en k. av tung konstruktion än vid en k.
av lättmetall). För att en sådan k. skall komma
till sin rätt, bör den nyttjas monterad å stativ.
För militära ändamål användas mest
prismakikare, vid art. dels utan stativ, skjutkikare,
med 6—8 ggr förstoring, dels med stativ,
batterikikare (se fig. 5) el. observation
s-kikare (luftvärnsart.), med minst 10—12 ggr
förstoring, alla med en genom ena okularet synlig
streckskala för vinkelmätning. Genom att
objektiven vid batterikikare sitta el. kunna bringas långt
isär, erhålles en ökad stereoskopisk effekt. K. ingå
i de flesta av art:s mätinstrument och sikten.
— Vid art. på fartyg användas vanl.
centralsikten*, ofta sammanbyggda med stereoskopiska
avståndsmätare med 4 å 6 m bas och 14 å
28 ggr förstoring. Re ;H.A.;R.Sbg;Bg.
Kikarsikte el. s i k t k i k a r e, vapentekn., till
riktinstrumentet vid moderna art.-pjäser hörande
enkelkikare, vars optiska axel, markerad av ett
”hårkors” i synfältet, representerar siktlinjen. K.
ersätter sålunda vid äldre pjäser och
handeldvapen befintligt sikte och korn. K. förekommer
även vid vissa handeldvapen. Mest användas
prismakikare, vanl. panoramakikare med
fast okular och vridbart objektiv, varigenom
rik-taren kan välja riktpunkt horisonten runt utan
att behöva flytta ögat. Fördelen framför ”sikte
och korn” ligger väsentligen i att hårkors och
mål samtidigt synas skarpa, det senare dessutom
förstorat. Jfr Kollimatör. [R.Sbg]K.A.
Kikbär, se En.
Kikhosta (lat. p er tus s’is), en framför allt i
barnåldern uppträdande infektionssjukdom, framkallad
av en av belgarna J. Bordet och Gengou 1906
upptäckt bacill, Bacill’us pertussis (jfr Bakteriologi).
Efter 7—14 dagars inkubation börjar k. oftast med
vanliga s.k. förkylningssymtom, snuva, hosta och
feber. Detta s.k. katarrala stadium varar ung. 14
dagar, varefter hostan börjar alltmera anta
karaktären av attacker, bestående av en serie häftiga
hoststötar, avbrutna av först korta, sedan längre
pipande inandningar, tecken på stark kramp av
stämbanden. Såväl under det katarrala stadiet som
i början av kikningsstadiet kan bacillen uppträda
i stor mängd i upphostningarna. Vid långvarigare
attacker försvåras återflödet genom övre hålvenen,
halsvenerna ansvälla, ögon och ansikte bli
blod-fyllda och blåaktiga (bristande syrsättning av
blodet på gr. av den försvårade andningen), ej sällan
uppstå blödningar i ögonens bindhinna el. från
näsan. Som avslutning på detta svåra
kvävnings-tillstånd kommer så en långdragen galande el.
pipande inandning (reprisen), varefter andningen
blir normal och stassymtomen försvinna, dock ofta
först efter en uppharkling av segt, glasigt slem i
långa tanor el. t.o.m. en kräkning. Anfallen växla
i längd och talrikhet, äro oftast värst om nätterna.
Detta s.k. konvulsiva stadium kan vara från ett
par veckor till flera mån. K. kan även antaga
atypisk form, så ej sällan hos vuxna och spädbarn;
katarralt stadium kan t.ex. saknas och fullt
utbildade kikningsanfall utebli. — Vanliga
komplikationer utgöra bronkiter, bronkopneumonier och
hjärnhinneinflammationer; särsk. vanliga och
fruktade äro dessa hos späd- och småbarn, för vilka
k. därför alltid är att uppfatta som synnerligen
allvarlig. K. kan ibland väcka till liv en slumrande
tuberkulos. — K. smittar eg. blott i det katarrala
stadiet, bacillen finns då regelbundet i svalg och
luftvägar; i det konvulsiva stadiet är oftast så ej
fallet. Smittan sker i allm. direkt genom
droppinfektion och ej genom mellanled. K. medför
långvarig immunitet. — Epidemier av k., kända ända
sedan 1500-talet, uppträda nuförtiden på
landsbygden och i mindre städer täml. regelbundet med
några års mellanrum; i större städer är k. nästan
endemisk. Kampen mot dess utbredning försvåras
därav, att de egentliga smittspridarna utgöras av
fall i katarralt stadium, då k. icke kan säkert
identifieras utan komplicerad bakteriologisk
undersökning å laboratorium, som särsk. inriktat sig
härpå. — Behandlingen är uteslutande
symtomatisk, friluftsvistelse verkar oftast mildrande.
Under senare år har behandling med
höjdflyg-ningar el. i undertryckskammare prövats men
visat sig värdelös. Profylaktiskt har vaccination
(med avdödade kikhostbaciller) i inkubations- och
börjande katarralstadium visat sig kunna medföra
en viss skyddsverkan. [af K.]A.G.
Kiki’, komedi av André Picard.
Kikkran, avstängningsanordning på en
vätske-ledning, bestående av en yttre, fast del och en
inre, vridbar, vanl. konisk rotationskropp, k i k e n.
Denna är genomborrad och kan därigenom i olika
lägen avstänga och helt el. delvis öppna
genomloppet. K. användas i sht vid gasledningar samt
vid apparaturer av glas.
Kikuyu, till bantuspråken hörande språk i
Ke-। nya, talas av o. 3/4 mill.
människor.
Kikärt, art av släktet Cicer*.
Kil. 1) En av de ”enkla
maskinerna”, har formen av
ett triangulärt prisma. Fig.
visar ett tvärsnitt av en k.,
varvid A representerar k:s egg.
Om k. användes för att klyva t.ex. ett stycke trä,
erhålles en kraftrelation (förutsatt att friktionen
kan försummas) enl. den i fig:s övre del inritade
kraftparallellogrammen.
2) Maskintekn., maskinelement, bestående av t.ex.
ett fyrkantstål med uppgift att hindra
transver-sell glidning mellan två maskindelar, användes
vanl. för att rotatoriskt förena ett hjulnav e.d.
med en axel (jfr fig.). I navet och axeln finnas
urtagningar, k i I s p å r, i vilka
k. passar. Klenare, raka k. äro
vanl. av kvadratisk sektion,
grövre av rektangulär. Woodruff- .
kilar ha i sidoprojektion
formen av en halvmåne; de
användas på sådana platser, där någon
glidning av k. i axiell riktning icke kan tolereras.
Alla k.-sektioner äro standardiserade, delvis även
internationellt. Senast fastställda standard är från
1932. Jfr Splines. A.Lg.
3) Säcken på en not, se Fiskredskap, sp. 826.
Kil som senare led i bohuslänska ortnamn
(Fiske-bäckskil, Lysekil o.d.) betyder smal vik. I namn av
typen Kil, Kila har ordet annars ofta från början
betecknat en kilformig terrängformation, ett
kil-formigt jordstycke och liknande.
— 1267 —
— 1268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
