Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Historia - Det kinesiska enhetsverket - Kuo-min-tangs första maktperiod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
koncessioner och inhemska kapitalister. Den
tilltagande radikaliseringen väckte emellertid
missnöje bland partiets moderata element, till vilka
Chiang Kai-shek anslöt sig, sedan han i mars
avskedats som överbefälhavare. Anropad om
hjälp av finanskretsarna i Shanghai skred han i
april till motåtgärder och rensade med sina
arméer Shanghai m.fl. städer från
kommuniststyrkor. I Nanking uppsattes en motregering, som
inom kort vann allmän anslutning och kunde
räkna på finanskretsarnas och de främmande
makternas stöd. Han-kou-regeringen isolerades
alltmer och övergavs av flera medl., som
reagerade mot kommunistinflytandet, bl.a. Wang
Tsing-wei. I juli måste Borodin och hans ryska
medhjälpare lämna landet, och inom kort avbrötos
de diplomatiska förbindelserna med Sovjetunionen.
Kommunisterna uteslötos ur Kuo-min-tang och
måste gå under jorden. Trots utrensningarna
visade det sig svårt att åstadkomma enighet inom
partiet, där Chiang Kai-sheks auktoritet ej var
obestridd. I aug. drog han sig självmant tillbaka,
säker om sitt inflytande i armén. Partistriderna
förvärrades nu, varför Chiang vid årsskiftet
1927/28 under allmän anslutning kunde återta
överbefälet och kort därefter blev ordf, i
partiexekutiven. Under mellantiden hade han stärkt
sin ställning genom giftermålet med Soong
Mei-ling, av en framträdande finansdynasti i
Shanghai, syster till Sun Yat-sens änka. Hon och
hennes släktingar ha sedan dess utövat stort
inflytande på landets politik, främst brodern T. V.
Soong och svågern H. H. Kung, vilka innehaft
en rad höga ämbeten, bl.a. stats- och
finansministerposterna. — 1928 återupptog Chiang
Kai-shek offensiven och lyckades med Feng Yü-siangs
hjälp besegra Chang Tso-lin, trots att Japan
liksom föreg. år försökte spärra vägen genom att
besätta Shantung-halvön. I juni måste Chang
Tso-lin utrymma Peking och föll sedan under
reträtten till Manchuriet offer för ett attentat,
som misstänktes vara anstiftat av japanska
militärer. Tidigare hade Chang stått väl med Japan
men på sistone blivit obekväm genom alltför stor
självständighet. Hans son och efterträdare i
Manchuriet, Chang Hüe-liang, sadlade om och anslöt
sig i dec. 1928 till Chiang. Därmed var K. i
varje fall formellt enat. Följ, år riktades ett
direkt slag mot Sovjetunionen, när Chang
Hüe-liang lade beslag på den östmanchuriska
järnvägen. Detta framkallade dock en omedelbar
militär aktion från rysk sida, varefter status quo
återställdes i Manchuriet.
K u o-m i n-t angs första maktperiod.
Enl. Sun Yat-sens principer skulle utvecklingen
fram till demokrati och folksuveränitet
genomlöpa 3 stadier, först den militära erövringen av
landet, sedan en period av partidiktatur, medan
folket uppfostrades i demokratiska principer, och
slutl. en konstitutionell period, då fullständig
demokrati skulle genomföras. Efter det fullbordade
enhetsverket inrättade man sig för den andra av
dessa perioder. Till den nya huvudstaden valdes
Nanking, där ett mausoleum över Sun Yat-sen
uppfördes, som blev det nya K:s
nationalhelge-dom. Den gamla huvudstaden Peking omdöptes
till Peiping (”den nordliga friden”). 1928 antogs
en lag om republikens styrelse, som 1931
omformades i en provisorisk författning, till vilken
senare vissa tillägg gjordes. Styrelseskicket blev
liksom i Sovjetunionen dualistiskt med ett
relativt fåtaligt statsparti, Kuo-min-tang, och en av
detta dominerad styrelse. Genom sin
exekutivkommitté utsåg partiet ett statsråd, vars president
var statens överhuvud, och ett försvarsråd.
Under statsrådet sorterade 5 råd ”Yüan”, varav ett,
det exekutiva, närmast motsvarade en ministär.
De övriga var det legislativa, det judiciella, det
examinatoriska och det kontrollerande; dessutom
fanns ett stort antal kontrollerande utskott och
kommittéer, varigenom systemet blev synnerligen
byråkratiskt. Till sin karaktär var det en
partidiktatur, över vilken Chiang Kai-shek utövade ett
dominerande inflytande, endast tidvis som
president, eljest i kraft av sina militära befogenheter
och sitt medlemskap i olika råd och utskott. —
Den nya regimen ställdes redan från början inför
stora svårigheter. Prov, styrdes fortfarande av
sina gamla herrar från militäranarkiens tid, som
icke ville ge avkall på sin självständighet och vid
flera tillfällen gjorde uppror. 1929 och 1930 måste
Chiang Kai-shek föra fälttåg mot oppositionella
generaler, bl.a. Feng Yü-siang. Härtill kom en
besvärande opposition från partiets vänsterflygel
under Wang Tsing-wei, som tidvis associerade
sig med de fronderande generalerna. — Det
allvarligaste hotet kom emellertid från
kommunisterna, som snart hämtat sig från 1927 års
förföljelser och etablerat kommunistiska centra i
olika delar av landet, särsk. i Kiangsi och Fukien.
1931 proklamerades här en kinesisk
sovjetrepublik, inom vilken efter vissa brytningar en
fraktion under Mao Tse-tung tog ledningen. Denna
inriktade sig främst på agrarreformer;
beskattningen förenklades, och jorden togs från
godsägarna och fördelades på bönderna, som
härigenom vunnos för den nya regimen. Från 1930
förde Chiang Kai-shek en rad fälttåg mot
kommunisterna i södern men kom länge till korta
inför deras gerillataktik. Först 1934 lyckades han
med hjälp av tyska militära rådgivare och efter
ett enormt kraftuppbåd pacificera kommunistprov.
Stora kommuniststyrkor lyckades dock slå sig
ut och tränga tvärs igenom landet till de n.v.
prov. Shensi och Kansu, där redan tidigare
funnits kommunisthärdar och nu etablerades en ny
kommuniststat med huvudstad i Yenan. Dess
ledare var fortfarande Mao Tse-tung som ordf, i
partiexekutiven med Chou En-lai som v. ordf,
och Chu Teh som överbefälhavare.
Inbördesfejderna försvårade genomförandet av
de sociala och ekonomiska reformer, som stodo
på Kuo-mm-tangs program. Partiets högerflygel
verkade också återhållande härvidlag. Den
skicklige finansmannen T. V. Soong lyckades
emellertid reorganisera statsfinanserna och uppgjorde
1932 en 4-årsplan för landets industrialisering,
som dock endast delvis kunde genomföras. 1930
antogs en agrarlag för att förbättra
jordarren-datorernas ställning, men ej heller den kom att
helt efterlevas. Det bör här påpekas, att
arren-datorerna icke, som vanl. göres gällande, utgöra
en majoritet bland K:s bönder. C:a 50% av
bönderna beräknas äga sin jord, 25 % vara ar-
— 29 —
— 30 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
