Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Författning - Rättskipning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
har upprättats genom allmänna val, styres K. av
Folkets centrala regerande råd, vilket utses av
Folkets politiska konsultativa konferens. Den
sistnämnda, som sammanträder vart 3:e år (en
nationalkommitté och en permanent kommitté
fungera mellan sessionerna), skall bibehållas även
efter det att nationalkongressen vid en ännu icke
bestämd tidpunkt har valts. Folkets centrala
regerande råd har i president, 6 vicepresidenter och
56 led. Det sammanträder varannan månad, och
dess uppgifter äro att anta lagar och förordningar,
fastställa den administrativa ordningen, bestämma
frågor rörande krig och fred, ratificera fördrag
med främmande makter, utdela ordnar samt utse
el. avskeda de högre ämbetsmännen. Folkets
centrala regerande råd utser Statens administrativa
råd, Folkets revolutionära militära kommitté,
Folkets högsta domstol och en generalprokurator.
Statens administrativa råd, vilket formellt utövar
den exekutiva makten, består av en
premiärminister, ett antal v. premiärministrar och minst 30
andra medl., som äro chefer för dep. och
kommissioner. Folkets revolutionära militära
kommitté, även kallad försvarsrådet, sorterar icke
under kabinettet utan intar en självständig
ställning direkt under Folkets centrala regerande råd.
Denna kommitté kan i flera hänseenden anses vara
det reellt mäktigaste statsorganet, framsprunget
ur inbördeskrigets revolutionära militära ledning;
till ordf, valdes vid konstituerandet i okt. 1949
presidenten i Folkets centrala regerande råd, och
som medl. av kommittén inträdde bl.a.
överbefälhavaren och premiär- och utrikesministrarna.
Liksom i de europeiska s.k. folkdemokratiska staterna
arbeta det kommunistiska partiets organ sida vid
sida med statsorganen och utöva avgörande
inflytande över dessa. Regeringssättet benämnes
av de kinesiska kommunisterna demokratisk
centralism, och man talar om en integration av
legis-laturen och exekutivmakten. Folkrepubliken K.
uppges ha dels ett politiskt-ekonomiskt
mini-miprogram, dels ett kommunistiskt
maximipro-gram, som skall fullt förverkligas i en
obestämd framtid. S.Br.
Rättskipning. K:s gamla strafflag bestod av ett
oordnat myller av specialstadganden.
Karakteristiskt i övrigt var, att dråp, rån och stöld
bestraffades vida mildare än kränkning av vördnaden
för anfäderna. Ett gärna använt medel för att
få fram bekännelse var tortyr. Straffarterna voro
ofta barbariskt grymma. Efter förarbeten under
Tsing-dynastiens sista år utfärdades 1912 en helt
ny strafflag (översedd 1919 och 1929) av europeiskt
snitt, vilken upptagit alla moderniteter (villkorlig
dom, villkorlig frigivning, särskild behandling av
ungdoms- och andligen undermåliga förbrytare).
Civil-, process- och handelslagarna äro också
omarbetade. Utlänningar, bl.a. svenskar, åtnjöto till
1945 exterritorialitet och hade egen
konsularjuris-diktion. Storbritannien ägde egen fast domstol
i Shanghai från 1865, USA sådan från 1906. Ett
önskemål för regeringen i Nanking var
omorganisationen av domstolsväsendet. Ovisst är, huru
långt arbetet därmed fortskridit. K.
Vapen och flagga. K:s gamla symbol var en
drake. Det nuv. vapnet utgöres av en blå,
rund skiva, belagd med en vit sol med 12 strålar.
— K:s gamla flagga
hade en drake med gul duk.
Under republiken infördes
(1912) först en flagga med 5
horisontala band: röd, gul,
blå, vit, svart, vilken 1928
avlöstes av en röd duk med blå
fyrkant, belagd med vapnet,
i övre hörnet vid stången. På
handelsflaggan har det röda fältet 4 horisontala
våglinjer i gult. Se färgpl. vid art. Flagga. —
Kommunist-Kinas flagga är röd med 5 gula solar,
en stor i mitten och 4 mindre i hörnen. N.L.R.
Mått och vikt. Av de gamla måtten kunna
nämnas 1 li = 575,5 m, 1 chang å 10 chih = 3,2 m, 1 pikul
= 100 chin (kin, catty) = 59,68 kg, 1 sheng = 1,035 1.
En lag av 1929 påbjöd införandet av
metersystemet; som övergång tillätos vissa
genomsnittsvärden på de gamla enheterna.
Mynt. Efter det att olika former av primitiva
penningar varit i bruk i K., framträdde möjl. o. 600—
500 f.Kr. de egendomliga s.k. spad- och knivmynten,
pu och tao. — Under århundradena närmast f.Kr.
vann ett gjutet mynt av koppar (el. brons) med
fyrkantigt hål i mitten insteg. Detta mynt, till en
början av skiftande storlek men efter hand i
huvudsak standardiserat, var under sista årh. av mycket
låg valör, av europeer vanl. kallat cash. Det
försvann i stort sett under i:a världskriget. Myntet
var aldrig det viktigaste betalningsmedlet, utan
man använde silverbarrer av olika finhet och vikt
(se Tael) samt större el. mindre, i växelbankerna
efter behov tillklippta silverklumpar. Nominellt
gällde följ, räkning: 1 tael (kin. liang, en icke myntad
silverenhet å 37,7 g) = 10 mace (kin. tsien) å 10
canda-reen (kin. fen) å 10 cash (kin. li). Sedan 1500-talet
hade även spanska piaster (dollars) vunnit insteg,
vilka på 1800-talet ersattes huvudsaki. av
mexikanska dollars men även av brittiska Singapore- och
Hong-kong-dollars, japanska yen och amerikanska
trade dollars. — I senare hälften av 1800-talet började
man i K. utmynta dollars, yiian, efter bilderna
kallade drakdollars, Yüan?Shi-kai- och
Sun-Yat-sen-dollars av 23,97795 g = 0,72 tael = 7 mace 2
candareens. Efter o. 1900 har K. även fått moderna
skiljemynt av koppar (utan hål i mitten) men även
av silver och nickel, vilka utträngt de gamla cash.
Skiljemynten ha valören uttryckt i cents, varav
100 äro avsedda att gälla 1 dollar (kinesisk). I
själva verket hade både de och dollarn en
skiftande dagskurs. 1930 gällde t.ex. 265 kopparcents
1 dollar. 1935 övergick K. från silvermyntfot till
pappersmyntfot och har under världskrigsåren
varit utsatt för en våldsam pappersmyntsinflation,
som trängt ut nära nog allt metallmynt ur
rörelsen. Sedan början av 1930-talet ha
kommunisterna i K. —• liksom åtskilliga andra lokala
maktinnehavare redan tidigare — utgivit egna mynt
och sedlar. Ang. den kommunistiska myntenheten
folkdollar se nedan under Bankväsen. N.L.R.
Finanser. Sedan det japanska anfallet 1937 ha
K:s statsfinanser befunnit sig i ett hopplöst läge.
De främsta inkomsterna härrörde tidigare från
tullar och konsumtionsskatter på invånarna i de
stora städerna, och gingo nu förlorade,
samtidigt som utgifterna starkt ökades. 1939
uppskattades sålunda inkomsterna till 166 och
ut
— 4i —
— 42 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
