Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
gifterna till 850 milliarder kinesiska dollar.
Underskottet fick täckas genom sedeltryckning. Detta
framkallade en inflation, som fullbordade
statsfinansernas sammanbrott. Försöken att efter
hand med amerikansk hjälp reorganisera
statsfinanserna misslyckades till följd av
national-regeringens inkompetens och inbördeskriget med
kommunisterna. Före det kinesisk-japanska
kriget uppgick K:s utländska statsskuld i huvudsak
till 59 mill. pund och 30,4 mill. dollar. Trots att
de äro garanterade avkastningen av saltskatten
och tullar, uppgingo förfallna räntor och
amorteringar till nästan samma belopp. Under kriget
upptogos lån på 870 mill. § och 58 mill. £. Frågan,
om dessa lån skola ha något värde, blir beroende
av vilken överenskommelse, som långivarna kunna
ernå med kommunistregeringen. C.Wr.
Bankväsen. Ända fram till slutet av 1800-talet
hade finansieringen av K:s handel utförts av de
många privata bankirer, som voro sammanförda
i två stora skrån, ett för städerna och ett för
landsbygden. Tack vare dessas verksamhet
upprätthölls ett relativt pålitligt myntvärde, en
bankvaluta, av stor betydelse för näringslivet i dess
helhet. Bristen på ett ordnat officiellt
penningväsen har alltid varit största hindret för en
allmän utveckling av K:s bankväsen. 1897 hade
den första rent kinesiska aktiebanken, Imperial
Bank of China, grundats efter mönster av
Hongkong and Shanghai Banking Corporation, men
först efter sekelskiftet uppstod en rad inhemska
aktiebanker, av vilka de flesta gingo under i
samband med gummikrisen 1910. I avsikt att
bygga upp ett regeringens eget organ för en
nydaning av penningväsendet i landet hade 1905
grundats Hupubank, finansministeriets bank.
Efter en ombildning ändrades namnet 1912 till
Kinas bank, men någon verklig centralbank har
den aldrig blivit. Ännu en bank tillkom 1907
genom statsmakternas försorg, näml. Affärsbanken.
— Under 1 :a världskriget ombildades flera
bankirfirmor till affärsbanker med rätt även till
sedelutgivning, men mycket snart genomfördes
en centralisering av emissionsrätten. Egendomligt
nog koncentrerades icke sedelutgivningen med
monopolrätt för de av staten ägda inst. utan
överläts till en av privatbankerna bildad förening.
Denna bankförening erhöll särskilda privilegier
och utgjorde en fast överbyggnad för K:s hela
bankväsen, i mycket påminnande om Federal
Re-serve System i USA. Sålunda måste
delägarban-kerna hålla tillgodohavande hos föreningen men
hade även rätt att vid behov få låna.
De sedan bortåt 20 år tillbaka rådande
oroligheterna i K. ha utgjort ett hinder för
bankväsendets utveckling och medfört ogynnsamma
följder för de enskilda bankernas verksamhet. Många
banker ha gång efter annan måst förflytta sina
huvudkontor och lösa tillgångar alltefter
stridernas växlingar. Den ledande affärsbanken är
Kinas bank, som 1928 omorganiserades till en
internationell valutabank under nationalregeringens
kontroll. Den har kontor i London och New
York samt på Orientens större platser. Sedan
kommunistarméerna intagit Shanghai, förlädes
dess huvudkontor till Kanton. Kinas centralbank
grundades 1928. Den ägdes helt av nationalrege-
Malning av säd.
ringen och var sedelutgivande tills, med 5 andra
banker. Till de ledande
nationalregeringsbanker-na räknades även Kommunikations- och
Jordbru-karbankerna. I K. arbeta även många utländska
banker, däribland amerikanska, holländska,
japanska och ryska. I slutet av 1949 hade
kommunisterna besatt praktiskt taget hela det
kinesiska fastlandet, och det är f.n. (april 1950),
obekant, om några förändringar gjorts i fråga om
bankorganisationen i de av nationalregeringen
tidigare kontrollerade områdena. I det
kommunistiska Nordkina grundades en centralbank,
Folkbanken i Nordkina, som var ensam
sedelutgivande inom de kommunistiska provinserna.
Myntenheten benämndes folkdollar. Enligt i jan.
1950 fastställd kurs kostar en USA-dollar 23,000
folkdollar och ett pund sterling 64,400
folkdollar. [KW-BJO.L.
Ekonomisk geografi. Av K:s befolkning äro c:a
75 °/o jordbrukare, och 80 °/o äro bosatta på
landsbygden. K:s såväl ekonomiska som sociala
struktur är baserad på jordbruket, oaktat endast
c:a 15% av arealen äro uppodlade. Men denna del
av jorden utnyttjas också till det yttersta.
Sankmarkerna äro invallade och bergssluttningarna
terrasserade. Mycket större arealer skulle kunna
uppodlas, men i så fall måste hela den kinesiska
jordbrukstekniken läggas om. Härtill saknas dock
kapital, och därtill utgör den kinesiske bondens
medfödda konservativa läggning ett hinder för
införande av nya metoder. I över 3,000 år har
den kinesiske bonden odlat sin jord på samma
sätt och delvis med samma redskap som nu.
Även om plogen är känd och täml. allmänt
kommer till användning, spelar dock hackan ännu
stor roll som redskap. Den mänskliga
arbetskraften har dominerande betydelse och sätter en
gräns för jordens prestationsförmåga. Kinesiskt
jordbruk drives icke i förening med
boskapsskötsel, och därför förekommer icke odling av
vallväxter. Kineserna ha för länge sedan insett, att
ett större antal människor kunna ha sin
bärgning direkt av en given areals skördar, än om
samma areal först användes för uppfödning av
husdjur, som sedan slaktas. De enda större
husdjur, som förekomma, äro dragdjuren, men även
— 43 —
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
