Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
dessa äro fåtaliga. Av oxar finnas i n. K. endast i
på varannan gård, i s. K. i på var 3:e; i s. K.
förekomma emellertid även vattenbufflar, i n.
K. åsnor och mulor. Av småboskap förekomma
svin, höns och ankor täml. talrikt. De uppfödas
med avfallsprodukter och äga därigenom sitt
berättigande enl. kinesernas princip att ej låta något
förfaras. Halm och blast från skörden
användas till bränsle och byggnadsmaterial. Den till
en kinesisk lantgård hörande jordbruksarealen
varierar i storlek mellan c:a 0,7 ha och c:a 6,2
ha; den genomsnittliga arealen pr brukningsdel
är 1,25 ha. Dessa jordstycken äro i sin tur
uppdelade i små tegar, ofta 8—9, vardera omfattande
V4—V2 ha, ofta ännu mindre. Konstbevattningen
spelar stor roll i s. K. (s. om Tsin-ling-shan),
där i många provinser över hälften av den
odlade arealen uppges vara konstbevattnad.
Skördeutbytet är stort i förh. till det nedlagda
kapitalet men litet med hänsyn till insatsen av
mänsklig arbetskraft. Räknat i dt pr ha äro K:s
skördar större än Indiens, ligga i nivå med
USA:s men uppvisa lägre siffror än Västeuropas.
Härvid är dock att märka, att jorden
mångenstädes ger flera skördar pr år, i s. K. 2—3, i n.
K. 1 V2. över huvud är det stor skillnad på
jordbruket i n. och s. K. Jordbruket i n. K. får sin
prägel av de kalla och torra vintrarna och de
nederbördsfattiga somrarna. Här finner man en
rik variation på kulturväxter: vete, korn, majs,
kaoliang, hirs, sojabönor, baljväxter, grönsaker,
bomull och tobak. S. K:s jordbruk däremot är
närmast en monokultur, baserad helt på
risodling; jämförd med denna spelar odlingen av
andra växtslag en underordnad roll. I stort sett
har det kinesiska jordbruket i första hand till
uppgift att säkra det egna landets
livsmedelsförsörjning; de kinesiska jordbruksprodukterna
intaga en mycket underordnad plats på
världsmarknaden. Statistiken över areal och skördar är
täml. otillförlitlig. 1929—32 sammanställdes av
statistiska byrån i Nanking under ledning av C.
E. Chang uppgifter, hämtade från 25 prov., enl.
vilka den odlade arealen uppgick till 842,000 km2
(17% av hela arealen), vilka siffror väl
korrespondera med dem, som framkommo vid 1916 års
statistiska beräkningar (831,000 km2). Intensivast
uppodlade äro prov. Hopei (46,5 °/o), Honan
(44,3%), Shantung (43%), Kiangsu (41,3%) och
Anhuei (40,0%). Prov. Yünnan och Kueichou
uppvisa de lägsta siffrorna (3,8% resp. 2,6 °/o).
Tab. 3. Skörden av de viktigaste växtslagen 1932.
Växtslag Skörd i 1000 t
Ris är den viktigaste jordbruksprodukten och
utgör huvudfödan för befolkningen i s. K.
Flerstädes erhållas 2 skördar pr år, beroende på
sommarens längd. N. om Tsin-ling-shan odlas ris
endast i ringa omfattning, och maträtter, tillagade
av ris, serveras där sällan. I s. K. däremot står
ris på matsedeln vid varje måltid och tillagas
på många olika sätt. Årsproduktionen av ris är
c:a 60 mill. t men motsvarar ej behovet, varför
import från Bortre Indien är nödvändig. I n.
K. intar vetet platsen som viktigaste
näringsmedel och har en utbredning motsvarande risets
i s. K. Vetet odlas under vintern och lämnar
om sommaren plats för hirs och kaoliang, som
användas som föda av såväl människor som
kreatur. Sojabönan har sedan gammalt odlats i
K., men det är först på senare tid på gr. av
Västeuropas behov av växtfett, som odling av
sojabönan fått större omfattning, särsk. i
Manchuriet. Kineserna själva använda sojan för
framställning av matolja. Bataten odlas
företrädesvis i s. K. på för risodling otjänlig mark;
den utgör ett viktigt näringstillskott för den
fattigare befolkningen. Bomullsbusken, K:s
viktigaste textilväxt, kan odlas i n. ända upp till
Shantung-halvön, och K. är ett av världens
viktigaste bomullsproducerande länder (jfr Bomull,
sp. 536). Andra textilväxter äro ramibusken,
hampa, jute och lin. K. är teodlingens land
framför andra. K:s förbindelse med Europa
upprätthölls under många årh. endast genom handeln
med te. Årsproduktionen beräknas f.n. till c:a
200,000 t, varav 95 °/o odlas i mell. och s. K.,
därav 2/s enbart i bergstrakterna s. om
Yang-tsi-kiang. Teodlingen bedrives icke på plantager
utan av småbönder särsk. på solbelysta, torra
bergsluttningar. Tebladen plockas 3 ggr om
året; den första skörden ger den bästa
kvaliteten. De främsta tedistrikten äro mell. Hunan,
Kiangsi, trakten kring Hang-chou och Fukien.
Förr var K. huvudleverantör av te på
världsmarknaden, men konkurrensen med Indien och
Ceylon har nu nedbringat K:s andel i densamma
till c:a 10%. En annan viktig kinesisk
kulturväxt är mullbärsträdet, på vars blad
silkesfjäri-lens larver leva. Silkeproduktionen är störst på
Yang-tsi-slätten, särsk. i s. delen av deltat; i
trakten kring Hu-chou och Hang-chou upptar
mullbärsträdet V*—V2 av den odlade arealen.
Fisket är sedan gammalt av stor betydelse,
och fisk utgör en mycket viktig del av
befolkningens föda. Redan under I2:e årh. f.Kr.
utfärdades bestämmelser för att reglera fisket, och
karp odlades redan under 5:e årh. f.Kr. De
fiskslag, som äro föremål för fångst, äro i stor
utsträckning desamma som vid det japanska fisket.
Årsfångsten torde röra sig om c:a 1,300 mill. kg.
Under senare tid ha stora reformer vidtagits för
främjande av havsfisket, såväl betr, fiskemetoder
som genom undervisning, lån m.m.
Bergsbruk. Forna tiders föreställningar om
K:s mineralrikedom ha vid senare undersökningar
visat sig vara starkt överdrivna. Endast
sten-kolsfyndigheterna äro verkligt betydande och
beräknades 1932 uppgå till 246,081 mill. t, av vilka
c:a 90% finnas inom prov. Shansi, Shensi,
Kan-su och Honan. Exploateringen av fyndigheterna
hämmas dock av brist på transportmedel. De
största kolgruvorna finnas vid Fu-shun i
Manchuriet och vid Kai-lan i prov. Hopei.
Årsproduktionen uppgår till c:a 25 mill. t. Järnmalm
förekommer längs Yang-tsi-kiang från Kiangsu
— 45 —
— 46 —
Ris .............. 59,100
Vete ............. 25,600
Batater .......... 16,200
Kaoliang ......... 14,100
Sojabönor .... 13,960
Hirs ............. 13,100
Majs ................ 8,900
Korn ............. 7,800
Sockerrör .... 2,900
Jordnötter .... 2,700
Potatis .......... 2,400
Bomull ............. 980
Raps ............... 700
T obak ............. 200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
