Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
Skrivande kinesbarn.
infödda trosbekännare; protestantisk mission
började först 1807, den räknade 1936 c:a 680,000 till
kristendomen omvända kineser (kommunikanter
endast o. hälften); ryska ortodoxa kyrkan har
missionerat här sedan slutet av 1600-talet, hit
hörde 1936 6,000 infödda; muhammedaner finnas
i alla K:s provinser. B.K.
Undervisningsväsen. Sedan de första tecknen i
det kinesiska skriftspråket skapats, har det
funnits skolor i K., i många fall under statlig
kontroll. Från o. 200 f.Kr. blev undervisningen ett
privilegium och medförde småningom ett
omfattande examensväsen inom ramen för Konfucius’
moralfilosofi och rättslära. För de skriftliga
tävlingsproven gåvos endast temata ur
konfu-cianska klassiker. Ju högre befattning i
samhället man strävade att bekläda, desto svårare
tävlingsprov måste man avlägga. Den lägsta
lärdomsgraden (siu-tsai), som gav tillträde till
ämbetsmannabanan, kunde följas av andra
graden (kü-jeri) samt tredje och högsta graden
(tsin-shi). Först på 1890-talet började på allvar
oppositionen mot detta föråldrade system, och
den nya rörelse, som tog Västerlandets skolor
till mönster, lyckades under 1900-talet genomföra
en formlig revolution på undervisningens
område. Enl. en 1922 antagen plan skulle de lägre
folkskolorna bli 4-åriga och de högre 2-åriga.
1922 funnos i folkskolorna o. 6,600,000 elever mot
23,913,000 1946. Detta betyder, att knappt hälften
av alla barn erhåller skolundervisning.
Analfabetismen uppskattades också 1945 till c:a 50°/o.
— Läroverken uppdelades enl. 1922 års plan på
en lägre och en högre 3-årig avd. Parallellt
därmed finnas olika yrkesmellanskolor. Samtliga
skolor på mellanstadiet utgjorde 1947 6,346 och
antalet elever 2,055,000. — Den högre
undervisningen meddelas i läroanstalter av 3 olika slag:
univ., ”oavhängiga fakulteter” (högsk.) och
tekniska högsk. 1947 uppgick antalet högre
undervisningsanstalter till 207, varav ett 60-tal statliga.
Studentantalet var då o. 150,000. Mest bekant
är nationaluniv. i Peking. — Under
mellankrigs-åren undervisades över V2 mill. barn i de talrika
katolska och protestantiska missionsskolorna, men
dessa torde nu i stor utsträckning ha spelat ut
sin roll och måst nedläggas. — Under kriget med
Japan 1937—45 bragtes skolväsendet delvis ur
funktion. Under inbördeskriget 1945—49 ha
förhållandena på sina håll blivit kaotiska. E.Bng.
Tidningar. En inhemsk press i modern mening
uppstod icke förrän på 1890-talet, då den äldsta
tidn., ”Shen Pao”, grundades i Shanghai. Sedan
dess ha tusentals tidn. sett dagen i alla delar av
K., men i förh. till landets folkmängd äro
upplagorna försvinnande små, vilket naturligtvis
sammanhänger med att läskunnighet är det
bildade fåtalets privilegium. I språkligt avseende
har tidn.-pressen i K. kuriöst nog dröjt kvar på
klassisk grund, under det att litteraturen sedan
länge hämtar näring ur det samtida talspråket;
en av orsakerna torde vara, att den klassiska
kinesiskan är kortare och mer komprimerad,
varför den lämpar sig bra för telegram och
rubriker. Stora tidningar före kommunistrevolutionen
voro t.ex. ”Shen Pao” och ”Sin Wen Pao” i
Shanghai, ”Chung Yang Jih Pao” i Nanking, ”1
Shih Pao” i Peking och ”Ta Kung Pao” i
Tient-sin, alla över 100,000 ex. i daglig upplaga.
Flertalet av denna tids pressorgan har nu försvunnit,
ss. ”Chung Yang Jih Pao”, el. ändrat namn, ss.
”Ta Kung Pao”, som nu heter ”Chin Pu Pao”
(”Den framstegsvänliga tidn.”). Ett antal nya
kommunisttidn. ha grundats, ss. ”Hsin Hua Jih
Pao” (”Det nya Kinas dagsnyheter”) och ”Min
Jih Pao” (”Folkets tidn.”), båda i Peking.
Åtskilliga tidn. på främmande språk, företrädesvis
engelska, ha länge kommit ut i Shanghai, ägda
och red. av européer. De viktigaste äro ”North
China Daily News”, grundad 1864, ”China
Times”, ”China Daily Tribune” och ”The China
Press”. H.Tz.Y.;Alf H.
Litteratur. Den kinesiska litteraturens första
stora tid sträcker sig från o. 500 f.Kr. till
Chou-dy-nastiens fall. Ett betydande litterärt centrum blev
feodalriket Lu, där Konfucius (d. 479 f.Kr.)
och hans efterföljare verkade. Genom denna
skolas förmedling äga vi dels sparsamma rester av en
tidigare litteratur, dels det konfucianska
tänkandets viktigaste verk. De förra voro främst ”Yi
— 53 —
— 54 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
