Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kindergarten - Kindermann, Ferdinand - Kindermann, Heinz - al-Kindi, Abu Jusuf Jakub ibn Ishak - Kindkedja - Kindknota, okben - Kindler, Hans - Kindpansrade fiskar - Kindpust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINDERMANN
rige, i liksom i övriga nordiska länder, har den
tyska benämningen ersatts av den direkta
översättningen barnträdgård, men k, benämnes på
sina håll också småttinggård (jfr
Barnkam-marskola). Den första egentliga barnträdgården
inrättades 1837 av Fr. Fröbel* i Blankenburg i
Thü-ringen (namnet k. användes först 1840). Den
egentliga utvecklingen av k.-verksamheten kom först
efter 1849, då baronessan Berta Marenholtz-Bülow
började verka för spridningen av Fröbels idéer.
Särsk. i Amerika, Österrike, Italien, England,
Schweiz, Belgien och Finland finnas talrika k. I
Sverige grundades den första k. 1896 i
Stockholm av Anna Eklund, men de egentliga
ban-brytarna på området äro Ellen och Maria
Moberg, som 1899 öppnade en k. i Norrköping och
1904 omorganiserade den till en
folkbarnträd-gård. Denna blev i viss utsträckning förebild för
de k., som under följande år öppnades runt om i
landet. Den första folkbarnträdgården i
Stockholm öppnades 1906 av Anna Eklund och Signe
Åkermark. Sedan ha alltflera k. uppstått på olika
håll i landet. En kraftig tillväxt ägde rum under
1930-talet, då HSB på initiativ av Alva Myrdal
började inrätta lekstugor* vid sina bostadshus.
Här anställdes barnträdgårdslärarinnor för att ta
hand om barn i åldern 2—7 år. 1946 funnos i allt
över 700 barnträdgårdslärarinnor i aktiv
verksamhet. — K. i Sverige äro ant. helt privata el.
understödda av ideella föreningar, bolag och kommuner
och erhålla sedan 1943 i vissa fall statsbidrag.
Flerstädes i utlandet upprätthållas de av stat och
kommun tillsammans. Genom lekar, rytmisk
gymnastik, manuella sysselsättningar, ss. klippnings-,
tecknings- och modelleringsövningar samt
sysslande med nål och tråd, läggstickor, klotsar m.m.,
söker man utveckla barnens iakttagelse- och
kombinationsförmåga samt allsidigt och planmässigt
främja deras kroppsliga och själsliga utveckling.
Social fostran hör även till väsentligheterna, t.ex.
genom att barnen lära sig samarbeta och ta
hänsyn till varandra. I de k., som rönt starkare
inflytande av den s.k. Montessorimetoden*,
komma härtill en mängd övningar för skärpning av
barnens sinnen och utveckling av deras
motoriska förmåga. För främjande av verksamheten
på området bildades 1918 Svenska
Fröbelförbun-det, som 1940 antog namnet Pedagogiska
föreningen för förskolåldern och 1944 ombildades
till Sveriges barnträdgårdslärarinnors riksförbund.
Förbundet utger sedan 1918 tidskr.
”Barnträdgården”. — För utbildning av
barnträdgårdslärarinnor började Anna Eklund 1897
4-må-naderskurser i Stockholm. Ur dem framväxte
Margaretaskolans Fröbelseminarium, vilket
ned-lades 1939. Nu befintliga 6 seminarier ha
samtliga 2-åriga kurser: Fröbelinst. i Norrköping
(grundat 1899), Örebro socialpedagogiska inst.
(grundat 1904, tidigare benämnt Örebro
Fröbelseminarium), Pedagogiska inst. i Uppsala
(grundat 1910), Södra KFUK:s pedagogiska inst.
(grundat 1934) och Socialpedagogiska seminariet
(grundat 1936), de båda senare i Stockholm, samt
Göteborgs förskolseminarium (grundat 1944). —
Litt.: Ellen & Maria Moberg, ”Vår 10-åriga
verksamhet 1899—1909” (1909), ”Fröbelinst.
under 30 år” (1939); Alva Myrdal, ”Stadsbarn, en bok
- 83 -
om deras fostran i storbarnkammare” (1935);
Maria Moberg & E. Bottiger, ”Barnträdgården och
dess betydelse för småbarnsåldern” (1936); Maria
Moberg & Stina Sandels, ”Svenska
Fröbelförbun-det 1918—38” (1938); ”Barnträdgården, en
handbok”, under red. av Stina Sandels & Maria
Moberg (2 uppl. 1947); Carin Ulin, ”Från
spädbarn till skolbarn” (2 uppl. 1949). [H.SdlE.Bng.
Kin’dermann, Ferdinand, österrikisk
pedagog (1740—1801), lärare i Prag, senare biskop
i Litomèfice, slutl. generalinspektör för det
böh-miska skolväsendet, införde i sitt lands folkskolor
undervisning i praktiska ämnen, trädgårdsskötsel,
handaslöjd o.d. — Litt.: J. Tibitanzl, ”Die
Be-deutung F. K:s” (1905).
Kin’dermann, Heinz, österrikisk
litteraturhistoriker (f. 1894), utbildad i Wien, prof, i
Danzig 1927, i Münster 1936, numera i Wien. K.
har särsk. sysslat med folklitteratur och det
nationella i litteraturen samt med teater och har
bl.a. utg. ”H. Kurz und die deutsche
Ueber-setzungskunst” (1918), ”J. M. Lenz und die
deutsche Romantik” (1924), ”Durchbruch der Seele”
(1928), ”Das literarische Antlitz der Gegenwart”
(1930), ”Goethes Weg zur Gestaltung des
faus-tischen Menschen” (1932), ”Goethes
Menschenge-staltung”, 1 (s.å.), ”Klopstocks Entdeckung der
Nation” (1935), ”Dichtung und Volkheit” (1937),
”Die Weltkriegsdichtung der Deutschen im
Aus-land” (1940), ”Ferdinand Raimund” (s.å.),
”Hölder-lin und das deutsche Theater” (1943) och
”Theater-geschichte der Goethezeit” (1948). E.
al-Ki’ndi, Abu Jusuf J a’k ub ibn Ishak,
med tillnamnet Failasüf al-’arab (”arabernas
filosof”), arabisk polyhistor (död o. 870), vars talrika
arbeten omfattade bl.a. filosofi, medicin, geometri,
astronomi och musik. Han nämnes med rätta
islams förste aristoteliker men stod i etiska och
metafysiska frågor närmast nyplatoniker och
nypyta-goréer. Vid förföljelserna mot mutaziliterna under
den ortodoxe kalifen al-Mutawakkil konfiskerades
K:s bibliotek till strax före hans död.
Kindkedja, se Betsel.
Kindknota, o k b e n, se Kranium.
Kindler, Hans, holländsk-amerikansk dirigent
(1892—1949), studerade vid konservatoriet i
Rotterdam, fick tidigt anseende som en framstående
violoncellist och gästade symfoniorkestrarna i
bl.a. Amsterdam, Berlin och London. 1912—14
var K. lärare i sitt instrument vid
Klindworth-Scharwenka-konservatoriet i Berlin, 1914—21 var
han anställd som 1 :e violoncellist vid
Phila-delphia-orkestern i USA. Småningom började
K. även dirigera och befäste med tiden sitt rykte
som en av Amerikas främsta orkesterledare. Från
1931 var han dirigent för den av honom
grundade National Symphony Orchestra i Washington,
men vid sidan därav företog han omfattande
turnéer över hela världen (Stockholm 1949). B.Hgn.
Kindpansrade fiskar, Scleropa’rei, underordn. av
ordn. benfiskar, omfattande till utseende,
fortplantning och levnadssätt ganska skilda former, bland
vilka må nämnas drakhuvudfiskar, knorrhanfiskar,’
flygknorrhanar, simpfiskar, pansarsimpor,
sjuryggar och sugfiskar.
Kindpust (fsv. kinpuster), slag på kinden, örfil;
- 84 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
