Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinematografi - Kinesa - Kineser - Kineseri - Kinesis - Kinesiska muren, Stora muren - Kinesiska sjukan - Kinesiska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINESA
Fig. 6. Louis Lumière
demonstrerar sin kinematograf i
London 1896.
de hästen själv utlöste ögonblicksexponeringarna.
Han använde till en början de lågkänsliga
våtplåtarna och fick ytterst svaga bilder, som
fylldes i till silhuetter, men lyckades senare få väl
detaljerade bilder. Redan 1879 visade han i San
Francisco vackra diapositivserier med en pro-
jektionsapparat av egen konstruktion. Tysken
Ottomar Anschütz och den franske fysiologen
Jules Marey
ble-vo på 1880-talet
kända för sina på
mycket korta
tider tagna
fotografier av flygande
fåglar m.m. För
visningen byggde
Anschütz en
uppmärksammad elektrisk, stroboskopisk
betraktningsapparat
för många
personer. Marey
införde fotografering
på operforerat
negativpapper, vilket
tills. med
Rey-nauds gelatinband
blev föregångare
till filmen. Sedan
rullfilmkameran och
rullfilmen på
cellu-loidunderlag kommit i marknaden
i USA, började man allmänt göra försök med
seriebilder på film. Thomas Edison gjorde
ki-nematografiska upptagningar redan 1889 och
utförde då även de första
Ijudfilmsexperimen-ten, varvid ljudet registrerades med hans
fo-nograf. Edison införde perforering av 35 mm
bred film, alltså samma normalfilm, som
alltjämt användes. Han patenterade 1891 sin
kamera, kinetografen, och en
betraktningsapparat för en person, kinetoskopet*. Sina
experiment utförde han i en specialbyggd ateljé,
kallad ”Svarta Maria”, vilken brann ned 1905.
En viktig nyhet, griparen, infördes 1893 av
bröderna Louis och Auguste Lumière i Paris. De
byggde en kombinerad kamera,
kopieringsapparat och projektor, kallad ”le cinématographe”, och
anordnade 22/s 1895 den första offentliga
biografföreställningen med en projektionsbild i stort
format av en fortlöpande film. Bröderna Lumière
räknas därmed som k:s slutliga uppfinnare. De
grundade världens första offentliga biograf i dec.
1895 vid Boulevard des Capucines 14 i Paris. —
Litt.: ”Fotografisk handbok”, utg. av H.
Bäckström (2 bd, 1942). KS.
Kine’sa, sedan o. mitten av 1800-talet vanligt
uttryck (särsk. i studentspråket) med betydelsen
bo el. ligga över natten (utan att betala), vistas
som tillfällig gäst.
Kineser, mongoliskt folk, utgör huvudmassan av
befolkningen i Kina (se d.o., sp. 7 ff.).
Kineseri’, efterlikning av kinesisk konst o.d.,
kinesisk stil; pedantiskt, löjligt el. överdrivet
formtvång (med syftning på kinesernas sega, ofta
formalistiska fasthållande vid hävdvunna former).
Kfnesis (grek., rörelse), fysiol., betecknar en
förändring i en fritt rörlig organisms
rörelsehastighet el. rörelsefas, vilken orsakas av en
in-tensitetsändring i en yttre retning men är
oberoende av dennas riktning. K. är sålunda en icke
riktningsbestämd reaktion i mots. till taxis, som
betecknar de riktningsbestämda.
Kinesiska muren, Stora muren (kin. Wan g
li chang cheng, den 10,000 li långa muren;
mongoliska Jagan kerme, det vita bandet), en mur, vars
längd uppskattas till mellan 2,400 och 4,000
km, påbörjad av kejsaren Shi-huang-ti (221—
210 f.Kr.) till skydd mot de centralasiatiska
nomadernas anfall mot Kina. K. är uppförd under
användning av tidigare försvarsverk med samma
ändamål. Stora delar av densamma förnyades
under kejsarna av Ming-dynastien (1368—1643). K.
börjar i prov. Kansu, strax v. om staden Su-chou,
där själva huvudvägen för handeln på det inre
Asien och Europa gick fram, och slutar vid
Liao-tungviken vid Shan-hai-kuan. Flerstädes är muren
dubbel och på många ställen, bl.a. i närheten av
Peking, tredubbel. Muren är ofta avbruten av
vakttorn, som framför allt äro förlagda till
strategiskt viktiga bergpass och portarna vid
genom-fartsvägarna. Bland de mest bekanta portarna är
Kujung-kuan med inskrifter på 6 olika språk. K.
är i våra dagar på många ställen starkt raserad. G.Jg.
Kinesiska sjukan, se Influensa.
Kinesiska språket. K. är den största
representanten för de s.k. indokinesiska el. siniska språken,
en väldig språkfamilj, som sträcker sig över hela
K. och Tibet och stora delar av Bortre Indien.
Med övriga grenar av denna familj är kinesiskan
blott avlägset släkt, närmast väl med tai-språken
(siamesiskan m.fl.), med vilkas språkliga typ den
rätt nära överensstämmer; dock äro de
identifi-erbara ordstammarna få och kunna möjl. bero
på lån. Själv sönderfaller det moderna
kinesiska talade språket i en mängd dial. Av dessa äro
dock alla de, som talas n. om Yang-tsi-kiang (utom
ett litet hörn av Kiangsu) och i vissa stora delar
(Hunan, Yünnan etc.) s. därom, varandra så
närstående, att de någorlunda kunna inbördes förstås;
de bruka sammanföras under namnet
mandarindialekten, detta därför att det bildade
nordkinesiska talspråket är byggt på en av dem, P
e-k i n g-d i a 1 e k t e n. Längs K:s sydkust talas en
rad dial.: Y ü e-dial. (Kanton, Hakka etc.), M i
n-dial. (Fu-chou, Amoy, Swatow etc.), Wu-dial.
(Shanghai, Ningpo, Wenchou etc.), vilka skilja
sig mycket starkt från varandra och från
mandarin-dial. Repesentanter för dessa olika grupper kunna
ej förstå varandra. Olikheterna ligga dock mera i
ordens ljuddräkt än i den grammatiska byggnaden,
och de kunna därför knappast betraktas som olika
språk. Gemensamma drag för alla dial. äro dels
monosyllabismen: alla osammansatta ord
bestå av en stavelse, dels den isolerande
karaktären: i stort sett förekomma ej böjnings- el.
avled-ningsändelser; de böjningspartiklar, som finnas,
äro ej obligatoriska utan kunna utelämnas, om
sammanhanget blir klart ändå. Ordens ljuddräkt
är ytterst enkel och enformig. Meningsbyggnaden
är alltså analytisk, d.v.s. de oförändrade orden
hopfogas till meningar på så sätt, att
ordställningen och löst påhängda hjälpord ange satsdelarna.
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
