Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinna - Kinnahult - Kinna kontrakt - Kinnared - Kinnarumma - Kinnaströms väfveri ab. - Kinnediabas - Kinnefjärdings härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINNAHULT
under de senaste decennierna. 1877 var
folkmängd-den 1,444, 1932 3,657, därav 2,775 i
municipal-samhället (bildat 1924; 5,00 km2). K. blev köping
Vi 1947. K. har huvudsaki. spridd bebyggelse av
egnahemskaraktär; mer sluten bebyggelse finns
blott kring torget och längs Varbergsvägen, K:s
huvudstråk. Åkern utgör 7,82 km2, skogsmarken
22,71 km2. Egendomar: Sanden (K.-Sanden),
Stomslyckan, Rättaregården och Ginkalunda. K.
har samrealskola, yrkesskola, apotek,
provinsialläkare, distriktstandläkare och kommunalt
vattenverk. Elkraft erhålles från K. kraftverk (färdigt
1939; 4,800 kW), tillhörande Viskans kraft ab.
Industrien är främst representerad av spinnerier,
väverier, färgerier, trikå- och konfektionsfabriker.
Bland dessa må nämnas ab. Claes Håkansson
(Kinnasands mekaniska väveri; firman grundad
1873; aktiekapital 0,6 mkr, 130 arb., årligt
tillverkningsvärde 3 mkr), Kinnaströms väfveri ab.*,
Häggådalens mekaniska linneväfveriers ab.
(huvudintressent Almedahl-Dalsjöfors ab.; årligt
tillverkningsvärde 7 mkr), ab. Ludvig Svensson
(Kin-namarks mekaniska väfveri; 1887; aktiekapital 0,8
mkr, 125 arb.), ab. Ludvig Anderson (Kasthalls
mattfabrik; 1889; aktiekapital o,65 mkr, 145 arb.),
Framnäs väveri ab. (1900; aktiekapital 0,2 mkr, 60
arb.), Marks textilfabrik (mekaniskt
jacquardväve-ri; 1908; årligt tillverkningsvärde 1,2 mkr),
Eriks-bergs väveri ab. (1920; aktiekapital 225,000 kr), ab.
Ekelund och Söderbloms trikå- och raschelväveri,
Industri ab. Gebex (damkonfektion) och T.
Gustafssons mattverkstad. — I stationssamhället
Kin-nahult, beläget inom köpingens område, märkas
textilfirman ab. Pettersson & Tisell (1885;
aktiekapital 225,000 kr, 75 arb., jämte hemarbetare, årligt
tillverkningsvärde 1,5 mkr), J. Borgs väfveri ab.
(jacquardväveri i örby sn; 1893; aktiekapital 0,8
mkr, 166 arb.), Kinnahults trikåfabrik, Kinnahults
väveri och Kinnahults sidenindustri. Vidare finnas
möbelfabriker, betongvarufabrik, ett emaljverk,
ab. Sprakereds emaljverk, en wellpappfabrik, ab.
Svenska wellpappfabriken (aktiekapital 150,000
kr) och en skofabrik. — K. är församling i örby
och Kinna pastorat i Marks och Bollebygds
kontrakt av Göteborgs stift. Kyrkan är från 1879
och restaurerades 1922. På en holme i Häggån
finnas lämningar av en skans, i traditionen kallad
Kinnaborg, med minnessten över en dansk-svensk
strid, utkämpad här under Kalmarkriget. —
Taxeringsvärdet å fasti ghetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1948 2,403,000 kr och å annan
fastighet 19,710,700 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. till för
fysiska personer 12,605,660 kr och för svenska
aktiebolag 2,190,500 kr. — Namnet, givet efter
kyrkbyn, skrevs 1314 Kynnum (dat.). Det är plur.
av kinn, bergssluttning, eg. samma ord som
kind (se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 9:1, 1916,
sid. 78). I.Mg;Er.
Kinnahult, del av Kinna* köping.
Kinna kontrakt i Skara stift omfattar i
huvudsak Kinne hd och en del av Kinnefjärdings hd i
Västergötland samt består av följ. 7 pastorat:
Götene, Holmestad, Vättlösa och Ledsjö;
Forshem, Kinne-Vedum och Fullösa; Björsäter,
Lugnås och Bredsäter; Källby, Broby, Skeby och
Hangelösa; Husaby, Skälvum, Ova, Kinne-Kleva
och Sil; Medelplana och Västerplana samt
österplana och Kestad; 15,970 inv. (1949).
Kinnared, socken i Halmstads hd i Halland
och församling i Torups och Kinnareds pastorat
i Halmstads kontrakt av Göteborgs stift, vid
smålandsgränsen; 29,17 km2, därav 28,78 land; 653
inv. (1949). K. ligger kring Nissans tillflöde
Kilaån och är en bergig, mager skogsbygd med
mossar. Åkern utgör 13% av landarealen, ängen
8 °/o och skogsmarken 55 °/o. Stationssamhället
Kinnared (213 inv. 1946) är knutpunkt på
statsbanan Halmstad—Värnamo för linjen till
Varberg; här finnas flera mindre industrier, ss.
elkraftverk, gummi-, textil-, pappersvaru-,
metall- och snickerifabriker. Kyrkan av gråsten är
medeltida och har dopfunt och madonnabild från
medeltiden. Tornet av trä tillkom vid en
utökning av kyrkan i v. 1786. — Namnet, givet efter
förra kyrkbyn, numera gården Kinnared, skrevs
1298 Kynnariuth. Beståndsdelarna äro trol. gen. av
kinn, bergsida, sluttning, och ryd, röjning (se
”Ortnamnen i Hallands län”, 1, 1948, sid. 125 f.). P.;Er.
Kinnarumma, socken i Marks hd, Älvsborgs
län, och församling i Seglora, Fritsla,
Kinnarumma och Skepphults pastorat i Marks och
Bollebygds kontrakt av Göteborgs stift, kring Viskan
och dess biflod Häggån, s. om Borås; 102,60 km2,
därav 96,79 land; 3,136 inv. (1950), därav ung.
hälften i industrisamhällena Rydboholm* och
Viskafors*. Ådalarna äro odlade, men K.
omfattar huvudsaki. bergiga skogstrakter, ss. delar av
Rönne skog (en av de allmänningsskogar, som
nämnas i Västgötalagens tillägg). Åkern utgör
7% av landarealen, skogsmarken 71 °/o. Borås
stad äger i K. Häggårda kraftstation vid
Hägg-åns utlopp ur Frisjön. Den nuv. kyrkan av
sten, sannolikt den femte på platsen, är från 1940.
Före denna fanns en tegelkyrka från 1907, och
denna efterträdde en träkyrka, byggd o. 1690,
som 1911 skänktes till Borås museum och 1912
flyttades dit (nuv. Ramnakyrkan). Vid
nedtag-ningen av denna påträffades i grunden en del
stavkyrkotimmer, nu förvarat i Statens historiska
museum. I Rydboholm finns en kyrka av sten
från 1852 och i Viskafors en tegelkyrka från
1918. — Namnet, övertaget från kyrkbyn, skrevs
1454 Kindarom sokn. Förleden är gen. sing. av
kind, väl identiskt med namnet på Kinds hd,
efter-leden torde vara rem, ås (se ”Ortnamnen i
Älvsborgs län”, 9:1, 1916, sid. 103). — Litt.: A.
Henriksson, ”K. sn” (i ”Sveriges bebyggelse.
Landsbygden. Älvsborgs län”, 1, 1947). I.Mg;Er.
Kinnaströms väfveri ab. driver bomullsväveri
och appreturverk i Kinna. Tillverkningen utgöres
av bomulls-, silke- och cellullsvävnader, bl.a.
jac-quardbolstertyg, klännings-, korsett- och
skjort-tyger. Aktiekapital 2,64 mkr, antal arbetare o. 300.
Firman etablerades 1885 och fick bolagsform 1895.
Kinnediabas, geol., se Diabas.
Kinnefjärdings härad i Västergötland,
Skaraborgs län, omfattar slätten s. och s.ö. om
Kinne-viken av Vänern samt de sydligaste avsatserna
av Kinnekulle. K. består av socknarna Hovby,
N. Härene, Hasslösa, Lindärva, Sävare,
Hangelösa, Skeby, Källby, Broby, Ova, Skälvum och
Husaby; 215,84 km2, därav 215,19 land; 6,347 inv.
(1949). K. tillhör Kinnefjärdings, Kinne och
— 119 —
— 120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
