Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiselmangan - Kiseloxid - Kiselsinter - Kiselskiffer, lydit - Kiselsten - Kiselstål - Kiselsvampar - Kiselsyra - Kiselsyregel, silikagel - Kiselträ - Kiselväteföreningar - Kiser - Kisfaludy, 1. Sándor - Kisfaludy, 2. Károly - Kısıl, Kızıl - Kısılırmak, Kyzyl Irmak - Kısıl-kum - Kisj, Kisch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KISJ
Kiselmangan, metall., se Ferrolegeringar; miner.,
se Rhodonit.
Kiseloxid, kem., se Kisel.
Kiselsinter, miner., porös, amorf el.
kryptokristal-lin opal i vita el. av föroreningar färgade massor,
avsatta kring varma källor, t.ex. på Island och i
Yellowstone National Park. Jfr Geysirit.
Kiselskiffer, 1 y d i t, petrogr., tät, flinthård
sedimentbergart, väsentligen bestående av kvarts,
ofta med inblandad opal och kolhaltig substans,
vilken färgar den grå el. svart. Bergarten har i
flera fall visat sig vara omvandlat radiolarie- el.
diatomacéslam. K. användes som probersten.
Kiselsten, en benämning, som i dagligt tal
användes dels om flinta, dels om mindre stenar av hårda
bergarter i allm., särsk. rullade stenar vid stranden
av hav el. floder.
Kiselstål. Stålets struktur och omvandlingar
påverkas av kisel så, att härdbarheten ökas.
Brottgräns och hårdhet stiga, under det förlängning
och slagseghet kraftigt sjunka med stigande
ki-selhalt. Svetsbarheten försämras avsevärt av ökad
kiselhalt. Relativt låglegerade k. användas bl.a.
som fjäderstål. Materialet i kärnor till
transformatorer etc., s.k. transformator- och dynamoplåt,
utgöres i regel av k. med låg kolhalt, mindre
än 0,1 °/o, och c:a 4% kisel. Som
korrosionsbe-ständigt material med god beständighet mot vissa
oorganiska syror, ss. svavelsyra, användes en typ
av k. med c:a 14% kisel och upp till 1 °/o kol.
Materialet är sprött och användes endast i gjutet
tillstånd. Det har alltmer undanträngts av de
segare, syrabeständiga kromnickelstålen. L.O.U.
Kiselsvampar, namn för några grupper av
svampdjur, vilkas skelett består av kisel, ofta
sammankittat med horn-(spongin-)trådar, se Svampdjur.
Kiselsyra, kem., miner., se Kisel.
Kiselsyregel, s i 1 i k a g e 1, kolloidal kiselsyra
med stor adsorptionsförmåga. K. framställes ur
vattenglaslösningar genom fällning med
mineralsyror och efterföljande uttvättning av den
gelati-nösa massan med vatten och torkning samt
kross-ning till lämplig kornstorlek. Gaser och ångor
samt färg- och luktämnen adsorberas av k. på
ung. samma sätt som av aktivt kol. K. har dock
en spec. stor förmåga att upptaga vatten, näml,
intill 40 % av sin egen vikt. Efter adsorptionen kan
k. regenereras genom upphettning till 300—360°
och har då återvunnit största delen av sin
adsorptionsförmåga. K. användes för rening och
återvinning av gaser, för raffinering av mineraliska
vegetabiliska och animaliska oljor, för katalytiska
och för farmaceutiska ändamål. Sålunda kan
medelst k. luftens fukthalt regleras och blästerluft
till masugnar torkas. I kautschuk- och
konstsilkes-industrien återvinnas de flyktiga lösningsmedlen
ur luften, vid torrdestillationen av stenkol vinnes
bensol och toluol ur gaserna genom k. För
katalytiska ändamål kan k. användas exempelvis vid
svavelsyreframställningen som bärare av
kontaktsubstansen. Samtliga dessa användningssätt
utnyttja k:s adsorptionsförmåga, som är en följd av
dess finporösa struktur och stora inre yta. B 1 a
u-g e 1 är k., som innehåller en indikator, som
bjå-färgas, då k. upptager vatten. El.
Kiselträ, se Pithecolobium.
Kiselväteföreningar bildas vid inverkan av
salt
syra på magnesiumsilicid, vilket senare erhålles
genom hopsmältning av kisel och magnesium.
Huvudsaki. erhålles SiH4, m o n o s i 1 a n, en gas.
SiMg, + 4 HC1 = SiH4 + 2 MgCl2. Bredvid bildas
högre homologa k., Si2H6, d i s i 1 a n, Si3H8, t
risi 1 a n, o.s.v. motsvarande de homologa kolvätena
CH4, metan, C2H6, etan, C3H8, propån, o.s.v. Endast
SiH4 är beständig; de högre k. självantända vid
beröring med luften under bildning av kiseldioxid
och vatten. El.
Kiser, miner., se Kis.
Kisfaludy [kij’falodj]. 1) S å n d o r (Alexander)
K., ungersk diktare (1772—1844). K., som var
militär, blev berömd genom den erotiska diktcykeln
”Himfy szerelmei” (2 bd, 1801—07). Han skrev
även några patriotiska dramer, som dock föga
beaktades. Hans ”Berättelser från den ungerska
forntiden” (1818), en skildring från den ungerska
adelns hjältedåd i svunnen tid, vunno starkt bifall.
2) Karoly (Karl) K., den föreg:s bror,
författare (1788—1830), verksam som dramatiker,
lyriker och novellist. Efter att i sin tidigare ungdom
ha fört ett kringflackande liv och studerat framför
allt konst och målning blev K. bekant genom sitt
drama ”Tatårok Magyarorszågon” (”Tatarerna i
Ungern”), uppf. 1819. Såväl detta som hans följ,
dramatiska arbeten äro fyllda av stark patriotism.
Störst framgång hade K. med sina av Kotzebue
influerade lustspel, t.ex. ”A kérök” (”Friarna”),
”Pårtütök” (”Rebellerna”) och ”Czalödåsok”
(”Missräkningar”). Som lyriker skrev K. ballader
med patriotiskt innehåll och visor i folkton. Till
minne av K. stiftades 1836 i Budapest
Kisfaludy-Tårsasåg (Kisfaludy-sällskapet) med uppgift att
befordra litteratur, estetisk forskning, övers, av
utländska litterära mästerverk och insamlande av
folkdiktning. G.Jg.
KisiT, k 1 z 11 (turk.), röd; vanligt i geografiska
namn.
Kisihrmak, Kyzyl Irmak (turk., röda
floden), antikens Halys, Mindre Asiens största flod,
fordom gränsflod mellan Lydien och det mediska
riket, upprinner ö. om Sivas, c:a 2,000 mö.h., och
följer en längsdal åt s.v., varefter den i en vid båge
rinner åt v. och n. I vilda klyftor genombryter K.
Pontiska bergen och mynnar med delta i Svarta
havet. K. är c:a 1,100 km lång, dess flodområde
150,000 km2. Vattenmängden är mycket varierande.
Miocena bergsaltlager och röd märgel göra vattnet
salt och rödaktigt. P.
Kisil-kum, öken i Kazakstan, se Kyzyl-kum.
Kisj [-J], K i s c h, en gammal betydande
sumerisk stad i Babylonien, c:a 15 km ö. om
Babel vid en nu uttorkad flodådra av Eufrat. K.
var redan i tidig sumerisk tid centrum för ett
rikt jordbruksdistrikt, och den äldste till namnet
kände sumeriske konungen, Meselim, härskade
här (o. 3000 f.Kr.). Redan i förra hälften av 3:e
årtusendet f.Kr. fanns ett starkt semitiskt inslag
i K., och Sargon av Akkad, den förste semitiske
storkonungen (o. 2500 f.Kr.), härstammade
därifrån. Efter hans tid förlorade K. sin betydelse,
och dess område införlivades av den första
babyloniska dynastien (o. 1800 f.Kr.) med
Babylons. Under Nebukadnessar II (605—561 f.Kr.)
synes orten ha haft en viss blomstring och var
bebyggd ännu i sassanidisk tid (3æ och 4:e årh.
— 153 —
— 154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
