Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiushiu - Kiwa, Teiko - Kivennapa - Kivi - Kivi, Aleksis - Kivifåglar - Kivijärvi (mellersta Finland) - Kivijärvi (sydöstra Finland) - Kivik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIVIK
Kiushiu, ö, Japan, se Kyushu.
Kiwa, T e i k o, japansk sångerska (f. 1902).
Utbildad i Italien, där hon nu är bosatt, företog
K. 1928—39 framgångsrika turnéer i Europa och
Amerika. Även i Sverige har K. firat stora
triumfer, särsk. i titelpartiet i ”Madame Butterfly”.
Kiv’ennapa, se Kivinebb.
Kivi, se Kivifåglar.
Kiv’i, A1 e k s i s, finländsk författare (1834—72).
K. föddes i n. Nyland, där hans far, Erik Johan
Stenvall, var en fattig byskräddare. En stark
läslust drev K. till
böckerna, och sedan han
av en gammal sjöman
lärt sig skolspråket,
svenskan, kom han vid
12 års ålder i skola i
Helsingfors. Fattigdom
och sjukdom fördröjde
läsningen, och student
blev han först 1857.
Han bedrev icke
några planmässiga studier
men läste mycket, bl.a.
Cervantes,
Shakespeare och Holberg samt
Kalevala och Bibeln,
vilka haft betydelse för hans författarskap. De
första litterära försöken, bland dem några på
svenska, härstamma från början av 1850-talet.
Sorgespelet ”Kullervo” (1864) med ämne från Kalevala
blev hans första tryckta arbete och inbragte honom
ett litterärt pris. Efter några år av armod och
oregelbundet liv i Helsingfors bosatte sig K. i det
svenskspråkiga Sjundeå, där en äldre fröken
Lönn-qvist gav honom husrum och uppehälle. Han
ägnade sig nu helt åt författarskapet, och det första
resultatet var den ypperliga karaktärskomedien
”Nummisuutarit” (1864; sv. övers.
”Sockenskomakarna”, 1917) med dess genuina folktyper och dess
äkta humor. 1866 utkom den till formen oslipade
men av stark fantasi och naturkänsla burna
dikt-saml. ”Kanervala” och 1869 den av andakt och
lyrisk stämning präglade bibliska enaktaren ”Lea”,
från vars uppförande 10/s s.å. den finskspråkiga
teaterns uppkomst brukar räknas. K:s mest
betydande verk är romanen ”Seitsemän veljestä” (1870;
sv. övers. ”Sju bröder”, 1919, ny övers. 1948). I
skildringen av de sju bröderna, vilka för att undgå
samhällets tryck bege sig ut i ödemarken och där
uppleva brokiga äventyr för att dock slutl. inse
kulturens nytta och underkasta sig den, finnes en
stor rikedom av typgestaltning, naturromantik,
saftig humor och mustig realism, allt detta i
en form, där folkspråk, bibliska vändningar,
liknelser och naturlyrik ingått en egendomlig
förening av stark verkan. — K. blev 2 år
före sin död obotligt sinnessjuk och erfor
endast enstaka glimtar av det erkännande, som
eftervärlden i rikaste mått skänkt hans
gärning. Som den förste store, självständige diktaren
på finskt språk har K:s betydelse med åren
skattats allt högre. Hans samlade arbeten utkommo
1915—19 i 4 bd. — Litt.: A. Mörne, ”A. K. och
hans roman Seitsemän veljestä” (1911), uppsatser
av G. Castrén (i ”Vår tid”, 1920) och W. Söderhjelm
(i ”Ord och bild”, s.å.). H.Sm.
Kivifåglar, Apter’yges, ordn. av överordn.
slät-bröstfåglar, omfattande släktet Ap’teryx,
hönsstora former med relativt klumpig kropp, kort,
tjock hals och lång näbb med vid spetsen
placerade näsöppningar. Vingarna äro rudimentära
och de korta, kraftiga benen försedda med 4
tår, av vilka baktån är liten och upplyftad. De
löst hängande fjädrarna, som tilltaga i längd
bakåt, ha uppslitsat fan. Stjärt saknas. K. leva
parvis i Nya Zeelands otillgängliga skogsområden
och äro i rörelse endast om natten. Födan utgöres
av insekter, snäckor och mask. De 1—2 äggen äro
större än svanägg. Släktet, som först 1812 blev
känt av européerna, omfattar 6, varandra ganska
lika arter, vilka starkt avtagit i antal och nu
skyddas. H.Bn.
Kivhjärvi, sjö i Viitasaari sjösystem, mell.
Finland, 131 m ö.h., längd 50 km, största bredd 10
km, areal 157 km2, största djup 14 m. Större
tillflöden äro Heitjärvi, Viivajärvi, Enonjärvi och
Kannonselkä. Sjön utfaller genom två armar i
sjön Vuosjärvi.
Ki^ijärvi, sjö i s.ö. Finland, 75 m ö.h., areal
120 km2. K. är omgiven av förgreningar av åsen
Salpausselkä. Under litorinatiden utföll sjön
Sai-ma genom K. i Kymmene älv.
Kivik, municipalsamhälle (sedan 1886), fiskläge
och badort i S. Mellby och Vitaby socknar i ö.
Skåne, på kusten n.v. om Stenshuvud; i,is km2,
allt land; 622 inv. (1949). Härav ligga 0,42 km2
med 152 inv. i Vitaby. K. är ett pittoreskt
samhälle med korsvirkeshus och trånga, krokiga
gator, rymlig fiskehamn med 2,5—3 m djup vid kaj
samt livräddningsstation med raketapparat. Här
finnas ett 20-tal fiskare (fångstens totalvärde
68,141 kr 1945). Taxeringsvärde å
fastighetsskat-tepliktig fastighet 2,461,800 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 1,235,410 kr (1948).
I trakten finnas vidsträckta fruktodlingar. I
slutet av juli avhålles här den av ålder berömda
Kiviks marknad.
K. är särsk. bekant genom den s.k.
Kiviksgraven el. B r e d a r ö r, ett mäktigt
brons-åldersröse av 75 m diam., som omsluter en
häll-kista med bildristade väggstenar. Graven är
numera rekonstruerad och restaurerad på så sätt, att
Kivifågel.
— 165 —
— 166 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
